Maria Bergström

Styrelsen för Stiftelsen Stig Thunes fond beviljade projektanslag för vårdforskning 2022 till Maria Bergström.

Berätta lite om din studie?

Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur personer med reumatoid artrit (RA) upplever sin vardag under det första decenniet efter diagnos, samt hur detta relaterar till kvantitativa utfallsmått. Detta ska vi göra genom att använda en mixad metod där vi tittar på både registerdata och intervjumaterial, och dessutom ur ett longitudinellt perspektiv.

Studien har koppling till TIRA-2 (Tidiga Insatser vid Reumatoid Artrit), där data har samlats in under en längre tidsperiod. Vi tittar i den här studien på kvantitativa data som sjukdomsaktivitet, smärtintensitet, greppstyrka och funktionsnedsättning vid tre, fem, åtta och tio år efter diagnos. Vidare använder vi kvalitativt material i form av individuella intervjuer genomförda tre år efter diagnos, samt uppföljande intervjuer tio år senare. Detta för att få en så heltäckande bild som möjligt av personernas vardag under första decenniet efter diagnos.

Varför är den viktig?

Behandlingen av RA i dag är modern och sätts in i tidigt skede, men trots detta kan personerna som lever med diagnosen uppleva problem i vardagen. Smärta kan till exempel fortfarande kvarstå som ett problem trots att sjukdomsaktiviteten har gått ner, vilket i sin tur kan betyda att man upplever begräsningar i sin vardag. Med vår studie har vi möjlighet att se det longitudinella perspektivet, det vill säga utvecklingen över tid, men även jämföra registerdata med personernas egna utsagor från intervjuerna. Är dessa data i linje med varandra, eller finns det en diskrepans däremellan? Denna studie förväntas belysa detta och hur de olika typerna av information samspelar.

Vad kan den leda till i framtiden?

Då studien berör flera olika perspektiv har den god potential att bidra med kunskap kring personernas mående och vardag. Ett möjligt scenario är till exempel att vi utifrån registerdata tycker oss kunna utläsa en relativt bekymmersfri vardag med RA, men att intervjumaterial pekar på problem inom flera aktiviteter i vardagen. Är det i så fall något som registerdata inte kan fånga upp? Genom studiens resultat kan information ges kring vilka signaler som bör uppmärksammas hos personerna och ytterligare rutiner utvecklas inom personcentrerad rehabilitering. Detta i syfte att personerna med RA ska kunna må bra och utföra de aktiviteter de önskar i sin vardag.