Psoriasisartrit

Symtom

Psoriasisartrit kan orsaka smärta och stelhet i flera leder fördelade symmetriskt (som att exempelvis ha ont i fingerleder på båda händer) över kroppen men symtomen kan också begränsa sig till enstaka leder.

Hur sjukdomen utvecklas varierar från person till person. Den kan starta långsamt och byggas på över tid eller så kan den utvecklas snabbt och bli svår.

• Alla leder i kroppen kan angripas men knän, fotleder, fingrar och tår är vanliga leder.
• Svullnad av en hel tå eller ett finger, så kallad daktylit eller i vardagstal korvfinger/-tå, kan vara debutsymtom vid PsA.
• Ett annat vanligt debutsymtom är muskelfästesinflammation, entesit, som särskilt uppträder i senfästen i hälen och under foten.

Då symptomen vid psoriasisartrit kan vara otydliga får många drabbade vänta länge på såväl diagnos som behandling vilket är problematiskt då tidig sjukvård kan vara avgörande för möjligheten att bromsa sjukdomsförloppet.

Misstänker du eller har besvär och ont i leder är det viktigt att du får hjälp av din behandlande läkare eller vårdcentral att få det undersökt.

Så ställs diagnosen

Psoriasisartrit är en väldigt komplex sjukdom vars symtom varierar över tid. Diagnostiken vid psoriasisartrit bygger till största delen på klinisk undersökning, Det är viktigt att du kan beskriva vilka symtom du har när du träffar en läkare, framför allt om du inte är i ett skov. Läkaren undersöker leder, rygg, hud och naglar. Man tittar också efter förekomst av ovan nämnda daktyliter och entesiter. 

Det finns ännu inget blodprov för att fastställa diagnosen psoriasisartrit, däremot tas blodprov för att utesluta andra sjukdomar som till exempel reumatoid artrit, samt för att se om du har aktiv inflammation i kroppen.

Förbered dig gärna innan läkarbesöket genom att anteckna de besvär och symtom som du upplever.

Behandling

Patienter med psoriasisartrit kan vårdas och behandlas i primärvården. Vilken behandling du får beror på sjukdomens svårighetsgrad. För de flesta är det också nödvändigt med någon form av medicinering. Det finns olika behandlingsalternativ för att minska smärtan, svullnader och inflammation i lederna, vanligen med inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel.

Lokala kortisoninjektioner brukar också kunna hjälpa. Vid mer svårbehandlad sjukdom ges ofta cellhämmande läkemedel i låga doser.

Vid riktigt allvarlig sjukdom där andra antireumatiska läkemedel inte räcker till, ges behandling med biologiska läkemedel. Behandling med dessa läkemedel, som ger god effekt både på hud- och ledsymptom, sker vid behov efter remiss till en reumatolog.

Sjukgymnastik och fysisk träning kan ge god effekt i alla sjukdomsstadier. Regelbunden fysisk aktivitet och sunda levnadsvanor är också av vikt för välbefinnandet, det minskar hjärt- och kärlsjuklighet och hjälper till att ge bästa möjliga effekt av läkemedelsbehandling.

Patienter med psoriasisartrit har ofta god nytta av klimatvård med sol, värme och träning.

Några exempel på träningsformer

• Cykling.
• Styrketräning.
• Yoga.
• Vattengympa.

Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att redan när du har fått diagnosen förstår behovet av träning och fysisk aktivitet som kan ses som en bärande del av egenvården vid psoriasisartrit. Om du har värk i bäcken och ländrygg och upplever smärta i vila och efter nattsömn kan du behöva inleda dagen med någon fysisk aktivitet och gärna efter ett program med lämpliga personanpassade övningar. En fysioterapeut kan hjälpa dig med detta.

Fysisk aktivitet. Motion och rörelseträning har visat sig fungera bra för den som har ledbesvär och smärta vid psoriasisartrit, även under ett skov.

Det är viktigt att veta hur man ska träna, därför bör du ta hjälp av en fysioterapeut. Syftet med fysisk träning och rehabilitering är att under sakkunnig ledning få kunskap om hur man kan träna för att behålla eller till och med öka rörligheten och förhindra att lederna blir stela. En stor del av fysioterapeutens arbete är att ge kunskap och motivation till ett eget aktivt deltagande i rehabiliteringen.

Levnadsvanor vid reumatiska sjukdomar

I Sverige har vi varit ganska bra att på olika sätt lyft upp vad som är viktigt att veta och göra för att öka hälsan bland befolkningen. Här finns mycket samarbete mellan organisationer, myndigheter och forskningen.

Hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del i all vård och behandling. Alla som kommer i kontakt med vården ska erbjudas råd och stöd om de har ohälsosamma levnadsvanor.

– Levnadsvaneprojektet

Så vad ska man tänka på? Ett bra råd är att prata med din läkare eller en sjuksköterska, få en tid med en fysioterapeut eller en kostrådgivare, om du behöver stöd.

Reumatikerförbundets policy är att man ska känna trygghet i att det vi säger kring levnadsvanor är det som den nuvarande forskningen ger stöd för. När det gäller råd kring reumatiska sjukdomar och levnadsvanor hänvisar vi gärna till det som Projektgruppen – Levnadsvanearbete inom Reumatologi, LiR, har tagit fram.

Ladda ner från LiR

• A5-broschyr Alkohol
• A5-broschyr Fysisk aktivitet
• A5-broshyr Matvanor
• A5-broschyr Tobak
• 
  
• Länkarna öppnas i ny flik.

Vill du läsa mer om LiR? Här hittar du mer om Levnadsvanearbetet (öppnas i ny flik)

Ladda ner fysisk aktivitet och träning

Fysisk aktivitet och träning

Ladda ner träningsplansch

Här hittar du Reumatikerförbundets allmänna hemträningsprogram, lätt att göra i din vardag:

Träningsplansch

Hur påverkas mitt liv?

Har man mycket värk kan det vara bra att försöka planera i förväg, både de vardagliga, nödvändiga aktiviteterna och saker som gör livet roligare. Om du har ont och är stel på morgonen, kan du istället lägga in vissa rutiner senare på dagen?

Det är viktigt att röra på sig varje dag, för trots värk är det inte farligt med motion. Det bidrar till styrka, mer uthållighet och rörelseförmåga men också till mindre smärta.

Likt andra typer av spondylartriter kan inflammationen även påverka tarmarna och samsjuklighet i Crohns sjukdom och Ulcerös kolit kan förekomma. Typiska symptom är smygande debut av buksmärtor och diarré.

Arbete och fritid

Psoriasisartrit kan medföra svårigheter att stå och sitta under längre perioder. Patientskola inklusive ergonomi i arbetet kan vara av värde. Man kan få hjälp av en arbetsterapeut med handträning och utprovning av hjälpmedel. Du behöver ingen remiss för att träffa en arbetsterapeut utan få information via din vårdcentral eller 1177.se.

Ta gärna hjälp av en arbetsterapeut!

Namnet arbetsterapeut gör att du kanske tror att du bara kan få hjälp med det som rör ditt arbete. Men det stämmer inte. En arbetsterapeut kan hjälpa dig att få alla aktiviteter, även sådana du gör i hemmet eller på din fritid, att fungera bättre.

En arbetsterapeut kan till exempel hjälpa dig med:

• Individuell bedömning av ledbesvär och funktion.
• Träning. Arbetsterapeuten kan hjälpa dig att utforma ett individuellt träningsprogram.
• Kunskap, information och ergonomiska råd. En arbetsterapeut kan hjälpa dig så att du kan fortsätta vara aktiv och göra det du behöver i ditt arbete och på din fritid. Utifrån dina önskemål och behov kan du få råd och information som kan underlätta för dig att vara aktiv och delaktig, lindra dina besvär och hitta en balans mellan aktivitet och vila.
• Bra redskap/hjälpmedel/ortoser. Arbetsterapeuten kan ge dig råd gällande redskap och hjälpmedel som kan underlätta för dig. Du kan få information på vilket sätt produkterna/hjälpmedlen används. Du kan också få hjälp med att träna på att använda dem om det behövs och du kan få information om var de finns att köpa. Det kan till exempel handla om att du har svårighet att resa dig upp från sittande på grund av smärta i knän, komma i och ur ditt badkar på grund av höftbesvär eller sy i en knapp på grund av besvär med händerna.

Ta gärna hjälp av en fysioterapeut!

Även en fysioterapeut kan vara till stor hjälp för att få vardag, fritid och arbete att fungera bättre.

En fysioterapeut kan till exempel hjälpa dig med:

• Individuell bedömning av ledens rörlighet, musklernas styrka och hur detta fungerar i vardagsrörelser
• Fysioterapeuten arbetar mycket med individanpassad fysisk aktivitet och träning och kan hjälpa dig att utforma ett individuellt träningsprogram som passar för dina behov.
• Kunskap, information och ergonomiska råd är något som även fysioterapeuten hjälper dig med utifrån sin specialitet. Egenvård så som kunskap om val av skor eller inläggssulor (fotbäddar) för att du skall kunna fortsätta gå och vara fysiskt aktiv är ett flera områden som fysioterapeuten kan hjälpa dig med.

