DISH - Reumatikerförbundet

DISH

DISH, Forestiers sjukdom, drabbar framförallt äldre män. Vanliga symtom är smärta och stelhet i ryggen. Stillasittande liv samt kallt och fuktigt väder påverkar sjukdomen negativt.

Sjukdomen behandlas främst med antiinflammatoriska läkemedel. Egenvård i form av rörelse och motion är mycket viktigt.

Vem drabbas

Sjukdomen är dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor. Den drabbar främst män i 60-70 års ålder. Antalet personer med DISH ökar med stigande ålder och cirka 10 % av alla män över 70 år och 7 % av alla kvinnor är drabbade av sjukdomen.

Symtom

Karaktäristiska symtom är smärta och stelhet i ryggen som en följd av inflammation och nybildning av ben runt muskel- och ligamentfästen. Ofast är utbredningen asymmetrisk. Förutom i kotpelaren kan förändringar också förekomma i armbåge, skuldra, höft, knä samt fotleder och i from av hälsporre.

Hos mer än 10 % av alla personer med sjukdomen förekommer problem att svälja. Det beror på att matstrupen blir påverkad av förkalkningar och benpålagringar, eller på mjukdelsinflammation på halsryggens framsida. Påverkan på luftstrupe/luftrör kan ge andningsproblem.

Inaktivitet, kallt och fuktigt väder förvärrar ofta symtomen.

Så här ställs diagnosen

Orsaken till sjukdomen är fortfarande okänd. Formella diagnostiska kriterier saknas och sjukdomens symtom är ofta milda vilket möjligen gör den underdiagnostiserad. Diagnosen grundas oftast på röntgenundersökning som visar överbyggande förbening (kalkbildning) runt kotpelarens framkanter och ibland i de längsgående ligamenten. Röntgenförändringar kan också ses i ryggens nedre kotor, och/eller i bröst-/halsryggen.

Behandling

DISH behandlas i första hand med antiinflammatoriska läkemedel och ibland kan kortisonkurer hjälpa. Biologiska läkemedel eller andra så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel (DMARDs) används inte vid behandling av DISH.

Vid svåra sväljningsproblemen kan eventuellt neuro- eller ortopedkirurgi övervägas.

Det här kan du göra själv

Inaktivitet, på grund av smärta, kan leda till benskörhet vilket i sin tur kan ge spontanfrakturer i ryggraden. Därför är egenträning precis som vid ankyloserande spondylit (tidigare kallad Bechterews sjukdom) viktig. Genom rörelse och motion kan sjukdomsförloppet med förbening och stelhet fördröjas. Framför allt underlättas andningen.

Många uppskattar vattengymnastik i varmbassäng.

Mer information

Forestiers och Rotes-Querol var de två reumatologer som först beskrev sjukdomen 1950. I dag kallas den oftare DISH som står för diffuse idiopathic skeletal hyperostosis, dels för att komma bort från egennamn som diagnosbenämning och dels för att det bättre beskriver sjukdomens särdrag.

Höga glukosvärden och diabetes är överrepresenterat vid DISH, men ett direkt orsakssamband är inte påvisat och dessa problem kan också förklaras av övervikt och så kallad åldersdiabetes.

Har du frågor om vaccin och covid-19?

Kontakta den mottagning där du behandlas för råd som gäller för dig.

 

Vi rekommenderar dig att läsa uppdaterad information om vad som gäller just nu på:

Krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten

 

För dig som lever med en reumatisk sjukdom har Svensk Reumatologisk Förening de senaste riktlinjerna som du kan läsa här: SRF:s rekommendationer. (5 april, PDF)


Har du en mer generell fråga om reumatiska sjukdomstillstånd är du varmt välkommen att höra av dig till vår frågelinje. Kontaktuppgifter hittar du här: Reuma direkt


Mer information
hittar du alltid på Folkhälsomyndigheten och 1177.se

Lär dig hur genom Reumatikerförbundets digitala kurs i egenvårdshantering.

Förbättra din hälsa själv med mätbara och realistiska mål! 

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng