Personer med kronisk sjukdom löper större risk att leva i fattigdom

Personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom har betydligt högre risk att leva i ekonomisk utsatthet än befolkningen i övrigt. Enligt Myndigheten för delaktighet riskerar ungefär en av fyra personer med funktionsnedsättning att leva i fattigdom. Samtidigt är det mer än dubbelt så vanligt att ha svårt att få ekonomin att gå ihop jämfört med övriga befolkningen.

För många som lever med en reumatisk sjukdom innebär vardagen inte bara utmaningar kopplade till hälsa och funktion, utan också ökade kostnader för läkemedel, vårdbesök, hjälpmedel och rehabilitering.

Allt fler har inte råd att hämta ut sina läkemedel

Jon Thorkell Einarsson, överläkare inom reumatologi vid Skånes universitetssjukhus och ordförande i Svensk Reumatologisk Förening, beskriver hur ekonomiska problem blivit vanligare bland patienter med reumatisk sjukdom.

"I praktiken blir det att man låter bli att hämta ut sina läkemedel eller drar sig för att söka vård när man behöver det."

Han berättar att patienter regelbundet avstår från behandling när högkostnadsskyddet har passerats och nya kostnader måste betalas ur egen ficka. Att inte ha råd med sina mediciner är dessutom ofta förknippat med skam, vilket gör att problemet ibland upptäcks först långt senare.

När mediciner väljs bort försämras hälsan

Konsekvenserna av att inte kunna följa sin behandling kan bli allvarliga.

När läkemedel tas oregelbundet eller inte hämtas ut alls ökar risken för att sjukdomen förblir aktiv, vilket kan leda till försämrad hälsa, ökad smärta och nedsatt funktion. Det påverkar också möjligheterna att träna, delta i rehabilitering, arbeta och leva ett aktivt liv. I värsta fall kan utebliven behandling få livshotande konsekvenser.

Högkostnadsskyddet påverkar människors möjlighet att få rätt behandling

Den ekonomiska situationen påverkar inte bara patienterna utan också vårdens möjligheter att fatta medicinska beslut. Enligt Jon Thorkell Einarsson händer det att läkare avvaktar med att byta till bättre läkemedel eftersom patienten nyligen hämtat ut medicin och inte har råd med de extra kostnader som ett läkemedelsbyte kan innebära.

Han uppmanar patienter att berätta för vården om ekonomin påverkar möjligheten att följa behandlingen.

"Man ska inte dra sig för att söka hjälp när man behöver det."

Ekonomisk utsatthet påverkar även den psykiska hälsan

Kristina Båth Sågänger, förbundsordförande för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), ser med oro på utvecklingen.

Hon beskriver hur människor kontaktar organisationen och berättar att de tvingas välja mellan att köpa mat till familjen eller hämta ut sina mediciner.

Ekonomisk stress, otrygghet och social isolering är starkt kopplade till psykisk ohälsa. I rapporten Mat eller medicin (2025) beskriver RSMH ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet, ensamhet och försämrad psykisk hälsa.

"Det här handlar inte om enskilda tragedier, utan om strukturella brister i ett samhälle som inte lever upp till löftet om trygghet, inkludering och delaktighet för alla."

Ett trygghetssystem som inte räcker till

Enligt RSMH har nivåerna i socialförsäkringssystemet inte följt kostnadsutvecklingen. Samtidigt har reglerna blivit mer restriktiva, vilket gör det svårare att få stöd och ersättning.

För personer med reumatisk sjukdom och annan kronisk sjukdom kan konsekvensen bli att återhämtning, rehabilitering och delaktighet i samhället försvåras.

Många upplever dessutom att statliga, regionala och kommunala stödformer är svåra att förstå och inte samverkar på ett sätt som hjälper den som behöver stöd.

Kroniskt sjuk ska inte innebära kroniskt fattig

Att leva med en reumatisk sjukdom innebär redan stora utmaningar. Ingen ska dessutom behöva oroa sig för om pengarna räcker till nödvändiga läkemedel, vård eller mat på bordet.

För att personer med kronisk sjukdom ska kunna leva ett tryggt och aktivt liv krävs ett socialförsäkringssystem som ger ekonomisk trygghet, ett högkostnadsskydd som fungerar och en vård där ingen tvingas avstå behandling av ekonomiska skäl.