Reumatoid artrit (RA)

Reumatoid artrit (RA) är en inflammatorisk sjukdom där kroppens immunförsvar blir överaktiverat och angriper lederna men inflammationen kan uppstå även i andra organ som t ex blodkärl och lungor. Sjukdomen är två till tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män och risken att utveckla RA stiger med ålder.

Det är ännu inte helt känt om alla orsaker bakom varför man utvecklar RA. Uppkomst och symptom kan skilja sig mellan individer men sjukdomen beror på både arv och miljö, till exempel har rökning visat sig vara en starkt bidragande faktor. Det har på senare tid skett en dramatisk utveckling av behandlingsmöjligheterna och även om sjukdomen inte ännu kan botas, kan den behandlas så att man bibehåller god funktion i sina leder. Behandlingsframgången består av två delar: dels har man att man lärt sig använda äldre läkemedel som metotrexat på ett effektivt sätt och dels har nya specifika läkemedel såsom biologiska och riktade syntetiska läkemedel  (JAK-hämmare) tillkommit, vilka ensamma eller i kombination med äldre läkemedel bromsar inflammationen.

Symptom

Oftast kommer debuten smygande med ömhet och svullnad i någon eller några leder över veckor och månader. Man kan också få värk och belastningssmärtor. En tredjedel av patienterna har en mer akut debut över dagar till veckor. Stelheten känns ofta värst på morgonen och man kan uppleva en allmän trötthet och sjukdomskänsla.

De vanligast drabbade lederna är handleder, fingerleder och fotens leder. Eftersom RA är en systemsjukdom kan inflammationen ibland samtidigt påverka huden, blodkärl och eventuellt andra inre organ som lungorna.

Så ställs diagnosen

Diagnosen ställs med hjälp av en kombination av uppgifter från patientens sjukdomshistoria, klinisk undersökning i första hand av leder i fingrar och tår, laboratorieresultat och eventuell med hjälp av röntgen eller ultraljudsundersökning. Det finns inget enskilt laboratorietest som säkert kan bekräfta diagnosen men uppvisande av svullna leder som kvarstått i flera veckor samt ett blodprov som visar på förekomst av RA-specifika autoantikroppar (tecken på att immunförsvaret är aktiverat och riktar sig mot kroppsegna beståndsdelar) stödjer en RA diagnos.

Samsjuklighet

Samsjuklighet innebär att man utöver sin RA får en annan diagnostiserad sjukdom som en direkt följd eller som en konsekvens av den reumatiska grundsjukdomen men ibland också av behandlingen. Vid RA kan man se en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar, benskörhet, diabetes, smärta, depression och ökad risk för infektioner. Eventuell samsjuklighet måste vägas in för att inte förbli underbehandlad och bidra till en ökad sjukdomsbörda. Medicinsk behandling samt levnadsvanorna kan behöva extra anpassning för att förebygga samsjuklighet.

Behandling

Antireumatisk behandling bör skötas av specialist i reumatologi. Det finns flera både nationella och internationella riktlinjer som stöd för att åstadkomma optimal behandling vid RA och dessa uppdateras årligen. Man inleder läkemedelsbehandling så fort som möjligt efter diagnos. Metotrexat är i de allra flesta fall förstahandsvalet vid RA. Viktigt att veta om metrotrexat är att vid behandling av RA är doserna minimala jämfört med vid cancerbehandling. Istället för att verka som cellgift hämmar metotrexat  inflammationsreaktioner. Om den första givna behandling visar sig vara otillräcklig eller om sjukdomen tidigt blir väldigt svår kan mera målinriktade behandlingar som biologiska läkemedel eller JAK-hämmare sättas in. Behandlingens effekter och eventuella bieffekter bör följas upp, helst efter en månad och senast efter ca tre månader, då doser om nödvändigt justeras.

Efter fastställd diagnos är det viktigt att, parallellt med läkemedelsbehandlingen, snabbt påbörja rehabilitering och fysisk aktivitet för att lindra smärta, förbättra rörligheten i lederna och styrkan i musklerna och för att motverka fortsatt försämring. Fysisk träning kan tillsammans med läkemedelsbehandling lindra symtom, minska risk för följdsjukdomar och eventuellt bidra till en lindrigare sjukdom.

Kontakt etableras med specialiserat behandlingsteam bestående av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Du som patient skall erbjudas sjukdomsinformation och information kring läkemedelsbehandling, information om lämplig fysisk aktivitet, få hjälp med handträning, samt i förekommande fall, utprovning av hjälpmedel och stödjande samtal. I en patientorganisation kan du få mer kunskap och träffa andra som delar din situation.  

