Göteborgspolitiker – ”vi behöver vår bassängträning”

Som trolleri. De orden använder Mona Eriksson, ordförande för Reumatikerdistriktet Göteborg, när hon ska beskriva träning i varmvattenbassäng. I Göteborg med omnejd tillhandahåller regionen, kommunen samt privata utförare flera bassänger där människor med reumatism och andra sjukdomar som påverkar rörligheten kan träna. Reumatikerdistriktet Göteborg anordnar själva träningar i varmvattenbassängen på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Om somrarna deltar de i Handikappbadet Lilla Amundön Intresseförenings bassängträning.

Vetenskapligt bevisat - träningsformen hjälper

Hon ser med oro på att många politiker tror att biologiska läkemedel som bromsar sjukdomsutvecklingen är hela lösningen för reumatiker.

– Det är tyvärr så att inte alla reumatiker får tillgång till biologiska läkemedel, och även om man får läkemedel är det inte säkert att det är hundra procent effektivt. Faktum är att alla reumatiker behöver träning. Man måste hålla i gång för att behålla rörligheten. Och för många reumatiker är varmvattenträning den enda träningsformen som är möjlig på grund av smärta och värk. Politikerna har ett ansvar att öka sin kunskap kring detta, säger Mona Eriksson.

Det finns vetenskapligt stöd för att handledd träning i varmvattenbassäng har större effekt på ledrörlighet och ledfunktion jämfört med egenträning på land. Socialstyrelsen rekommenderar vården att ordinera bassängträning i varmt vatten för personer med reumatiska sjukdomar.

Vamvattenbassänger hotade av nedläggning

Trots tydliga positiva hälsoeffekter för en stor patientgrupp blir Sveriges varmvattenbassänger allt färre. På flera håll i landet stängs bassängerna på grund av renoveringsbehov och öppnas inte upp igen.

Mona Eriksson var med och arbetade fram Bassängupproret, där Reumatikerförbundet tar tempen i landets varmvattenbassänger för att ta reda på vilka bassänger som hotas av nedläggning.

– Vi har sett exempel där man slopar varmvattenbassängen för att bygga andra idrottsanläggningar i stället. Vi har förstås förståelse för att pengarna måste räcka till mycket, men det blir fel när grupp ställs mot grupp. På lång sikt blir det ju billigare för samhället om människor med reumatiska sjukdomar också kan träna. Behåller vi rörligheten behöver inte våra reumatiska sjukdomar försämras, säger Mona Eriksson.