Granulomatös polyangit (GPA) - Reumatikerförbundet

Granulomatös polyangit (GPA)

GPA, tidigare kallad Wegeners granulomatos, är en sällsynt sjukdom. Typiska tecken är bland annat en långdragen infektion i luftvägarna som inte ger med sig trots behandling. Led- och muskelbesvär, njurinflammation, hudförändringar är andra vanliga tecken. Sjukdomen behandlas med antireumatiska läkemedel.

Granulomatös polyangit med förkortningen (GPA) är en vaskulitsjukdom som dessutom ger symtom från luftvägarna och njurarna.

Vem drabbas

Sjukdomen drabbar något fler män än kvinnor. Troligtvis är sjukdomen till viss del ärftlig. Ungefär 90 personer drabbas varje år i Sverige.

Symtom

Det är vanligt att GPA börjar som en långdragen förkylning, infektion, i övre luftvägarna (näsa, mun, svalg), med snuva och bihåleinflammation. Infektionen övergår sedan till en inflammation som inte ger med sig trots behandling med antibiotika. De upprepade påfrestningarna i näsan kan leda till att näsans mittvägg förstörs.

Led- och muskelbesvär samt inflammation i njurarna är andra vanliga symtom. Ögoninflammationer och hudförändringar i form av sår, blåmärken och röda utslag är också vanligt.

Så här ställs diagnosen

För att påvisa sjukdomen mäts olika markörer i blodet som är typiska för sjukdomen, men som inte finns där i normala fall.

Över 90 % av alla personer med sjukdomen har så kallade autoantikroppar mot ett kroppseget ämne kallat c-ANCA. Även antikroppen PR3 är speciell för sjukdomen. Om dessa autoantikroppar hittas hos personer med typiska symtom, så är diagnosen oftast klar.

Även biopsier (små vävnadsprover) av drabbade områden som hud, nässlemhinna eller njurar kan styrka diagnosen.

Skiktröntgen av buk och bröstkorg kan också vara en del av utredningen.

Behandling

Antireumatiska läkemedel används med stor framgång för att behandla GPA. I svåra fall kan behandling med immunglobuliner eller ett blodbyte ge bra effekt. Även en viss typ av antibiotika används ibland som behandling mot sjukdomen.

Har du frågor om vaccin och covid-19?

Kontakta den mottagning där du behandlas för råd som gäller för dig.

 

Vi rekommenderar dig att läsa uppdaterad information om vad som gäller just nu på:

Krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten

 

För dig som lever med en reumatisk sjukdom har Svensk Reumatologisk Förening de senaste riktlinjerna som du kan läsa här: SRF:s rekommendationer. (5 april, PDF)


Har du en mer generell fråga om reumatiska sjukdomstillstånd är du varmt välkommen att höra av dig till vår frågelinje. Kontaktuppgifter hittar du här: Reuma direkt


Mer information
hittar du alltid på Folkhälsomyndigheten och 1177.se

Lär dig hur genom Reumatikerförbundets digitala kurs i egenvårdshantering.

Förbättra din hälsa själv med mätbara och realistiska mål! 

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng