Att leva med Sjögrens syndrom

Vid Sjögrens syndrom blir kroppens exokrina körtlar inflammerade, med det menas körtlar som producerar sekret exempelvis tårvätska och saliv. De vanligaste körtlarna det handlar om är tårkörtlar, spottkörtlar, körtlar i hud och slemhinna. Brist på sekret gör att de vanligaste symtomen vid Sjögrens syndrom är torrhet i ögon, mun, underliv och i huden. Andra vanligt förekommande symtom är trötthet som inte går att sova bort (fatigue) samt generell muskelvärk. 

Inre organ som mage/tarm, lungor, nervsystem och njurar kan påverkas, men det är mindre vanligt. 

Det går ännu inte att bota sjukdomen, men det går att må bättre genom behandling som dämpar de olika symtomen. 

 Har du nyligen diagnosticerats med Sjögrens syndrom eller håller du på med en utredning? Det kan vara mycket att ta in om du börjat läsa mer om sjukdomen. Symtomen kan vara varierande, otydliga och många.  

Det är viktigt att känna till alla symtom men du ska också veta att den stora majoriteten (70-80 %) inte utvecklar några symtom från inre organ. Sjögrens syndrom utvecklas ofta långsamt och ser olika ut för olika individer. 

Vem drabbas?

Sjögrens syndrom är vanligast hos kvinnor och 9 av 10 drabbade är kvinnor. Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men debuterar vanligtvis i medelåldern. Här finns troligen ett mörkertal då man misstänker att Sjögrens syndrom kan debuterar tidigare men att det dröjer med att få diagnosen satt. Sjögrens syndrom kan komma oberoende (primär Sjögrens syndrom) eller tillsammans med andra reumatiska sjukdomar (sekundär Sjögrens syndrom) framför allt reumatoid artrit och SLE. Cirka 15 % av personer med RA och mellan 40-50 % av personer med SLE har även Sjögrens syndrom. 

Fördjupning och mer om Sjögrens syndrom

Klicka på rubrikerna så fälls innehåll ut.

Texten är faktagranskad

Texten är faktagranskad 2024 av reumatologen Britt-Marie Nyhäll Wåhlin, samt genomläst av patientrepresentanter.

Senast uppdaterad 8 augusti 2024.

Mer stöd att få

Att hålla en regelbunden kontakt med dina vårdgivare är viktigt för att hålla sjukdomen så väl behandlad som möjligt. Vid Sjögrens finns det möjlighet att söka tandvårdsstöd vilket är ett ekonomiskt bidrag. För att kunna söka bidraget behöver du ha ett läkarintyg.

Läs mer på Dina rättigheter om stöd du kan ha rätt till.

Bra tips och råd från några som lever med Sjögrens

  • Skölj näsan dagligen med koksaltlösning och återfukta med vaselin, nozoil, eller liknande.
  • För muntorrhet kan du tex använda sugtabletter dagtid och använda gel och munskölj mot muntorrhet till natten. Har du besvärlig muntorrhet finns det xylitol-tabletter som fästs på tandköttet vilket även fungerar till natten.
  • Droppa dina ögon regelbundet även om du inte känner dig torr. Morgon, lunch och kväll kan vara en riktlinje.
  • Var rädd om din hud och smörj in dig.
  • Be apotekspersonal om hjälp att hitta produkters som passar dig
  • Träna regelbundet utefter din förmåga. Studier visar att träning minskar fatigue samtidigt som den bidrar till ökad allmän hälsa.
  • En luftfuktare på nattduksbordet kan hjälpa med torra slemhinnor på natten. Vissa mår bra av att ha dem på skrivbordet när de jobbar eller i rum som de ofta vistas i
  • Se till att gå till tandhygienist/tandläkare regelbundet. Om du har diagnosen Sjögrens sjukdom har du rätt till tandvårdsbidrag.
  • Rådgör med din tandläkare om vilka produkter som är bra för att förbättra din tandhälsa. De kan skriva ut tandkräm med extra mycket fluor, som stimulerar och ersätter salivbrist. 
  • Läkare kan skriva ut vissa ögondroppar, ögongelér, salivstimulerande tabletter och hudkräm på recept så de går under högkostnadsskyddet. Men flera effektiva produkter går tyvärr inte i dagsläget att få på recept.
  • Rengöring av ögonlock, massage och värmemask kan hjälpa mot blefarit och förbättra tårfilmen.
  • För värk och besvär med kalla fingrar eller fötter kan värme kännas skönt. Man kan experimentera med vetekuddar, elektrisk värmedyna eller batteridrivna värmevantar eller värmesockar.
  • Rensa i din kalender och skapa stunder av vila. Ofta är det bra att vila innan man blir för trött.
  • Ta hjälp av gynekolog om du har besvär med underlivet och med samlivet. 
  • Läs gärna på och lär dig om din sjukdom. Då blir det lättar att förstå de olika symtomen och hur du kan hantera dem. Det blir också lättare att ha en dialog med din läkare.


Vill du veta ännu mer?

Läs mer på Internetmedicin

Sök bland reumatiska diagnoser

Din hälsa

Din hälsa är viktig för oss och därför kan du hitta en plats på webben för att du ska hitta inspiration för att ta hand om dig, träna och må bra.

Dina rättigheter

Vägledning för dig som har en reumatisk sjukdom och behöver veta mer om dina rättigheter och vart du vänder dig.