Träning som behandling

Att hålla i gång och träna är viktigt för alla, men kanske extra viktigt för personer med en reumatisk sjukdom. Generellt finns en risk att man förlorar muskelstyrka, speciellt i början av sjukdomen innan man lyckats stävja inflammationer, berättar Ylva Borgas, reumatolog på Skånes universitetssjukhus.

– Det kan gå ganska snabbt i början, det ser vi till exempel med handstyrka, och det är inte säkert att man hämtar upp den förlorade muskelstyrkan även om man fått sjukdomen under kontroll. Därför är det viktigt att både förebygga tappet och jobba för att bygga upp muskelstyrkan igen med hjälp av träning.

Varför är det viktigt att bibehålla sin muskelstyrka?

– Dels för att bibehålla den livskvalitet och de förmågor som man haft innan man blev sjuk, dels för att ha god rörlighet och motståndskraft om man skadar sig, hamnar i skov eller får sämre perioder i sjukdomen. När det gäller äldre reumatiker handlar det också om att minska risken för till exempel fall som kan leda till exempelvis höftfraktur.

En rad processer kopplas på i kroppen vid fysisk aktivitet. Endorfin, serotonin och kortisol är del av den hormoncocktail som utlöses vid träning och som påverkar kroppen positivt, förklarar Ylva Borgas.

– Träning frisätter endorfiner, ett morfinliknande hormon som kan lindra smärta. På central nivå har man sett att inflammationsmarkörerna minskar, det vill säga inflammationen i kroppen går ner, sedan påverkas också smärtregleringen i det centrala nervsystemet. Träning ökar också serotonin och dopamin-nivåerna i hjärnan, samma signalsubstanser som antidepressiva läkemedel riktar in sig på, fast utan biverkningar. Dessutom minskar stresshormonet kortisol i kroppen vid träning.

HON BERÄTTAR ATT träning också kan minska risken för många följdsjukdomar som kan drabba reumatiker, bland annat benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar.

Hur ska man träna för att få dessa goda effekter?

– De generella rekommendationerna för befolkningen i stort gäller också reumatiker, och det är att man ska träna 150 minuter per vecka med måttlig intensitet. Det kan vara allt från en cykeltur till att gräva i trädgården – det viktigaste är att man kommer upp lite i puls och andning. Sedan rekommenderas muskelstärkande aktivitet, till exempel styrketräning, minst två gånger i veckan. Men i slutändan måste man självklart anpassa till sin egen förmåga, sin sjukdomsbild och vad man har lust och ork till.

ATT TRÄNING GER goda effekter vet de flesta, men för många med en kronisk sjukdom som påverkar såväl muskler som leder kan det vara svårt att träna på samma villkor som en frisk person. Hur ska man då gå till väga?

– Har man ont och kanske lider av fatigue är träning det sista man tänker att man vill göra. Men ibland kan det vara just det som bidrar till att bryta ett smärt- och trötthetsmönster. Jag tänker att man kan börja lätt, kanske bara en kort promenad eller cykeltur, för att sedan stegra träningen allt eftersom man känner att det går. Att börja för hårt är ofta ingen bra strategi, då är det lätt att det blir ett bakslag.

Finns det någon träning som passar reumatiker extra bra?

– Det är svårt att rekommendera någon specifik träning, det är så olika vilka förutsättningar man har och vad man har för reumatisk sjukdom. Generellt kan man säga att en kombination mellan kondition och styrka är optimalt. Vill man förebygga osteoporos får det gärna vara lite mer belastning för skelettet, då kanske styrketräning är att föredra framför till exempel bassängträning.

FÖRUT REKOMMENDERADE man inte högintensiv träning för reumatiker, men det har omvärderats, och nu går det jättebra så länge man lyssnar på kroppen, säger Ylva Borgas. Dessutom avråddes patienter med myosit från träning förr då man trodde att det skulle försämra sjukdomen, men nu vet man att det i stället är tvärtom.

– Man ska inte vara rädd att utmana sig själv lite. Träning är inte farligt och det finns inget som talar för att träning ökar risken för skov vid reumatisk sjukdom. Det får lov att göra lite ont i början, men bara det går över är det i sin ordning. Känner man sig osäker kan man ta kontakt med en fysioterapeut för att lägga upp ett träningsprogram, och få tips och råd kring sin träning.

Muskler och leder i all ära, men träning har också psykologiska effekter, menar Ylva Borgas.

– Nedstämdhet och depression finns med som en psykologisk effekt av reumatiska sjukdomar. Träning minskar risken att drabbas av depression och att man återfaller i depression. Fysisk aktivitet är en del av förstahandsbehandlingen för ångest, så det har effekt.

Det händer alltså en rad saker i kroppen vid träning som gör gott för hälsan, och som kan lindra symtomen av en reumatisk sjukdom. Träning kan inte ersätta mediciner, men definitivt vara en del av behandlingen, säger Ylva Borgas.

– Det finns idag vetenskapliga studier som visar att fysisk aktivitet och träning ger positiva effekter vid reumatisk sjukdom, såsom ökad kondition, styrka och ofta minskad smärta.

Kan träning vara det man gör till vardags – eller måste man till gymmet?

– Vardagsmotion är inte att underskatta, det kan vara att få upp pulsen genom att till exempel gå i trappor i stället för att ta hissen, eller bära matkassar hem från affären. Det måste inte vara flera spinningpass i veckan, utan det kan vara lite vardagsmotion varje dag i stället. Allt som bryter ett stillasittande liv är bra. Det viktigaste är inte vilken träning det är – utan att den blir av.