I fredags, den 13 september, presenterade regeringen ett förslag på förstärkt högkostnadsskydd inom tandvården för personer som är 67 år eller äldre. Det ska mer likna det som finns för vanlig vård och träda i kraft den 1 januari 2026. Pengarna tas delvis från en sänkning av åldersgränsen för avgiftsfri tandvård för yngre. Gränsen ska sänkas från 23 år till 19 år från och med 1 januari 2025.

- Vi är glada för att äldre personer kan få billigare tandvård, något som Reumatikerförbundet och många andra aktörer har kämpat för länge. Men det är olyckligt att grupper ställs mot varandra, eftersom vi vet att även många yngre har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet, i en kommentar.

Fortfarande kvarstår stora skillnader i tandhälsa mellan olika grupper i samhället. Utredningen ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” (SOU 2021:8) visade att tandhälsa fortfarande är en klassfråga, där de med lägst inkomst är de som oftast avstår från regelbunden tandvård och rekommenderade behandlingar. Äldre och kroniskt sjuka med låg pension är extra sårbara, men också yngre med låga inkomster är i riskzonen.

- Även bland de yngre finns kroniskt sjuka med mycket sjukskrivningar, men också arbetslösa och studenter, nyanlända och personer med barn. Ett tandläkarbesök kan krascha månadsbudgeten, så det tvingas många välja bort, säger Lotta Håkansson.

Dålig munhälsa kan vara en konsekvens av långvarig kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Forskning visar också att det kan finnas en koppling mellan dålig munhälsa och sjukdomar som exempelvis hjärt-kärlsjukdom, reumatisk sjukdom och diabetes.

- Reumatikerförbundet vill att tandvården ska ingå i ett högkostnadsskydd liknande det i hälso- och sjukvården, oavsett vilken ålder personen i fråga har, säger Lotta Håkansson.