Vad kan jag göra själv?

Rökning och övervikt påverkar sjukdomsprognosen negativt. Forskningen visar att rökare mer sällan blir symptomfria, får sämre effekt av läkemedel samt har ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Om du är rökare bör du sluta röka. Det finns hjälp och stöd att tillgå för att sluta, prata med din vårdgivare.

Matvanorna har betydelse vid reumatisk sjukdom och det som i dagsläget  rekommenderas är medelhavskost med mycket grönsaker och baljväxter, bra fetter (från fet fisk och nötter) och mindre av rött kött, charkprodukter, bakverk och godis.

En obehandlad RA kan leda till felställningar i exempelvis fotvalv och tår. Anpassningar av skor kan göras för att reducera besvären. Har du besvär med fötterna är det viktigt att vara noga med att sköta om dem. Genom att vårda dina fötter varje dag minskar du risken för att få sår och sprickor. Hjälp finns också att tillgå när det kommer till medicinsk fotvård, inlägg och skohjälpmedel.

Fysisk aktivitet

Trots god medicinsk behandling och låg sjukdomsaktivitet är personer med RA mindre fysiskt aktiva jämfört med den allmänna befolkningen, vilket får hälsokonsekvenser på sikt. Vid RA är det viktigt med fysik träning för att upprätthålla en god muskelstyrka och livskvalitet och det kan också minska inflammationen och därmed sjukdomsaktiviteten. Negativa effekter inträffar snabbt vid inaktivitet men kan förebyggas med kontinuerlig motion. En fysioterapeut provar ut träningsprogram som är anpassat efter din sjukdom, ger instruktioner och följer upp resultaten. Målet är att motivera patienten till att träna regelbundet.

Hur påverkas mitt liv?

Ihållande smärta, låggradig värk, stelhet och trötthet kan påverka i olika utsträckning. Det är viktigt att leva utefter sina förutsättningar och upprätthålla balans mellan aktivitet och återhämtning vilket kan kräva individuellt anpassade strategier. Vad är meningsfullt för dig och vad vill du att din ork ska räcka till? Om du känner att din sjukdom påverkar din identitet, dina relationer, närhet och intimitet; tala med någon i ditt behandlingsteam som du känner förtroende för så att du kan få hjälp och stöd.

Arbete och fritid

Ledsmärta, rörelseinskränkning, både fysisk och psykisk trötthet och oro kan tillsammans påverka möjligheten att klara arbetsuppgifterna. Det kan därför finnas behov att anpassa arbetstid, arbetsuppgifter och arbetsplats. Även hemmet kan behöva anpassas. Börja med att lyfta frågan till din vårdgivare som kan ge vägledning kring vad du behöver göra och vilka du ska prata med, exempelvis en arbetsterapeut.

Deltagande i kliniska studier

Det finns många obesvarade frågor runt RA och därför behövs mer forskning. Det kan hända att du som patient får frågan om du vill vara med i en klinisk studie som antigen drivs av en enskild forskare eller ett läkemedelsbolag. All forskning i Sverige bedrivs enligt strikta etiska regler och allt deltagande är frivilligt. Om du blir aktuell för en klinisk studie kommer du få utförlig skriftlig och muntlig information hos din vårdgivare. Du kan också själv fråga om det finns någon aktuell studie som du skulle kunna passa in i. Du kan läsa mer utförligt under Att delta i kliniska studier.

Här kan du få hjälp och stöd

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till information om din diagnos och hur det är att leva med den. Du håller dig uppdaterad om den senaste forskningen och stödjer samtidigt arbetet med att förbättra villkoren för alla reumatiker.

Reumatikerförbundet finns till för dig oavsett var du bor. I din lokala förening kan du delta i aktiviteter och möta andra medlemmar som kan ge stöd, råd och uppmuntran. Välkommen!

Här hittar du kontaktinformation

Ring vår frågelinje!

Till Reumatikerförbundets frågelinje kan du som har funderingar kring reumatiska sjukdomar ringa och utan kostnad få prata direkt med kompetent och engagerad vårdpersonal.

Telefon: 020-20 20 35

Övriga länkar:

På 1177.se hittar kontaktuppgifter till din vårdcentral eller andra vårdkontakter. Du kan också ringa telefonnumret 1177 för rådgivning.

Texten är faktagranskad av Inger Gjertsson, överläkare och professor i reumatologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset / Göteborgs Universitet.

DU MISSAR VÄL INGET INTRESSANT?

Prenumerera på nyhetsbrevet!