Att leva med psoriasisartrit

Psoriasisartrit

Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom med kopplingar till sjukdomen psoriasis. Man uppskattar att ungefär 40 procent av alla som har diagnosen psoriasis även får ont i lederna.

Sjukdomen innebär att en eller flera leder blir inflammerade vilket leder till smärta, stelhet och svullnad. Sjukdomen går i skov, precis som det är att ha psoriasis, med det menas att den kan blossa upp under perioder och att man under andra perioder kan vara besvärsfri och slippa symptom på sjukdomen.  

Psoriasisartrit kan i vissa fall ge en mild ledsjukdom, medan andra patienter drabbas av många artriter och destruktiv ledsjukdom i likhet med ledgångsreumatism. Det finns inget samband mellan hur allvarliga symtomen på psoriasis i huden är och symtom i leder och mjukdelar. Det betyder att även om man har en mild psoriasis så kan man drabbas av svår psoriasisartrit.

Psoriasisartrit tillhör gruppen spondylartriter (inflammatorisk ryggsjukdom).

Läs mer om psoriasisartrit genom att klicka på rubrik-knapparna.

Symtom

Symtom

Psoriasisartrit kan orsaka smärta och stelhet i flera leder fördelade symmetriskt (som att exempelvis ha ont i fingerleder på båda händer) över kroppen men symtomen kan också begränsa sig till enstaka leder.

Hur sjukdomen utvecklas varierar från person till person. Den kan starta långsamt och byggas på över tid eller så kan den utvecklas snabbt och bli svår.

  • Alla leder i kroppen kan angripas men knän, fotleder, fingrar och tår är vanliga leder.
  • Svullnad av en hel tå eller ett finger, så kallad daktylit eller i vardagstal korvfinger/-tå, kan vara debutsymtom vid PsA.
  • Ett annat vanligt debutsymtom är muskelfästesinflammation, entesit, som särskilt uppträder i senfästen i hälen och under foten.

Då symptomen vid psoriasisartrit kan vara otydliga får många drabbade vänta länge på såväl diagnos som behandling vilket är problematiskt då tidig sjukvård kan vara avgörande för möjligheten att bromsa sjukdomsförloppet.

Misstänker du eller har besvär och ont i leder är det viktigt att du får hjälp av din behandlande läkare eller vårdcentral att få det undersökt.

Så ställs diagnosen

Så ställs diagnosen

Psoriasisartrit är en väldigt komplex sjukdom vars symtom varierar över tid. Diagnostiken vid psoriasisartrit bygger till största delen på klinisk undersökning, Det är viktigt att du kan beskriva vilka symtom du har när du träffar en läkare, framför allt om du inte är i ett skov. Läkaren undersöker leder, rygg, hud och naglar. Man tittar också efter förekomst av ovan nämnda daktyliter och entesiter. 

Det finns ännu inget blodprov för att fastställa diagnosen psoriasisartrit, däremot tas blodprov för att utesluta andra sjukdomar som till exempel reumatoid artrit, samt för att se om du har aktiv inflammation i kroppen.

Förbered dig gärna innan läkarbesöket genom att anteckna de besvär och symtom som du upplever.

Behandling

Behandling

Patienter med psoriasisartrit kan vårdas och behandlas i primärvården. Vilken behandling du får beror på sjukdomens svårighetsgrad. För de flesta är det också nödvändigt med någon form av medicinering. Det finns olika behandlingsalternativ för att minska smärtan, svullnader och inflammation i lederna, vanligen med inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel.

Lokala kortisoninjektioner brukar också kunna hjälpa. Vid mer svårbehandlad sjukdom ges ofta cellhämmande läkemedel i låga doser.

Vid riktigt allvarlig sjukdom där andra antireumatiska läkemedel inte räcker till, ges behandling med biologiska läkemedel. Behandling med dessa läkemedel, som ger god effekt både på hud- och ledsymptom, sker vid behov efter remiss till en reumatolog.

Sjukgymnastik och fysisk träning kan ge god effekt i alla sjukdomsstadier. Regelbunden fysisk aktivitet och sunda levnadsvanor är också av vikt för välbefinnandet, det minskar hjärt- och kärlsjuklighet och hjälper till att ge bästa möjliga effekt av läkemedelsbehandling.

Patienter med psoriasisartrit har ofta god nytta av klimatvård med sol, värme och träning.

Några exempel på träningsformer

  • Cykling.
  • Styrketräning.
  • Yoga.
  • Vattengympa.
Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att redan när du har fått diagnosen förstår behovet av träning och fysisk aktivitet som kan ses som en bärande del av egenvården vid psoriasisartrit. Om du har värk i bäcken och ländrygg och upplever smärta i vila och efter nattsömn kan du behöva inleda dagen med någon fysisk aktivitet och gärna efter ett program med lämpliga personanpassade övningar. En fysioterapeut kan hjälpa dig med detta.

Fysisk aktivitet. Motion och rörelseträning har visat sig fungera bra för den som har ledbesvär och smärta vid psoriasisartrit, även under ett skov.

Det är viktigt att veta hur man ska träna, därför bör du ta hjälp av en fysioterapeut. Syftet med fysisk träning och rehabilitering är att under sakkunnig ledning få kunskap om hur man kan träna för att behålla eller till och med öka rörligheten och förhindra att lederna blir stela. En stor del av fysioterapeutens arbete är att ge kunskap och motivation till ett eget aktivt deltagande i rehabiliteringen.

Levnadsvanor vid reumatiska sjukdomar

I Sverige har vi varit ganska bra att på olika sätt lyft upp vad som är viktigt att veta och göra för att öka hälsan bland befolkningen. Här finns mycket samarbete mellan organisationer, myndigheter och forskningen.

Hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del i all vård och behandling. Alla som kommer i kontakt med vården ska erbjudas råd och stöd om de har ohälsosamma levnadsvanor.
– Levnadsvaneprojektet

Så vad ska man tänka på? Ett bra råd är att prata med din läkare eller en sjuksköterska, få en tid med en fysioterapeut eller en kostrådgivare, om du behöver stöd.

Reumatikerförbundets policy är att man ska känna trygghet i att det vi säger kring levnadsvanor är det som den nuvarande forskningen ger stöd för. När det gäller råd kring reumatiska sjukdomar och levnadsvanor hänvisar vi gärna till det som Projektgruppen – Levnadsvanearbete inom Reumatologi, LiR, har tagit fram.

Ladda ner från LiR

Vill du läsa mer om LiR? Här hittar du mer om Levnadsvanearbetet (öppnas i ny flik)

Mer läsning

Du kan även ladda ner Reumatikerförbundets broschyr om fysisk träning vid reumatisk sjukdom.

Broschyr fysisk aktivitet och träning

Ladda ner fysisk aktivitet och träning

Ladda ner träningsplansch

Här hittar du Reumatikerförbundets allmänna hemträningsprogram, lätt att göra i din vardag:

Hur påverkas mitt liv?

Hur påverkas mitt liv?

Har man mycket värk kan det vara bra att försöka planera i förväg, både de vardagliga, nödvändiga aktiviteterna och saker som gör livet roligare. Om du har ont och är stel på morgonen, kan du istället lägga in vissa rutiner senare på dagen?

Det är viktigt att röra på sig varje dag, för trots värk är det inte farligt med motion. Det bidrar till styrka, mer uthållighet och rörelseförmåga men också till mindre smärta.

Likt andra typer av spondylartriter kan inflammationen även påverka tarmarna och samsjuklighet i Crohns sjukdom och Ulcerös kolit kan förekomma. Typiska symptom är smygande debut av buksmärtor och diarré.

Ladda ner broschyrer

Smärta och trötthet

Fatigue/trötthet vid
reumatisk sjukdom

Arbete och fritid

Arbete och fritid

Psoriasisartrit kan medföra svårigheter att stå och sitta under längre perioder. Patientskola inklusive ergonomi i arbetet kan vara av värde. Man kan få hjälp av en arbetsterapeut med handträning och utprovning av hjälpmedel. Du behöver ingen remiss för att träffa en arbetsterapeut utan få information via din vårdcentral eller 1177.se.

Ta gärna hjälp av en arbetsterapeut!

Namnet arbetsterapeut gör att du kanske tror att du bara kan få hjälp med det som rör ditt arbete. Men det stämmer inte. En arbetsterapeut kan hjälpa dig att få alla aktiviteter, även sådana du gör i hemmet eller på din fritid, att fungera bättre.

En arbetsterapeut kan till exempel hjälpa dig med:

  • Individuell bedömning av ledbesvär och funktion.
  • Träning. Arbetsterapeuten kan hjälpa dig att utforma ett individuellt träningsprogram.
  • Kunskap, information och ergonomiska råd. En arbetsterapeut kan hjälpa dig så att du kan fortsätta vara aktiv och göra det du behöver i ditt arbete och på din fritid. Utifrån dina önskemål och behov kan du få råd och information som kan underlätta för dig att vara aktiv och delaktig, lindra dina besvär och hitta en balans mellan aktivitet och vila.
  • Bra redskap/hjälpmedel/ortoser. Arbetsterapeuten kan ge dig råd gällande redskap och hjälpmedel som kan underlätta för dig. Du kan få information på vilket sätt produkterna/hjälpmedlen används. Du kan också få hjälp med att träna på att använda dem om det behövs och du kan få information om var de finns att köpa. Det kan till exempel handla om att du har svårighet att resa dig upp från sittande på grund av smärta i knän, komma i och ur ditt badkar på grund av höftbesvär eller sy i en knapp på grund av besvär med händerna.

Ta gärna hjälp av en fysioterapeut!

Även en fysioterapeut kan vara till stor hjälp för att få vardag, fritid och arbete att fungera bättre.
En fysioterapeut kan till exempel hjälpa dig med:

  • Individuell bedömning av ledens rörlighet, musklernas styrka och hur detta fungerar i vardagsrörelser
  • Fysioterapeuten arbetar mycket med individanpassad fysisk aktivitet och träning och kan hjälpa dig att utforma ett individuellt träningsprogram som passar för dina behov.
  • Kunskap, information och ergonomiska råd är något som även fysioterapeuten hjälper dig med utifrån sin specialitet. Egenvård så som kunskap om val av skor eller inläggssulor (fotbäddar) för att du skall kunna fortsätta gå och vara fysiskt aktiv är ett flera områden som fysioterapeuten kan hjälpa dig med.

Händer och fötter

Ta hand om händer och fötter

Dina händer och fötter är några av kroppens viktigaste delar. Hur dina händer och fötter mår påverkar leder och muskler runtomkring och framför allt hur du upplever din vardag.

Några tips för dina händer

  • Försök att dagligen gå igenom rörligheten i dina fingrar genom att böja och sträcka.
  • Skaffa gärna en boll av skumgummi eller en så kallad behandlingsdeg för träning.
  • Om du har smärta i händer och fingrar kan värme eller kyla hjälpa. Lägg en varm ris-kudde eller en fryst ärtpåse en stund där du har ont.

Hjälpmedel

Att öppna en burk eller vrida en nyckel är exempel på aktiviteter som kan ställa till det om du har smärta eller nedsatt styrka i dina händer. Det finns ett antal hjälpmedel som kan underlätta din vardag både för exemplen ovan eller vid andra aktivitetssvårigheter som du stöter på om dina händer inte riktigt fungerar som du önskar. Hjälpmedel kan du köpa via nätet eller i butik som exempelvis Apoteket. Rådfråga en arbetsterapeut om du känner dig osäker.

