Psoriasisartrit

Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom med kopplingar till sjukdomen psoriasis. Man uppskattar att ungefär 40 procent av alla som har diagnosen psoriasis även får ont i lederna.

Sjukdomen innebär att en eller flera leder blir inflammerade vilket leder till smärta, stelhet och svullnad. Sjukdomen går i skov, precis som det är att ha psoriasis, med det menas att den kan blossa upp under perioder och att man under andra perioder kan vara besvärsfri och slippa symptom på sjukdomen.  

Psoriasisartrit (PsA) kan i vissa fall ge en mild ledsjukdom, medan andra kan drabbas av många artriter och kan ge en destruktiv ledsjukdom i likhet med ledgångsreumatism. Det finns inget samband mellan hur allvarliga symptomen på psoriasis i huden är och symptomen i leder och mjukdelar. Det betyder att i vissa fall kan det vara så att även om man har en mild psoriasis så kan man drabbas av svår psoriasisartrit.

Psoriasisartrit tillhör gruppen spondylartriter (inflammatorisk ryggsjukdom).

Symptom

Psoriasisartrit kan orsaka smärta och stelhet i flera leder symmetriskt fördelade över kroppen men symptomen kan också begränsa sig till enstaka leder. Hur sjukdomen utvecklas varierar från person till person. De kan starta långsamt och byggas på över tid eller så kan de utvecklas snabbt och bli svåra. Alla leder i kroppen kan angripas men knän, fotleder, fingrar och tår är vanliga leder. Svullnad av en hel tå eller ett finger, så kallad daktylit eller i vardagstal korvfinger/-tå, kan vara debutsymtom vid PsA. Ett annat vanligt debutsymtom är muskelfästesinflammation, entesit, som särskilt uppträder i senfästen i hälen och under foten.

Så ställs diagnosen

Psoriasisartrit är en väldigt komplex sjukdom vars symptom varierar över tid. Diagnostiken vid psoriasisartrit bygger till största delen på klinisk undersökning, Det är viktigt att du kan beskriva vilka symtom den har när du träffar en läkare, framför allt om du inte är i ett skov. Läkaren undersöker leder, rygg, hud och naglar. Man tittar också efter förekomst av ovan nämnda daktyliter och entesiter. 

Det finns ännu inget blodprov för att fastställa diagnosen psoriasisartrit, däremot tas blodprov för att utesluta andra sjukdomar som till exempel reumatoid artrit, samt för att se om du har aktiv inflammation i kroppen.

Då symptomen vid psoriasisartrit kan vara otydliga får många drabbade vänta länge på såväl diagnos som behandling vilket är problematiskt då tidig sjukvård kan vara avgörande för möjligheten att bromsa sjukdomsförloppet. Misstänker du eller har besvär och ont i leder är det viktigt att du får hjälp av din behandlande läkare eller vårdcentral att få det undersökt.

Behandling

Patienter med psoriasisartrit kan vårdas och behandlas i primärvården. Vilken behandling du får beror på sjukdomens svårighetsgrad. För de flesta är det också nödvändigt med någon form av medicinering. Det finns olika behandlingsalternativ för att minska smärtan, svullnader och inflammation i lederna, vanligen med inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel. Lokala kortisoninjektioner brukar också kunna hjälpa. Vid mer svårbehandlad sjukdom ges ofta cellhämmande läkemedel i låga doser. Vid riktigt allvarlig sjukdom där andra antireumatiska läkemedel inte räcker till, ges behandling med biologiska läkemedel. Behandling med dessa läkemedel, som ger god effekt både på hud- och ledsymptom, sker vid behov efter remiss till en reumatolog.

Sjukgymnastik och fysisk träning kan ge god effekt i alla sjukdomsstadier. Regelbunden fysisk aktivitet och sunda levnadsvanor är också av vikt för välbefinnandet, det minskar hjärt- och kärlsjuklighet och hjälper till att ge bästa möjliga effekt av läkemedelsbehandling.