Ta hand om händer och fötter

Dina händer och fötter är några av kroppens viktigaste delar. Hur dina händer och fötter mår påverkar leder och muskler runtomkring och framför allt hur du upplever din vardag.

Några tips för dina händer

• Försök att dagligen gå igenom rörligheten i dina fingrar genom att böja och sträcka.
• Skaffa gärna en boll av skumgummi eller en så kallad behandlingsdeg för träning.
• Om du har smärta i händer och fingrar kan värme eller kyla hjälpa. Lägg en varm ris-kudde eller en fryst ärtpåse en stund där du har ont.

Hjälpmedel

Att öppna en burk eller vrida en nyckel är exempel på aktiviteter som kan ställa till det om du har smärta eller nedsatt styrka i dina händer. Det finns ett antal hjälpmedel som kan underlätta din vardag både för exemplen ovan eller vid andra aktivitetssvårigheter som du stöter på om dina händer inte riktigt fungerar som du önskar. Hjälpmedel kan du köpa via nätet eller i butik som exempelvis Apoteket. Rådfråga en arbetsterapeut om du känner dig osäker.

Några tips om skor

• Välj skor med väl dämpad sula, som till exempel löparskor.
• Välj skor som är ”uppnästa”, det är när den främre delen av sulan är lätt rundad, som löparskor.
• Välj skor som är stabila, såkallat vridstyva.
• Välj skor med rätt bredd för din fot samt stabil hälkappa, ta hjälp i till exempel sportbutik.
• Om du är öm eller har ont i fötterna, använd inneskor.

Inlägg och sulor

Det finns ett antal alternativ av sulor för att minska belastning eller snarare bättre fördela belastningen på dina fötter ute i handeln. I flera fall behövs både stöd för hålfot och pelott (bula under framfoten). Prata gärna med en fysioterapeut som kan ge dig råd eller ta gärna hjälp i sko- eller sportbutik.

Ladda ner träningsprogram och ta hand om fötterna och händerna

Fötter allmänt träningsprogram

Hand och fingrar allmänt träningsprogram

Hjälpmedel

Att öppna en burk eller vrida en nyckel är exempel på aktiviteter som kan ställa till det om du har smärta eller nedsatt styrka i dina händer. Det finns ett antal hjälpmedel som kan underlätta din vardag både för exemplen ovan eller vid andra aktivitetssvårigheter som du stöter på om dina händer inte riktigt fungerar som du önskar. Hjälpmedel kan du köpa via nätet eller i butik som exempelvis Apoteket. Rådfråga en arbetsterapeut om du känner dig osäker.

Läs mer - Fotträning

Läs mer om dina fötter och se hur du kan träna fötterna här: Vad händer och fötter?

Svar Ja. Det vanligaste är dock att psoriasisutslagen funnits ett tag när ledbesvären kommer. I vissa fall kan bägge symptomen komma på en gång, men det finns också en del som får artriten först och hudförändringarna senare. I det sistnämnda kan det därför vara svårt att ställa diagnosen.

Ofta finns det symptom från finger- och tåleder. Oftast brukar då fingrarnas ytterleder drabbas men även större leder kan drabbas fast då är besvären ofta oliksidiga. Besvär kan även finnas i korsryggen och ryggraden.

Ibland får man svullna fingrar och tår du brukar man tala om korvfinger och korvtå.

Morgonstelhet, psoriasisutslag och nagelförändringar är andra symptom som kan uppkomma.

Nej, det finns inget specifikt blodprov som kan visa på diagnosen Psoriasisartrit. Men blodprover kan ibland visa på inflammatorisk aktivitet i kroppen.

Ja, behandling med t.ex. det cellhämmande läkemedlet Metotrexate och olika biologiska läkemedel brukar även hjälpa psoriasisen i huden.

Komorbititet är när det finns närvaro av en eller flera sjukdomar förutom den primära diagnosen som i detta fall är psoriasisartrit.

Det finns en ökad risk att insjukna i andra immunmedierade sjukdomar när man har psoriasisartrit. Det kan då röra sig om inflammatoriska tarmsjukdomar, metabol sjukdom så som högt blodtryck och höga blodfetter mm.