Vad händer och fötter?

När händer och fötter inte fungerar som de ska påverkas hela livet. Men det finns bra hjälp att få för att mildra besvär och öka livskvaliteten. Vi fördjupar oss i behandlingar, hjälpmedel och träningsövningar.

Behandling och träning ger mindre besvär

Krokiga fingrar och tår utgjorde tidigare sinnebilden av reumatism. Men den bilden har blivit allt mindre vanlig under de senaste 20 åren. Behandlingen har utvecklats med allt från biologiska läkemedel till tidiga insatser med fysioterapi, arbetsterapi och egenvård.

Mathilda Björk, professor i arbetsterapi vid Linköpings universitet och Universitetssjukhuset i Linköping, förklarar:

– Vi väntar inte längre på konsekvenserna av sjukdomen utan sätter in medicin och rehabilitering så fort som möjligt. Då blir leden inte uttänjd och skadad på samma sätt som förr.

De flesta reumatiska sjukdomar kan påverka händerna, berättar hon. Vid RA har nästan alla patienter symtom i händerna när de får sin diagnos. Det kan handla om smärta och försämrad rörlighet, greppförmåga, känsel och styrka. Det påverkar förmågan att klara av vardag och arbete.– Det kan till exempel bli svårt i köket, att lyfta tunga saker och man kan känna sig lite fumlig när man ska lyfta ner något från en hylla. Många uttrycker också att de känner sig osäkra när de ska lyfta sitt barn. Smärtan och den minskade kraften gör att man inte riktigt litar på sina händer. Det är också vanligt att känna frustration över att händerna inte funkar som man vill, och en rädsla för hur mycket värre sjukdomen ska bli, säger Mathilda Björk.

– Man kan också känna en sorg över att man kanske behöver överge vissa aktiviteter.

Men de flesta blir bättre tack vare medicin och rehabilitering. En annan viktig del är patientutbildning. Där kan deltagarna bland annat få kunskap om hur de kan använda sina händer på ett mer skonsamt sätt.– Handträning kan öka styrkan i händerna och effekten håller i sig över tid. Om du orkar hålla i och träna dina händer är du bättre rustad inför nästa skov, säger hon.

Den som upplever besvär med händerna bör träffa en arbetsterapeut, fortsätter Mathilda Björk.

Vad du själv kan göra för dina händer

Arbetsterapeuten kan ta fram ett individuellt anpassat handträningsprogram och ge råd om hjälpmedel som ortoser och handledsstöd. Hjälpmedel kan också vara tjockare pennor, potatisskalare med större grepp och burköppnare. Dessa får man dock ofta bekosta själv. Det finns även tekniker för att undvika olika vridmoment och små grepp i handen.– Försök, om det går, att ta hjälp av en större led. Det är också skonsammare att använda två händer i stället för en. Hjälpmedel kan underlätta. När vi skär bröd har vi till exempel en snedvriden handled och böjda fingrar. Men om du använder en kniv med en annan vinkel kan du greppa med rak handled.

Stela och värkande händer kan också påverka arbetslivet, beroende på vilket jobb du har. En studie från Mathilda Björks forskargrupp visar att personer med RA som lyfter tungt, med rörelser från axlarna och neråt, löper större risk att bli sjukskrivna. Forskarna konstaterar även att handkraften är starkt kopplad till om man kan arbeta eller inte.– Vi använder våra händer, och även fötter, oerhört mycket och är beroende av dem för att fungera i vår vardag.

Arbetsgivaren är dock skyldig att anpassa arbetet för personer med nedsatt arbetsförmåga. Det kan till exempel handla om att du får ett bättre tangentbord eller en anpassad datormus, säger Mathilda Björk.

– Risken är att man inskränker sin vardag. Vissa känner att de inte fixar att ta en promenad med sina vänner eller inte vet om de klarar att ta sig hem om de går en viss sträcka.

Ett annat vanligt problem är att trampdynan blir nedtrampad och dämpningen försämras. Om lederna som är inbäddade i trampdynan blir inflammerade gör det väldigt ont att stå eller gå. Smålederna i tårna kan i vissa fall förskjutas, vilket gör att tån hamnar i fel läge och till exempel lägger sig över en annan tå. Andra vanliga förändringar i fötterna är hälsporre, som ger en kraftig smärta i hälen, och hammartå, då tån drar ihop sig och blir krokig.

– Om du har fått en snedställning i till exempel en tå kan det göra ont i sig, oavsett inflammation. Det kan bli svårt att hitta sköna skor och du kan få sår om skon trycker och skaver.

Fotproblem begränsar vardagen

Om du belastar foten fel på grund av smärta och stelhet, fortsätter hon, kan det på sikt leda till besvär i andra delar av kroppen, som knä, höft eller rygg. Ett fåtal behöver också operera sina fötter för att lindra smärta eller korrigera felställningar.

Forskning om fötter
Mathilda Björk, professor i arbetsterapi vid Linköpings universitet, och hennes kollegor har gjort en intervjustudie om fötter med 59 personer med tidig RA. Mer än två tredjedelar av deltagarna upplevde begränsningar i sitt dagliga liv på grund av problem med fötterna. De uppgav bland annat att fotproblemen var ett hinder för att hantera dagliga rutiner och hushållsaktiviteter. De hade även svårt att gå, till exempel till affären eller ut med hunden, och att utföra fysiska fritidsaktiviteter som dans, fotboll och skidåkning. Smärta och trötthet i fötterna påverkade dem också på jobbet.
Källa: Arthritis Care & Research 2018.

Ta hand om fötterna innan du får problem

Elin Löfberg brukar uppmuntra sina patienter att ta hand om fötterna innan de får problem. Börja med att be en fysioterapeut, gärna med reumatologisk kunskap, att bedöma dina fötter. Diskutera val av skor och om du behöver så kallade fotbäddar, en sula som stöttar och dämpar.

– Vanliga sportbutiker brukar kunna hjälpa till att hitta bra skor och inläggssulor. Större aktörer kan ofta erbjuda gångtest på ett löpband där de ser hur du sätter ner foten.

En del behöver medicinsk hjälp och då kan sjukvården skriva en remiss till en ortopedteknisk mottagning som tar fram individuellt anpassade inlägg och skor.

– Du kan själv förebygga bekymmer genom egenvård som massage, stödbandage och tejp. Det kan också vara bra att gå till en fotterapeut för att inte drabbas att problem med naglar och förhårdnader, säger Elin Löfberg.

Tips och egenvård för dina fötter och händer

Val av skor

Välj skor med väl dämpad sula till exempel en löparsko eller promenadsko

Välj skor som är ”uppnästa” den främre delen av sulan är lätt rundad som en löparsko

Välj skor med rätt bredd för din fot samt stabil hälkappa ta hjälp i sko eller sportbutik

Iläggssulor
Det finns ett antal alternativ av sulor för att minska belastning på fötter både i form av mindre klack/halvsula eller hel sula. Ofta kan ett inlägg med en liten bula (pelott) under framfoten vara till nytta för att minska tryck och belastning på trampdynan. Ta gärna hjälp i sko eller sportbutik om du känner dig osäker. Det finns en uppsjö av alternativ i fysiska affärer eller via nätet.

Egenvård
Tvära friktioner (massage) med ”piggboll” eller tennisboll under foten någon minut morgon och kväll kan vara ett sätt att minska smärta/obehag. Att tejpa foten med kinesiotape kan också ge lindring. Flera stödbandage för fot och fotled finns att köpa på Apoteket, sportbutiker eller via nätet. Gå inte barfota inne, använd inneskor med någon form av hälkappa eller hälrem.

Gångförmåga och belastning
Försök att gå med lika belastning i båda dina fötter och med lika långa steg.
Ju mera du kan motverka hälta desto mindre risk för att du kompenserar och får ont någon annanstans så som i knä, höft eller rygg.

Träning och stretching
Att öka cirkulation, styrka och befintlig muskellängd är avgörande faktorer för att minska symtomen av smärta (se träningsövningar).
För att få resultat gäller det att träna regelbundet (helst dagligen) och hålla ut i flera veckor.
För att bygga muskler, öka muskelmassan får du räkna med att det tar runt 8-10 veckor.
Däremot kan du uppleva snabbare än så att du blir starkare. Orsaken är att din koordination mellan nerver och muskler blivit bättre. Träning ger färdighet!

Gå på fotskola

Är din sko vridstyv? Behöver du ortoser? Och vad är en fotåtta? Elin berättar och visar!