Patienter med psoriasisartrit har ofta god nytta av klimatvård med sol, värme och träning.

Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att redan när du har fått diagnosen förstå behovet av träning och fysisk aktivitet som kan ses som en bärande del av egenvården vid psoriasisartrit. Om du har värk i bäcken och ländrygg och upplever smärta i vila och efter nattsömn kan du behöva inleda dagen med någon fysisk aktivitet och gärna efter ett program med lämpliga personanpassade övningar. En fysioterapeut kan hjälpa dig med detta.

Fysisk aktivitet. Motion och rörelseträning har visat sig fungera bra för den som har ledbesvär och smärta vid psoriasisartrit, även under ett skov. Det är viktigt att veta hur man ska träna, därför bör du ta hjälp av en fysioterapeut. Syftet med fysisk träning och rehabilitering är att under sakkunnig ledning få kunskap om hur man kan träna för att behålla eller till och med öka rörligheten och förhindra att lederna blir stela. En stor del av fysioterapeutens arbete är att ge kunskap och motivation till ett eget aktivt deltagande i rehabiliteringen.

Hur påverkas mitt liv?

Har man mycket värk kan det vara bra att försöka planera i förväg, både de vardagliga, nödvändiga aktiviteterna och saker som gör livet roligare. Om du har ont och är stel på morgonen, kan du istället lägga in vissa rutiner senare på dagen?

Det är viktigt att röra på sig varje dag, för trots värk är det inte farligt med motion. Det bidrar till styrka, mer uthållighet och rörelseförmåga men också till mindre smärta.
Likt andra typer av spondylartriter kan inflammationen även påverka tarmarna och samsjuklighet i Crohns sjukdom och Ulcerös kolit kan förekomma. Typiska symptom är smygande debut av buksmärtor och diarré.

Arbete och fritid

Psoriasisartrit kan medföra svårigheter att stå och sitta under längre perioder. Patientskola inklusive ergonomi i arbetet kan vara av värde. Man kan få hjälp av en arbetsterapeut med handträning och utprovning av hjälpmedel. Du behöver ingen remiss för att träffa en arbetsterapeut utan få information via din vårdcentral eller 1177.se.

Deltagande i kliniska studier

Det finns många obesvarade frågor runt psoriasisartrit och därför behövs mer forskning. Det kan hända att du som patient får frågan om du vill vara med i en klinisk studie som antigen drivs av en enskild forskare eller ett läkemedelsbolag. All forskning i Sverige bedrivs enligt strikta etiska regler och allt deltagande är frivilligt. Om du blir aktuell för en klinisk studie kommer du få utförlig skriftlig och muntlig information hos din vårdgivare. Du kan också själv fråga om det finns någon aktuell studie som du skulle kunna passa in i. Du kan läsa mer utförligt under Att delta i kliniska studier.

Texten om psoriasisartrit har faktagranskats av Gerd-Marie Alenius, docent och överläkare i reumatologi vid Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. April 2020.

Här kan du få hjälp och stöd

Ring vår frågelinje!

Till Reumatikerförbundets frågelinje Reuma direkt kan du som har funderingar kring reumatiska sjukdomar ringa och utan kostnad få prata direkt med kompetent och engagerad vårdpersonal.

Telefon: 020-20 20 35

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till information om din diagnos och hur det är att leva med den. Du håller dig uppdaterad om den senaste forskningen och stödjer samtidigt arbetet med att förbättra villkoren för alla reumatiker.

Bli medlem

Mer kunskap och andras erfarenheter hittar du på Inloggad – Reumatikerförbundets exklusiva webb bara för medlemmar! Välkommen!

Övriga länkar:
På 1177.se hittar kontaktuppgifter till din vårdcentral eller andra vårdkontakter. Du kan också ringa telefonnumret 1177 för rådgivning.

DU MISSAR VÄL INGET INTRESSANT?

Prenumerera på nyhetsbrevet!