Några tips om skor

  • Välj skor med väl dämpad sula, som till exempel löparskor.
  • Välj skor som är ”uppnästa”, det är när den främre delen av sulan är lätt rundad, som löparskor.
  • Välj skor som är stabila, såkallat vridstyva.
  • Välj skor med rätt bredd för din fot samt stabil hälkappa, ta hjälp i till exempel sportbutik.
  • Om du är öm eller har ont i fötterna, använd inneskor.

Inlägg och sulor

Det finns ett antal alternativ av sulor för att minska belastning eller snarare bättre fördela belastningen på dina fötter ute i handeln. I flera fall behövs både stöd för hålfot och pelott (bula under framfoten). Prata gärna med en fysioterapeut som kan ge dig råd eller ta gärna hjälp i sko- eller sportbutik.

Ladda ner träningsprogram och ta hand om fötterna och händerna

Hjälpmedel

Att öppna en burk eller vrida en nyckel är exempel på aktiviteter som kan ställa till det om du har smärta eller nedsatt styrka i dina händer. Det finns ett antal hjälpmedel som kan underlätta din vardag både för exemplen ovan eller vid andra aktivitetssvårigheter som du stöter på om dina händer inte riktigt fungerar som du önskar. Hjälpmedel kan du köpa via nätet eller i butik som exempelvis Apoteket. Rådfråga en arbetsterapeut om du känner dig osäker.

Fotträning

Texten om psoriasisartrit har faktagranskats av Gerd-Marie Alenius, docent och överläkare i reumatologi vid Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. April 2020. 

Senast uppdaterad 27 april 2022

Här får du råd och stöd

Frågelinjen Reuma Direkt

Ring till oss med dina funderingar och frågor om reumatisk sjukdom! Du får utan kostnad prata direkt med kompetent och engagerad vårdpersonal.  Frågelinjen bemannas av erfaren sjukvårdspersonal som har tystnadsplikt.

Bli medlem

Bli medlem

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till fördjupad kunskap, medlemstidningen Reumatikervärlden, de senaste forskningsrönen och möjlighet att utbyta erfarenheter med andra medlemmar.
Välkommen!

Ladda ner diagnosblad


Mer att läsa

Lång väntan för många med psoriasisartrit

Lång väntan för många med psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en kronisk ledsjukdom där många drabbade får vänta länge på diagnos och behandling. Det är angeläget att kunskapen om sjukdomen ökar, och därför startar Netdoktor i dag upplysningskampanjen ...
Sömn och smärta

Sömn och smärta

Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som tillhör gruppen spondylartriter (inflammatorisk ryggsjukdom) med kopplingar till psoriasis. Ungefär 40% av alla patienter med psoriasis får även ont i lederna. Vi ...
Händer och fötter

Vad händer och fötter?

När händer och fötter inte fungerar som de ska påverkas hela livet. Men det finns bra hjälp att få för att mildra besvär och öka livskvaliteten. Vi fördjupar oss i ...
När själen värker

När själen värker

Värk, sömnproblem och oro är vardag för många med reumatisk sjukdom. Följden kan bli depression och ångest. Att acceptera smärtan och fundera över sina livsmål kan skänka tillvaron ny mening ...

Det finns många sätt att engagera sig!

Bli medlem

Som medlem får du tillgång till fördjupad kunskap, medlemstidningen Reumatikervärlden.

Ta del av de senaste forskningsrönen och utbyt erfarenheter med andra medlemmar. Bli medlem här!

#ViBehöverVarandra

Ge en gåva

Swisha ditt engagemang eller välj ett annat sätt att ge en gåva till Reumatikerförbundet.

Du kan även välja att bli månadsgivare – en gåva som räcker länge! Läs om alla sätt att: Ge en gåva

#ViBehöverVarandra