Att leva med reumatoid artrit

Reumatoid artrit

Reumatoid artrit (RA), som även brukar kallas för ledgångsreumatism, är en inflammatorisk sjukdom som kan skapa inflammation i lederna. RA går att behandla men än så länge går den inte att bota. Sjukdomen är två till tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män och risken att utveckla RA stiger med åldern. Det är inte klarlagt vad som orsakar den.

Hur sjukdomen startar och vilka symtom man får kan skilja sig mellan olika personer, men det är känt att både arv och omgivningsfaktorer bidrar. En omgivningsfaktor är rökning, som innebär en kraftigt förhöjd risk att få sjukdomen.

Mycket har hänt när det gäller möjligheterna att behandla RA, så även om den inte går att bota så kan man med rätt behandling bibehålla god funktion i lederna. Det finns alltså goda förutsättningar för att du skall kunna fortsätta leva ett bra liv.

Läs mer om reumatoid artrit (RA) genom att klicka på rubrik-knapparna.

Symtom

Symtom

Inte sällan börjar besvären smygande med ömhet och/eller svullnad i någon eller några leder. Det är vanligt att handleder, fingerleder och fotens leder, framför allt tålederna, drabbas först. Morgonstelhet är ett typiskt symtom vid RA, vilket betyder att det kan kännas trögt och stelt att röra dina leder som är inflammerade framför allt på morgonen innan du “kommit igång”. Vanligt är också ömhet och smärta i och runt lederna framför allt när leden belastas, exempelvis när du ska vrida upp ett burklock om du har besvär med någon av handens leder.

Mer vardagliga och generella symtom

  • Du kan få svårt att klara av och att orka göra vardagliga saker på grund av stelhet och smärta i dina leder.
  • Du kan känna dig extra trött.
  • Du kan uppleva sjukdomskänsla.

Symtom på inflammation i leden

  • Svullen led.
  • Öm/smärtande led.
  • Stel led.
  • Hos vissa individer kan leden även vara röd och/eller värmeökad.

I sällsynta fall kan du också få inflammation i andra organ, till exempel ögon och lungor.

Så ställs diagnosen

Så ställs diagnosen

Att ställa diagnosen, alltså att komma fram till om du har RA eller inte, görs med hjälp av en kombination av uppgifter. Det är positivt om diagnosen ställs så fort som möjligt efter att dina symtom börjat. Din berättelse, det du kan berätta om vad för besvär och symtom du upplever dig ha, är grunden för att sedan lägga pusselbit till pusselbit för att förstå och sätta diagnos.

Det finns inget enskilt test eller prov som kan visa om du har ledgångsreumatism, men om du haft svullna leder i minst sex veckor, samt ett blodprov som visar på förekomst av RA-specifika auto-antikroppar stärker det att du har RA.

Dina leder kommer undersökas i en så kallad klinisk eller kroppsundersökning. Ofta görs det en röntgen eller ultraljudsundersökning av någon eller några av dina leder. Genom din berättelse, undersökningsfynd och provresultat kan din läkare (specialist inom reumatologi) sedan sätta diagnos

.

Förbered dig gärna innan läkarbesöket genom att anteckna de besvär och symtom som du upplever.

Samsjuklighet är något du och vården bör vara uppmärksamma på. Det innebär att du kan ha en ökad risk för andra sjukdomar, som en direkt följd eller som en konsekvens av den reumatiska grundsjukdomen, men ibland också av läkemedelsbehandlingen. Vid RA kan man se en ökad risk för:

  • Hjärt-kärlsjukdomar.
  • Benskörhet.
  • Ökad risk för infektioner.
Behandling

Behandling

Behandlingen med läkemedel vid ledgångsreumatism går ut på att minska ledinflammationen och smärtan. Målet är att få inflammationen att försvinna helt, det brukar läkaren kalla att “sjukdomen går i remission”. Parallellt med läkemedelsbehandlingen får du också ibland hjälp med annan behandling för att bibehålla eller förbättra din ledrörlighet, muskelstyrka och kondition.

Ju tidigare du får behandling desto bättre! På så vis kan du och din läkare bättre påverka sjukdomen och minska risken för skador på lederna.

På de flesta reumatologimottagningar (specialistmottagningar som endast arbetar med reumatologiska sjukdomar) finns ett helt team som blir involverad i din behandling. Det består oftast av reumatolog (läkare specialiserad inom reumatologi), sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator.

