Vården ska utgå från varje individ

Socialstyrelsen har nyligen tagit fram nya, nationella riktlinjer om en strukturerad och sammanhållen rehabilitering för rörelseorganens sjukdomar. Dessutom arbetar Sveriges regioner sedan 2018 gemensamt för att ta fram vårdriktlinjer och personcentrerade sammanhållna vårdförlopp. Trots detta ser rehabiliteringen fortsatt väldigt olika ut i olika regioner.

Det kan också skilja sig om man har en inflammatorisk reumatisk sjukdom eller om man har en systemsjukdom.Inom det nationella programområdet för reumatiska sjukdomar är vårdförlopp för reumatoid artrit (RA) de första som tagits fram.– Rehabiliteringen ser olika ut i regionerna.

På uppdrag av Svensk Reumatologisk Förening (SRF) har en utvald arbetsgrupp under 2021 tagit fram rapporten Modern Reumarehabilitering (MoRR) för att bidra till en enhetlig strategi för modern reumarehabilitering. Rapporten syftar också till att ge stöd till reumatologiska enheter och den enskilda individen, liksom ge förutsättningar för en likartad behandling nationellt.

ENLIGT MORR-RAPPORTEN har alla individer med reumatisk sjukdom rätt till rehabilitering i tre steg där det första steget består av information, patientundervisning och samtal om levnadsvanor.

Här beskrivs att information ska erbjudas individuellt eller i grupp och att det ska finnas tillgång till patientundervisning under hela sjukdomsförloppet. Det ska även finnas möjlighet till rådgivande samtal och stöd för följsamhet till läkemedelsbehandling liksom för förbättrade levnadsvanor. Även coachning och självlärande program om den egna förmågan att kunna hantera symptom, behandlingar, fysiska och psykosociala konsekvenser för livet med kronisk sjukdom, beskrivs i rapporten som viktiga delar. Den här delen i rehabiliteringen ska helst sträcka sig över minst sex veckor – för att uppnå positiva hälsoeffekter och hållbara levnadsvanor. Här bör det enligt rapporten finnas en strukturerad och individuell veckoplanering med tydliga protokoll, deltagarhandböcker och tydlig uppföljning med feedback på framsteg. Rådgivande samtal och stöd om levnadsförändringar ska också erbjudas, till exempel om rökning, matvanor, alkohol och fysisk aktivitet.

ENLIGT RAPPORTEN ska varje individ även få möjlighet till bedömning av en fysioterapeut med reumatologisk specialkompetens och utformning av träning och stöd. Som ett andra steg i MoRR-rapportens rehabiliteringstrappa ska den här delen vara behovsstyrd.

Bland annat beskrivs att sjukdomsspecifika och personliga hinder för träning bör identifieras, varje individ bör inledningsvis erbjudas övervakad och coachad träning, erbjudande om handträning vid artrit och nedsatt handfunktion men också träning vad gäller rörlighet, styrka och uthållighet.

Coachning för minskat stillasittande och mätning av kondition/kapacitet vid träningsstart bör också göras för en bättre individuell träningsanpassning.Som ett tredje steg av rehabilitering kan vissa personer med reumatiska sjukdomar behöva teamrehabilitering.

Enligt rapporten finns det vetenskapligt stöd för att effekter av teamrehabilitering i tidig såväl som etablerad sjukdom har effekt. Som exempel har en svensk studie baserad på 161 personer med reumatisk sjukdom visat att fyra veckors teamrehabilitering i varmt klimat förbättrade personernas funktion, aktivitet och livskvalitet i upp till ett år. Men det är inte alla regioner i landet som erbjuder så kalllade klimatvårdsresor. I ungefär hälften av regionerna går det att ansöka om att få åka på en sådan resa. Det är upp till varje enskild region att fatta beslut om att erbjuda klimatvårdsresor.– Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar säger att om behov finns ska det finnas möjlighet att få en strukturerad sammanhållen teamrehabilitering, säger Malin Regardt.

UTÖVER DETTA BÖR det enligt rapporten också finnas särskilda rehabiliterande insatser för att stödja individer att hitta balans mellan arbete, familj, fritid, träning och vila liksom samarbete med försäkringskassa, arbetsförmedling och arbetsgivare.

Vården ska utgå från varje individs behov och kunna inkludera bedömning av sjukdomsaktivitet, smärta, allmän hälsa, trötthet, funktions- och aktivitetsförmåga, delaktighet, livskvalitet, levnadsvanor och arbetsförmåga. Begränsningar och gynnsamma faktorer hos varje individ bör identifieras och när behov av rehabilitering finns ska ett rehabiliteringsteam kopplas in, med professioner som är aktuella, för att tillsammans med patienten utforma en individuell rehabiliteringsplan.– Här finns också Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) som ett hjälpmedel, som innebär att vården samlar in patientinformation som man sedan fyller på allt eftersom med såväl aktivitetsfunktionella mått och till exempel labbvärden som mått för smärta, trötthet och allmän hälsa.

Då kan man se över tid hur sjukdomsförloppet har förändrats och det blir lättare att identifiera behovet av till exempel rehabilitering, säger Malin Regardt. 

Rehabilitering i tre steg – vad har du rätt till?

Källa: Rapporten ”Modern Reumarehabilitering (MoRR)” som är framtagen på uppdrag av Svensk Reumatologisk Förening (SRF).