Takayasus arterit - Reumatikerförbundet

Takayasus arterit

Takayasus arterit innebär inflammation i stora kroppspulsådern, vilket ger försämrat blodflöde. Inflammationen leder till att kärlen blir trängre och att blodflödet försämras.

Symtom är bland annat viktnedgång, muskel- och ledvärk samt kalla och bleka händer. Den viktigaste behandlingen är kortison men även antireumatiska läkemedel förekommer.

Vem drabbas

I Sverige ses endast ett fåtal nya fall per år, vilket gör att det finns det färre än 50 personer med sjukdomen i landet. Sjukdomen är vanligast i Asien och drabbar huvudsakligen unga kvinnor.

Symtom

Sjukdomen inleds ofta med allmänna symtom som feber, viktnedgång samt smärtor i leder och muskler. Patienterna kan sedan uppleva kalla och bleka händer på grund av försämrat blodflöde och smärta i armarna vid ansträngning av samma orsak. Huvudvärk, yrsel och synstörningar är andra vanliga symtom.

Så här ställs diagnosen

Diagnosen ställs när symtomen visas tillsammans med pulsbortfall. När en ung person uppvisar olika blodtryck beroende på vilken arm det mäts på ger det en misstanke om Takayasus arterit. Med stetoskop kan även särskilda blåsljud höras över drabbade kärl. Den viktigaste undersökningen är kärlröntgen (angiografi).

Behandling

Den viktigaste behandlingen är kortison. I vissa fall används även antireumatiska läkemedel. Om kärlen blivit väldigt förträngda kan det behövas blodförtunnande läkemedel för att undvika proppar. Även kirurgisk behandling kan bli aktuell i svårare fall.

Mer information

Takayasus arterit innebär inflammation i stora kroppspulsådern och dess grenar. Inflammationen leder till att kärlen blir trängre och att blodflödet försämras. Sjukdomen kallas också ”pulseless disease” då den ibland kan ge ett bortfall av pulsen i handen.

Takayasus arterit tillhör vaskulitsjukdomarna.

Har du frågor om vaccin och covid-19?

Kontakta den mottagning där du behandlas för råd som gäller för dig.

 

Vi rekommenderar dig att läsa uppdaterad information om vad som gäller just nu på:

Krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten

 

För dig som lever med en reumatisk sjukdom har Svensk Reumatologisk Förening de senaste riktlinjerna som du kan läsa här: SRF:s rekommendationer. (5 april, PDF)


Har du en mer generell fråga om reumatiska sjukdomstillstånd är du varmt välkommen att höra av dig till vår frågelinje. Kontaktuppgifter hittar du här: Reuma direkt


Mer information
hittar du alltid på Folkhälsomyndigheten och 1177.se

Lär dig hur genom Reumatikerförbundets digitala kurs i egenvårdshantering.

Förbättra din hälsa själv med mätbara och realistiska mål! 

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng