Gikt: Varför register är viktiga

Gikt är känd sedan årtusenden och är världens vanligaste inflammatoriska ledsjukdom. Gikt orsakas av ett överskott av urinsyra, en nedbrytningsprodukt från kroppen. Överskottet ansamlas som vassa kristaller i våra leder, ofta i stortån, och orsakar extrem smärta.

Men det handlar inte bara om smärta – tack vare Reumatikerförbundet har forskare som Mats Dehlin (Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs Universitet) påvisat att de med gikt har ökad risk för samsjuklighet som njursvikt och hjärtkärlsjukdom och lägre arbetsförmåga.

Mats Dehlin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Registerforskning visar hur vanligt det är

Mats Dehlin använder sig av så kallad registerforskning, där han kopplar samman uppgifter från stora delar av befolkningen genom att använda flera register som finns hos myndigheter. Det gör det möjligt att, till exempel, studera förekomsten av sjukdomar som gikt. Det är så Mats Dehlins forskargrupp har kunnat påvisa att cirka 1.8% av befolkningen i delar av Sverige har diagnosticerats med gikt.

Sverige är världsledande inom registerforskning och Reumatikerförbundets stöd hjälper forskare som Mats Dehlin använda register för att studera över 55 000 personer som diagnosticerats med gikt. De kan även använda registren för att undersöka hur gikt behandlas i Sverige.

Bättre behandling möjlig - och behövs

Visste du att gikt går att bota?

Läkemedel som sänker nivåerna av urinsyra i kroppen kan bota gikt, men forskning inom giktnätverket Reumatikerförbundet stöder visar på att endast en tredjedel av patienter får den botande behandlingen inom första året efter giktdiagnos. Endast en minoritet av dem som vårdas på sjukhus för sin gikt har fått förebyggande behandling. Av de som har fått den botande behandlingen, så avslutar tre av varje fyra patienter behandlingen inom 2 år. Vid avbruten behandling återkommer ofta besvären. Forskningen visar att det finns stora möjligheter för att förbättra vården för patienter med gikt i Sverige genom att öka användningen av effektiva behandlingar som kan bota sjukdomen.

Vi har effektiva behandlingar för gikt och vi vet relativt mycket om mekanismerna bakom sjukdomen, men det finns fortfarande många frågor som behöver svar. Vi behöver mer kunskap om sambandet mellan gikt, njursvikt, cancer och sjukdomar som exempelvis Parkinsons. Och vi behöver förstå hur behandlingen av gikt har förändrats till följd av nya nationella riktlinjer för behandling.

Reumatikerförbundets stöd har hjälpt åstadkomma mycket, men än behövs det mer forskning för att få en jämlik vård för patienter med gikt.

Artikeln är en del av Reumatikerförbundets riktade satsning: Jämlik vård för patienter med gikt