Missvisande sätt att bedöma arbetsförmågan för kroniskt sjuka

Idag, den 1 juli, går remisstiden ut på regerings utredning; En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022. Reumatikerförbundet har svarat på utredningen. Förbundet anser att utredarens förslag i sin helhet kommer att slå mycket hårt för många personer med kroniska sjukdomar. 

Utredaren har kommit fram till att de slopade tidsgränser, som infördes 2021 och 2022, för hur länge en person kan ha sjukförsäkring endast har lett till längre sjukskrivingar, och med det ökade kostnader för samhället. Han menar att de inte underlättar rehabilitering och att ingenting tyder på att reformerna har haft några effekter för individernas hälsa, detta mätt som antalet besök inom öppenvården respektive dagar inom slutenvård, samt förskrivna läkemedel. Därav blir slutsatsen att de regler som infördes 2021 och 2022 ska tas bort.

Hela Reumatikerförbundets remissvar kan du ladda ned som bilaga nedan.

Missvisande sätt att bedöma arbetsförmågan för kroniskt sjuka

Det är för den stora gruppen kroniskt sjuka helt missvisande att mäta hälsan i hur mycket förskrivna läkemedel de tar eller hur ofta de besöker vården. Den invändningen mot utredningen görs av Sveriges Läkarförbunds i deras remissvar och Reumatikerförbundet håller med. slf.se/remisser/2024/en-utvardering-av-forandringar-i-sjukforsakringens-regelverk-under-2021-och-2022-sou-202426/ 

Vi anser att det är förskräckligt att utredningen inte tar hänsyn till att hälso- och sjukvården fått kraftigt minskande resurser för rehabiliterande insatser för kroniskt sjuka och personer med funktionsvariationer. Utvärderingen ger därmed ett fullständigt felaktigt resultat som förstärks av att den genomfördes så nära inpå att de nya reglerna infördes. Dessutom präglades perioden av covidpandemin, då den rehabiliterande vården för kronisk sjuka till stora delar var stängd, med en vårdskuld som inte kunnat hämtas hem ännu. Om detta vittnar Reumatikerförbundets egna medlemsenkäter. I motsats till vad utredningen hävdar visar dessutom Försäkringskassans egna siffror att både påbörjade och nya sjukfall steg kraftigt efter pandemin.

Några av utredarens förslag och kort om Reumatikerförbundets synpunkter

• Utredaren menar att ”Stödet i den empiriska litteraturen för att rehabiliteringsinsatser påskyndar återgång i arbete är svagt”. Han drar slutsatsen utifrån en offentlig utredning som visar att arbetslivsinriktad rehabilitering ofta är det mest effektiva. Utredaren menar att Försäkringskassan därför bör ges rätten att göra mer strikta bedömningar av vilka som ska ha rätt till sjukpenning, samtidig ifrågasättaren utredaren läkarnas kompetens att utfärda sjukskrivingsintyg och vill se kraftigare regleringar för det. 

Reumatikerförbundet anser att:

Utredaren slutsatser baseras på okunskap och för smalt litteraturval. Det motsägs bland annat av Försäkringskassans riktlinjer och medicinsk expertis, liksom av Läkarförbundet remissvar, men även av Lag (2019:129) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter, samt av Svensk Reumatologisk Förenings Rekommendationerna för Modern Reumarehabilitering. Vår ståndpunkt är att fokus för sjukskrivna kroniskt sjuka ska ligga på högkvalitativ och personcentrerad rehabilitering.

• Efter att ha fått sjukersättning i 180 dagar kan den arbetssökande få behålla sin sjukersättning om denne kan visa att det finns goda (”övervägande”) skäl att anta att denna ska kunna återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren senast efter 365 dagar med sjukpenning.
• Försäkringen kan förlängas ytterligare för en person i en rehabiliteringsprocess som med stor (särskilda skäl”) sannolikhet kan förväntas återgå i arbete hos sin befintliga arbetsgivare före dag 550. Båda dessa undantag föreslår utredaren ska tas bort. 

Reumatikerförbundets synpunkter:

Det är fullständigt orimligt och ett slöseri med mänskliga resurser att en person som väntar på en operation eller har en icke avslutad rehabilitering ska tvingas söka jobb på hela arbetsmarknaden i hela landet, även när denne har en arbetsgivare att gå tillbaka till efter fullgången rehabilitering.

• Tidigare kunde Försäkringskassan komma överens med den sjukskrivne om vilken typ av arbete denne skulle behöva söka, så kallat ”angiven yrkesgrupp”. Detta vill utredaren upphäva så att den sjukskrivne ska behöva söka arbete på hela arbetsmarknaden.

Reumatikerförbundets synpunkter:

Många kroniskt sjuka klarar inte alla arbeten och arbetsförhållanden vilket måste vara en förutsättning för att någon i ett civiliserat samhälle ska behöva söka ett visst arbete. Särskilt anmärkningsvärt blir detta för den som har en anpassad och rimlig arbetssituation till vilken det finns goda föreutsättningar till återgång i arbete, tids nog.

• Idag har äldre sjukskrivna personer, de mellan 63 och 66 år, rätt till ålderspension och kan då slippa bedömningen mot hela arbetsmarknaden och i stället fortsätta bedömas mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren.
• Den sjukskrivne som är över 60 år och 11 månader behöver inte prövas mot förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden, utan mot normalt förekommande arbeten som den försäkrade har erfarenhet av under de senaste 15 åren. Utredningens vill att de särskilda ”äldrereglerna” i sjukpenningförsäkringen ska tas bort.

Reumatikerförbundets synpunkter:

Det är inte rimligt att kräva av personer som är över 60 år och har en svårt hämmande kronisk sjukdom att hen ska prövas mot den befintliga arbetsmarknaden för att jobba heltid.

Läs hela vårt remissvar