Många protesterar mot ökade läkemedelskostnader

Regeringen föreslår en chockhöjning av taket i högkostnadsskyddet för läkemedel.

35 patientorganisationer [red anm.: 14 februari 43 organisationer ] har gått ihop för att stoppa förslaget och över 20 000 namnunderskrifter har samlats in. Även Läkarförbundet och oppositionen är kritiska.

Taket i högkostnadsskyddet för läkemedel föreslås höjas kraftigt, från dagens 2 900 kr till 3 800 kronor. Detta innebär att den enskilde kommer att få betala 900 kronor mer än i dag innan frikort ges. Det här var något som regeringen och Sverigedemokraterna aviserade i september i samband med presentationen av budgeten för 2025.

Reumatikerförbundet är starkt kritiska till förslaget och jobbar på flera fronter för att regeringen ska backa. Det berättar ordförande Lotta Håkansson.

– Att klippa till med 900 på ett bräde är tufft! En del kan nästan raljera om det här och säga att det inte är så mycket pengar på ett år, men för de som redan vänder på slantarna är det ett hårt slag. För dem kan det handla om att prioritera månadskortet i kollektivtrafiken eller sitt läkemedel, säger hon.

FÖRUTOM ETT skarpt remissvar har Reumatikerförbundet initierat ett upprop för att stoppa förslaget. När den här tidningen skickades till tryck, den 27 januari, hade redan 35 förbund och organisationer anslutit sig och över 20 000 namnunderskrifter samlats in.

I mitten av januari skrev förbundet även en debattartikel om förslaget i Aftonbladet, vilken plockades upp i flera andra medier. Även distrikten och föreningarna jobbar aktivt med frågan.

– Det här berör väldigt många och förslaget måste stoppas. Läkemedelskostnaderna har dragit i väg, så är det. Men vi ifrågasätter starkt att det är de mest utsatta som ska ta smällen. Att sänka skatten för höginkomsttagare medan man på det här sättet klämmer åt de som redan har det svårt är en politisk prioritering. Men det finns andra vägar. Vi kräver därför att regeringen backar på förslaget och hittar andra lösningar, säger hon.

HANNA KATAOKA SOM är andre vice ordförande i Läkarförbundet, och ordförande för förbundets råd för läkemedel och medicinteknik, är också kritisk till förslaget.

– Det finns flera risker med det här förslaget. En av dem är att patienter skjuter upp att hämta ut sina läkemedel eller avstår helt för att de inte har råd. Eller att de testar andra behandlingsmetoder som kanske är sämre. Många patienter kan i så fall bli försämrade i sin sjukdom. Det finns mer eller mindre allvarliga försämringar kopplade till att man inte tar sina mediciner. Då kan man fråga sig – vad kostar de försämringarna?

Hon menar att förslaget väcker en hel del frågor vad gäller just besparingssyftet – om höjningen av taket verkligen kommer att få den effekt som det är tänkt.

– Jag undrar om det finns någon grundlig ekonomisk analys av förslaget. Min bedömning är att de negativa konsekvenserna överstiger besparingarna man kan göra. Regeringen vill spara två miljarder per år med den här förändringen, när den är genomförd fullt ut 2026. Visst, det är mycket pengar. Men sett till den totala sjukvårdskostnaden på 700 miljarder är det ganska lite samtidigt som det kan innebära stora konsekvenser för de som lever på marginalen, säger hon.

Över lag tycker Hanna Kataoka att det alltid är viktigt att fatta grundade beslut – vilket hon ifrågasätter i det här fallet.

– Utifrån min profession som läkare är det alltid viktigt att jobba med underbyggda beslut. Som läkare ska man sätta in behandling utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Samma princip bör gälla beslut som har med skattepengar att göra. Man bör vara säker på att de här åtgärderna för att spara miljarder faktiskt sparar miljarder också – inte slösar, säger hon.

ÄVEN I OPPOSITIONEN finns kritik mot höjningen. Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i socialutskottet menar att det är ett i grunden dåligt förslag som slår extra hårt mot äldre, personer med funktionsnedsättning och kroniskt sjuka.

– Högkostnadsskyddet finns som ett ekonomiskt stöd för att minska ojämlikheten i hälsa utan att det ska kännas för mycket i plånboken. Att göra försämringar i det systemet slår mot de som är i störst behov av läkemedel och som ofta redan är hårt pressade ekonomiskt.

Regeringen motiverar höjningen med att statens andel av » kostnaden för högkostnadsskyddet har ökat mer än patienternas egenavgifter. Finansieringen ska säkras genom att patienterna betalar mer för medicin.

– Att hålla tillbaka läkemedelskostnaderna är en sak, det finns flera sätt att göra det på. Men att låta de sköraste personerna i samhället betala för det är inget vi tänker ställa upp på. Det är djupt orättvist och kan leda till allvarliga konsekvenser.

Faktum kvarstår att kostnaderna för läkemedel ökar – besparingar måste väl göras?

– Debatten blir lätt lite förenklad, man menar att pengarna inte räcker till allt och att det bara handlar om några hundralappars höjning. Men regeringen har valt att sänka skatterna för de mest välbeställda i stället för att hjälpa de mest utsatta att få sina mediciner. Det är en prioritering.

Vilka risker finns med att höja taket i högkostnadsskyddet?

– De mest allvarliga konsekvenserna är att människor tvingas välja bort sina mediciner. Vi vet redan idag att hushåll är hårt pressade av inflation och lågkonjunktur, och att många inte hämtar ut det som förskrivs, eller väntar med att hämta ut. Att försvåra situationen ytterligare är oacceptabelt och kan leda till allvarliga konsekvenser inte bara för individen, utan också för samhället i stort med ökade vårdkostnader på sikt.

FREDRIK LUNDH SAMMELI menar att man kan göra besparingar utan att lägga över kostnaderna på den enskilda individen. Socialdemokraterna har kallat sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson till utskottet för att svara på varför regeringen inte valt att gå vidare med andra alternativ.

– Vi såg under pandemin att det gick att göra smartare upphandlingar, där man både nationellt och internationellt gick samman och förhandlade med läkemedelsbolagen för att få till bättre avtal. Det går att pressa priserna och få ner kostnaderna på andra sätt än att sjuka ska ta mer ur egen ficka för att bekosta sin medicin.

Att Reumatikerförbundet och flera patient- och pensionärsorganisationer har gått samman och startat en namninsamling mot förändringarna i högkostnadsskyddet tror Fredrik Lundh Sammeli kan leda till att regeringen tvingas backa.

– Det är en så radikal förändring i välfärdsmodellen, och det är bara början. Första delen rullas ut till sommaren, men sedan får det full effekt inom de kommande åren. Vi kommer att jobba för att stoppa förslaget, och jag hoppas att remissinstanserna använder sitt inflytande för att peka på konsekvenserna och kanske lyfta fram nya lösningar.

Reumatikervärlden har sökt flera ministrar och representanter från regeringen för en intervju. Samtliga har avböjt att medverka med hänvisning till att de inväntar remissvaren.