Ny psykologisk behandling mot hjärntrötthet

Trötthet är den huvudsakliga sökorsaken för 5 till 10 procent av alla patienter i primärvården. I en ny forskningsstudie ska Frank Svärdman, psykolog på Gustavsbergs universitetsvårdcentral och doktorand vid Karolinska institutet, behandla och följa upp patienter med svår och ihållande trötthet. Syftet är att öka kunskapen om fatigue och undersöka vilken sorts behandling som kan vara hjälpsam.

– Det är en stor grupp som söker hjälp för långvarig trötthet inom primärvården, men många gånger hittar läkare inget avvikande i provsvar eller utredningar som kan förklara varför tröttheten inte går över. Det är frustrerande, och många patienter känner att deras problem inte tas på allvar.

Enligt Frank Svärdman finns det i dag få evidensbaserade behandlingar som erbjuds till patienter med fatigue, något som fick honom och hans kollegor att börja titta utanför Sverige.

– Vi ville veta hur man tacklat det här problemet i andra länder och började samarbeta med en forskargrupp från Nederländerna. De har specialiserat sig på en psykologisk behandling som visat sig vara effektiv oavsett vad som triggat tröttheten från början – reumatisk sjukdom, MS, diabetes etcetera. Vi ville testa detta på hemmaplan och utvärdera behandlingen.

Frank Svärdman och hans forskningsgrupp ska nu testa en variant av den psykologiska behandlingen i Sverige. De planerar att följa upp till 500 personer i åldern 18 till 67 år som är listade vid en husläkarmottagning i Region Stockholm, och som besväras av svår och ihållande trötthet sedan minst tre månader. Studiens behandlingsfas är sex månader.

– Det är en randomiserad klinisk studie, vilket innebär att deltagarna slumpas till att få antingen psykologisk behandling eller vanlig vård som erbjuds i regionen. Oavsett vad man slumpas till följer vi upp alla deltagare via digitala kognitiva test och självskattningsformulär kring deras mående både innan och efter behandling, och upp till fem år via olika register.

Vad innebär den psykologiska behandlingen?

– Den bygger på kognitiv beteendeterapi, där patienten har regelbunden kontakt med en psykolog under hela behandlingsfasen. Mellan mötena får patienten göra övningar och uppgifter hemma som man kommit överens om tillsammans med sin psykolog.

Konkret kartläggs patienten i allt från mående, symtom, vanor, sömn och aktiviteter och man fastställer tillsammans vilka målsättningar som finns framåt, berättar Frank Svärdman.

– Tillsammans med patienten jobbar vi till exempel med att ställa om sömnmönster för att dämpa tröttheten och få mer energi under dagen. Vi kartlägger också patientens aktivitetsmönster för att undvika toppar och dalar. Ett vanligt problem är nämligen att man gör för mycket när man känner sig pigg, vilket kan ge ett bakslag kommande dagar och då sjunker aktivitetsnivån radikalt. Det blir en ond cirkel. Därför vill vi jämna ut aktivitetsmönstret för att hitta en bra balans, och stegvis öka den övergripande aktivitetsnivån.

– Vi tittar även på hur symtomen påverkar ens tankar, känslor och upplevelser, för att utifrån det hitta sätt att hantera sin fatigue med förhoppningen att symtomen inte ska upplevas lika starka längre.

Fatigue är ju till stor del en fysisk funktionsnedsättning – hur hjälper psykologisk behandling?

– Vi skiljer inte på det fysiska och det mentala. Hjärnan och kroppen sitter ihop och påverkar varandra. När man pratar om psykologisk behandling vid fatigue kan det felaktigt tolkas som att symtomen inte är verkliga, att det är inbillning, men så är det absolut inte. Det här är riktiga symtom som är väldigt begränsande för individen. Men genom psykologisk behandling kan vi förändra symtomen.

Hur ser den generella vården kring fatigue ut i dag?

– Det kan vara svårt att få vård, många patienter upplever att symtomen nedprioriteras eller ses som en bieffekt av något annat. Ett problem för till exempel reumatiker kan vara att specialistvården endast fokuserar på en del av sjukdomen, som inflammationen eller smärtan, men lämnar patienten att hantera tröttheten på egen hand. Men ofta är tröttheten den del som kanske är allra mest funktionsnedsättande.

Att vara trött är något alla människor upplever då och då. Det är en allmängiltig känsla – och det är just det som gör att personer med fatigue ofta har svårt att få gehör för sina symtom.

– Trötthet är något naturligt, men fatigue är något helt annat. Det är en onormal, förlamande trötthet som är extremt begränsande för personen som upplever det. Men just för att det handlar om trötthet har många svårt att förstå allvaret. Många patienter upplever att man inte får någon förståelse från vare sig vården eller omgivningen, vilket skapar en frustration som kan göra besvären ännu mer påtagliga. I behandlingen inkluderar vi därför även närstående, just för att skapa större förståelse för fatigue och dess följder.

I den psykologiska behandlingen ingår också fysisk aktivitet på ett kontrollerat sätt. Det handlar då om en långsam individanpassad aktivitetsökning inom ramen för vad som är möjligt för just den specifika patienten, berättar Frank Svärdman.

– Vi tittar på patientens aktivitetsmönster och analyserar fysiska, sociala och mentala aktiviteter för att försöka få en så jämn fördelning som möjligt. När det gäller fysisk aktivitet kanske vi börjar med promenader, och utgår från ett tydligt schema som vi sedan utvärderar och ser om man kan börja trappa upp intensiteten allt eftersom. Hela behandlingen styrs väldigt mycket av patientens egna mål, vad man vill kunna göra om man inte begränsas av tröttheten längre.

Vad hoppas du att studien ska leda till?

– Jag tror och hoppas att vi får fram en bra evidensbaserad behandling som kan appliceras direkt i primärvården. Vårt uttalade mål är att patienten efter genomförd behandling inte längre ska vara långvarigt svårt trött. Vår förhoppning är att detta ska vara hjälpsamt för en stor grupp patienter.