Läkemedelsbehandling

Ibland ges kortisontabletter under en begränsad tid och du kan också få kortisoninjektioner i en eller flera leder om du och din läkare bedömer att det behövs.

Den nyaste gruppen av läkemedel vid reumatisk sjukdom kallas för biologiska läkemedel. De ges om övriga antireumatiska läkemedel inte dämpar inflammationen tillräckligt effektivt.

Det reumatologiska teamet

På den reumatologiska mottagningen kommer du bli omhändertagen av ett helt team. Ofta finns förutom din behandlande läkare även möjlighet att få en egen kontaktsjuksköterska som kan hjälpa dig när du exempelvis har frågor om din medicinering.

Arbetsterapeuten kommer tillsammans med dig ha fokus på hur du klarar din vardag i hemmet, i eventuell familj, din fritid och skola eller arbete om det är aktuellt. En viktig del av arbetsterapeutens kunskap handlar om hur du kan må så bra som möjligt i dina händer. Fysioterapeuten hjälper dig med träning för bibehållen eller ökad ledrörlighet, muskelstyrka och kondition, medan kuratorn finns för att stötta dig i din psykosociala situation.

Tillsammans med dig sätter teamet på reumatologmottagningen regelbundet upp konkreta mål för olika delar av din behandling. Allt för att du skall få möjlighet att må så bra som möjligt på alla sätt som är möjliga. Här bör det på något sätt begränsas att handla om inom ramen för reumatism.

Prognos

Prognosen för hur sjukdomen kommer att utveckla sig skiljer sig från person till person. Vi vet att ju tidigare diagnosen ställs och ju tidigare behandling sätts in, desto bättre sjukdomsprognos. De flesta lever ett bra liv trots sin sjukdom.

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Rökning och övervikt påverkar sjukdomsprognosen negativt. Forskningen har sedan länge kunnat påvisa att rökning ökar risken för att sjukdomen debuterar, ökar besvären och gör att behandlingen svarar sämre. Rökning påverkar lederna negativt.

Något av det viktigaste du kan göra själv om du är rökare är att dra ner på din rökning eller ännu bättre sluta helt. Ta steget redan idag! Du kan exempelvis få hjälp via Sluta röka linjen som du hittar här www.slutarokalinjen.se

Precis som för alla människor är det viktigt med en god kosthållning. Det finns däremot ingen specifik kost som är bevisat bättre än någon annan vid RA. Ett exempel på en hälsosam kost som rekommenderas brett oavsett reumatisk sjukdom eller inte är medelhavskosten.

Medelhavskost innehåller mycket grönsaker och baljväxter, bra fetter (från fet fisk, olivolja och nötter) och mindre av rött kött, charkprodukter, bakverk och godis.

Ett alternativ och motsvarighet till medelhavskost kallas nordisk kost och bygger på samma koncept men med råvaror som mer speglar vår geografi exempelvis rapsolja i stället för olivolja osv

Behöver du hjälp med vikten och kostupplägg kontakta gärna eller be att få träffa en dietist.

.

Fysisk aktivitet

”Tänk dig att du har en tablett framför dig. Det är den mest avancerade medicin som världen skådat. Det finns ett sådant piller – det heter fysisk aktivitet!”

Ur boken Hälsa på recept, 2014.

Fysisk aktivitet och träning är en av de största möjligheterna du har för att själv påverka din hälsa. Rekommendationerna för fysisk aktivitet och träning gäller alla, oavsett om man lever med en reumatisk sjukdom eller inte. Men om du fått RA/ledgångsreumatism är den fysiska aktiviteten ännu viktigare för dig.

Det är viktigt att du får lära sig dosera din fysiska aktivitet på bästa sätt utifrån hur du mår i din sjukdom och hur din dagsform är. Dagens forskning visar att det viktigaste inte är vad du gör, alltså vilken aktivitet du väljer, utan att du gör något, gärna ofta och regelbundet.

Varför då?

För att minska stelheten och smärtan i dina leder, för att bibehålla din muskelstyrka och kondition. Det kan minska inflammationen och förbättra din livskvalitet. Här kan du behöva hjälp av en fysioterapeut för att tillsammans med dig skräddarsy ett träningsprogram anpassat efter dina behov och begränsningar.

Några tips i din vardag!

  • Försök att minska ditt stillasittande, res på dig minst en gång i halvtimmen.
  • Hitta en rutin för din fysiska aktivitet.
  • Gör det enkelt, en vanlig promenad är toppen.
  • Var aktiv “utan ansträngning” ta trappan i stället för hissen, res dig två gånger i stället för en gång.

Levnadsvanor

Vad kan jag själv göra för att påverka min hälsa? Det är bra att ställa sig den frågan, det finns många råd som ges för att förbättra hälsan, men är alla råd verkligen goda?

Frågor kring våra levnadsvanor, våra matvanor, om rökning, alkohol och fysisk aktivitet engagerar många människor. Det finns vissa saker som de flesta är överens om, som att det har stor betydelse för hälsan att röra på sig och äta hälsosamt. Men hur rör man på sig på ett bra sätt och vad är bra hälsosam mat, för dig?

I sociala medier och i tidningarna pratas och debatteras det om ”den rätta kosten” eller den ”ultimata träningen”, det kan vara riktigt svårt att veta vilka råd och tips som är bäst för just dig. Vid en reumatisk sjukdom behöver du också ta hänsyn till de läkemedel du får och behandlingsråd från din läkare.

Det kan vara helt olika för olika grupper och den enskilda individen. Olika sjukdomstillstånd och diagnoser kan ställa olika krav, en del kan ha flera sjukdomar och olika diagnoser. Det som är bra för till exempel någon med en viss diagnos är inte givet bra för någon med en annan diagnos.

Vänner och bekanta kommer kanske också med förslag och åsikter vad som ”botar” just dig med din diagnos. Mycket sker i alla välvilja men ibland kan det bli jobbigt med alla tips och råd om du inte kan, orkar eller känner lust att följa dem.  

Levnadsvanor vid reumatiska sjukdomar

I Sverige har vi varit ganska bra att på olika sätt lyft upp vad som är viktigt att veta och göra för att öka hälsan bland befolkningen. Här finns mycket samarbete mellan organisationer, myndigheter och forskningen.

Hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del i all vård och behandling. Alla som kommer i kontakt med vården ska erbjudas råd och stöd om de har ohälsosamma levnadsvanor.
– Levnadsvaneprojektet

Så vad ska man tänka på? Ett bra råd är att prata med din läkare eller en sjuksköterska, få en tid med en fysioterapeut eller en kostrådgivare, om du behöver stöd.

Reumatikerförbundets policy är att man ska känna trygghet i att det vi säger kring levnadsvanor är det som den nuvarande forskningen ger stöd för. När det gäller råd kring reumatiska sjukdomar och levnadsvanor hänvisar vi gärna till det som Projektgruppen – Levnadsvanearbete inom Reumatologi, LiR, har tagit fram.

Ladda ner från LiR

Vill du läsa mer om LiR? Här hittar du mer om Levnadsvanearbetet (öppnas i ny flik)

Mer läsning

Du kan även ladda ner Reumatikerförbundets broschyr om fysisk träning vid reumatisk sjukdom.

Broschyr fysisk aktivitet och träning

Ladda ner fysisk aktivitet och träning

Ladda ner träningsplansch

Här hittar du Reumatikerförbundets allmänna hemträningsprogram, lätt att göra i din vardag:

Ta hand om händer och fötter

Ta hand om händer och fötter

Dina händer och fötter är några av kroppens viktigaste delar. Hur dina händer och fötter mår påverkar leder och muskler runtomkring och framför allt hur du upplever din vardag.

Några tips för dina händer

  • Försök att dagligen gå igenom rörligheten i dina fingrar genom att böja och sträcka.
  • Skaffa gärna en boll av skumgummi eller en så kallad behandlingsdeg för träning.
  • Om du har smärta i händer och fingrar kan värme eller kyla hjälpa. Lägg en varm ris-kudde eller en fryst ärtpåse en stund där du har ont.

Hjälpmedel

Att öppna en burk eller vrida en nyckel är exempel på aktiviteter som kan ställa till det om du har smärta eller nedsatt styrka i dina händer. Det finns ett antal hjälpmedel som kan underlätta din vardag både för exemplen ovan eller vid andra aktivitetssvårigheter som du stöter på om dina händer inte riktigt fungerar som du önskar. Hjälpmedel kan du köpa via nätet eller i butik som exempelvis Apoteket. Rådfråga en arbetsterapeut om du känner dig osäker.

Några tips om skor

  • Välj skor med väl dämpad sula, som till exempel löparskor.
  • Välj skor som är ”uppnästa”, det är när den främre delen av sulan är lätt rundad, som löparskor.
  • Välj skor som är stabila, såkallat vridstyva.
  • Välj skor med rätt bredd för din fot samt stabil hälkappa, ta hjälp i till exempel sportbutik.
  • Om du är öm eller har ont i fötterna, använd inneskor.

Inlägg och sulor

Det finns ett antal alternativ av sulor för att minska belastning eller snarare bättre fördela belastningen på dina fötter ute i handeln. I flera fall behövs både stöd för hålfot och pelott (bula under framfoten). Prata gärna med en fysioterapeut som kan ge dig råd eller ta gärna hjälp i sko- eller sportbutik.

Ladda ner träningsprogram och ta hand om fötterna och händerna

Hjälpmedel

Att öppna en burk eller vrida en nyckel är exempel på aktiviteter som kan ställa till det om du har smärta eller nedsatt styrka i dina händer. Det finns ett antal hjälpmedel som kan underlätta din vardag både för exemplen ovan eller vid andra aktivitetssvårigheter som du stöter på om dina händer inte riktigt fungerar som du önskar. Hjälpmedel kan du köpa via nätet eller i butik som exempelvis Apoteket. Rådfråga en arbetsterapeut om du känner dig osäker.

Fotträning

Hur påverkas mitt liv?

Hur påverkas mitt liv?

Smärta, värk, stelhet och trötthet kan påverka dig i olika utsträckning. Det är viktigt att du anpassar livet utifrån dina förutsättningar och upprätthåller balans mellan aktivitet och återhämtning. Vad är meningsfullt för dig och vad vill du att din ork ska räcka till? Om du känner att din sjukdom påverkar din identitet, dina relationer, närhet och intimitet; tala med någon i ditt behandlingsteam som du känner förtroende för så att du kan få hjälp och stöd. Här kan kuratorn stötta dig extra.

  • Målet med behandlingen är att dämpa ledinflammationen så att du ska kunna fortsätta leva ditt liv som vanligt
  • Om sjukdomen går in i en sämre period, du får ett “skov” kan du under denna period behöva extra hjälp med behandling och anpassning av din vardag
Arbete och fritid

Arbete och fritid

De allra flesta kan fortsätta med sitt yrkesliv, delta som vanligt i familje- och fritidsaktiviteter precis som vanligt, förutsatt att sjukdomen blir välbehandlad. Men under vissa perioder kan ledsmärta, rörelseinskränkning, både fysisk och psykisk trötthet och eventuell oro, var för sig eller tillsammans, påverka möjligheten att klara din vardag så som du skulle önska.

De allra flesta med RA fortsätter att jobba och hålla på med fritidsaktiviteter som tidigare

Försök att ha en öppen dialog med din arbetsgivare då det i vissa fall kan finnas behov av att anpassa arbetstid, arbetsuppgifter och arbetsplats. Börja med att lyfta frågan med till exempel din kontaktsjuksköterska som kan ge vägledning kring vad du behöver göra och vilka du ska prata med, exempelvis en arbetsterapeut.

Frågor och svar

Jag misstänker att jag har fått ledgångsreumatism vilka besvär brukar man då ha?

Vanliga symptom kan vara:

Ömma och svullna leder, många gånger är det småleder i händer och fötter som är drabbade men även andra leder kan vara involverade som t.ex. armbågar, axlar och knän. Ledproblemen är ofta symmetriska dvs kan finnas på höger och vänster sida av kroppen.

  • Morgonstelhet.
  • Rörelsesmärta.
  • Trötthet.

Hur ställs diagnosen RA och hur går jag till väga för söka vård?

I första hand vänder du dig till din vårdcentral där allmänläkaren gör en bedömning av dina besvär.

Dels får du berätta din sjukdomshistoria dvs vilka dina symptom är och hur länge du haft dem. Frågan brukar även ställas om det finns några reumatiska sjukdomar i släkten. Sedan görs en klinisk bedömning då man undersöker dina leder efter ömhet, svullnad och rodnad. Viss provtagning brukar också ske och ibland görs röntgen eller ultraljudsundersökning. Efter detta och utifrån provsvar brukar ibland en specialtremiss skrivas till en reumatologisk klinik.

Möjligheten att själv skriva en egenvårdsremiss finns också. I första hand förordas dock att söka sin vårdcentral.

Vad finns det för behandling vid RA?

Idag finns det många bra möjligheter att behandla RA. Det har varit en enorm utveckling på detta område de senaste 20 år och nya mediciner kommer kontinuerligt.

Här kommer några exempel:

  • Smärtstillande läkemedel t.ex. paracetamol, NSAID (=antiinflammatoriska läkemedel).
  • Sjukdomsmodifierande behandling så kallad DMARD (=Disease-modifying antirheumatic drugs) t.ex. Metotrexate, Salazopyrin, klorokinpreparat.
  • Nyare riktade DMARDs så som JAK-hämmare samt olika biologiska läkemedel (t.ex. TNF-hämmare, B-cellsblockad, T-cellshämmare eller IL6-hämmare)
  • Kortison.
  • Fysioterapi.
  • Arbetsterapi.
  • Kuratorhjälp.

Jag har RA och står på immunsänkande behandling, vågar jag och bör jag vaccinera mig mot covid-19?

Ja, det rekommenderar SRF (Svensk reumatologisk förening). Är du osäker kontakta din reumatologiska klinik eller ring Reuma Direkt. Här kan du läsa mer: reumatiker.se/corona/

Jag känner mig ensam i min situation ”Att leva med RA”. Var kan jag träffa personer i samma situation?

Reumatikerförbundet har över 70 lokala föreningar som erbjuder många olika slags aktiviteter, träning, bassängträning, och där du kan gå på föreläsningar, och förstås träffa andra i samma situation. Medlemmar har också tillgång till en medlemswebb: Inloggad där du på ett digitalt vis kan träffa andra.

Frågor och svar uppdateras av Maria Nylander vid Reuma direkt. Se nedan för mer information.

Texten är faktagranskad av reumatologen Britt-Marie Nyhäll Wåhlin samt genomläst av patientrepresentant.

Senast uppdaterad 21 februari 2022

Ladda ner diagnosblad


Här får du råd och stöd

Frågelinjen Reuma Direkt

Ring till oss med dina funderingar och frågor om reumatisk sjukdom! Du får utan kostnad prata direkt med kompetent och engagerad vårdpersonal.  Frågelinjen bemannas av erfaren sjukvårdspersonal som har tystnadsplikt.

Bli medlem

Bli medlem

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till fördjupad kunskap, medlemstidningen Reumatikervärlden, de senaste forskningsrönen och möjlighet att utbyta erfarenheter med andra medlemmar.
Välkommen!

Mer läsning

Introduktionsfilm – om sjukdomar i rörelseorganen

Att få en reumatisk sjukdom påverkar hela livet – från ekonomi till själsliv. Det finns också mycket du kan göra själv för att må bättre i vardagen. Reumatiska sjukdomar kan ...
Händer och fötter

Vad händer och fötter?

När händer och fötter inte fungerar som de ska påverkas hela livet. Men det finns bra hjälp att få för att mildra besvär och öka livskvaliteten. Vi fördjupar oss i ...
Föreläsning med Kristina Hörnberg som är årets vårdforskningsstipendiat

Föreläsning med Kristina Hörnberg som är årets vårdforskningsstipendiat

Belönad forskning om vad motion ger för hälsovinster för den som har reumatoid artrit. I lördags utsågs Kristina Hörnberg till årets mottagare av vårdforskningsstipendiet. Hennes forskning är inriktad på hur ...
Mats Griph

Reumatikerförbundet blev livsavgörande!

Mats Griph är 26 år när händer, fötter och ben svullnar upp så att han inte ens kan få på sig kläderna. Smärtan i kroppen är olidlig. Han står mitt ...
Från elitidrottare till reumatiker … och vägen tillbaka till ett aktivt liv

Från elitidrottare till reumatiker … och vägen tillbaka till ett aktivt liv

Maria Olsson. Foto: Privat Maria Olsson från Bollnäs har alltid tränat. För fyra år sedan tog det stopp. Hon var då tvungen att använda kryckor för att ta sig ner ...

Det finns många sätt att engagera sig!

Bli medlem

Som medlem får du tillgång till fördjupad kunskap, och inte minst medlemstidningen Reumatikervärlden.

Ta del av de senaste forskningsrönen och utbyt erfarenheter med andra medlemmar. Bli medlem här!

Ge en gåva

Swisha ditt engagemang eller välj ett annat sätt att ge en gåva till Reumatikerförbundet.

Du kan även välja att bli månadsgivare – en gåva som räcker länge! Läs om alla sätt att: Ge en gåva