Fästingburen smitta – reumatiker extra utsatta - Reumatikerförbundet

Fästingburen smitta – reumatiker extra utsatta

De senaste åren har ett ökat antal fall av en ny fästingburensmitta – neoehrlichios – upptäckts i Sverige. Infektionen ger diffusa symtom och reumatiker är en av riskgrupperna.

År 2010 diagnostiserades det första fallet av fästingsmittan neoehrlichios i Sverige. Den har sedan dess främst upptäckts i landets södra och sydvästra delar, men idag har flera fall upptäckts även i Stockholm varför läkare antar att smittan har spridits. Reumatiker som står på immundämpande läkemedel är en av riskgrupperna och bör vara uppmärksamma på symtom. Det berättar Hedvig Glans som är infektionsläkare och bitr överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.

Hur vanlig är smittan i Sverige?

– Det är svårt att säga på grund av att smittan ger ganska diffusa symtom och inte ger utslag vid vanlig diagnostik utan kräver specifik analys, så det finns säkerligen ett stort mörkertal. I de svenska studier som finns är det mellan två och fem procent av fästingarna i södra och sydvästra Sverige som bär på smittan.

Varför är reumatiker särskilt utsatta?

– Det beror främst på medicineringen. Om man står på ett läkemedel som stör immunförsvaret är det svårare att ta hand om bakterien och man blir sjuk. Tittar vi på siffror på friska individer verkar det finnas en självutläkande effekt, alltså att personen inte behöver antibiotika för att bli frisk. Har du ett nedsatt immunförsvar kan det vara svårare.

Vilka symtom bör jag som reumatiker vara uppmärksam på?

– Det vanligaste symtomen är återkommande feber och att man får ont i muskler och leder. Det behöver inte vara jättehög feber, men den är återkommande och kan hålla i sig i veckor eller månader. Ökad propprisk är också ett symtom. Problemet är att de här symtomen lätt kan förväxlas med ett reumatologiskt skov i den grundsjukdom man har.

När bör jag som reumatiker söka vård?

– Om du bor i ett område med mycket fästingar och har de här symtomen tycker jag att du ska diskutera det med din reumatolog. Särskilt om du känner dig orolig eller om symtomen känns annorlunda mot hur dina vanliga skov brukar uppträda. Du kan be om att få ta ett särskilt prov för det. Det fina är att när man väl får antibiotika blir man bra inom en vecka. 

Om du bor i ett område med mycket fästingar är det bra att vara uppmärksam på symtomen.

Författare: Malin Letser
Ur Reumatikervärlden 4/2023
Bild: Johnérs bildbyrå

Just nu läser du en artikel från medlemstidningen Reumatikervärlden som kommer ut med sex nummer per år. Nu finns tidningen äntligen som app så att du kan läsa den i din mobil eller platta. Läs mer och ladda ner appen här! Är du inte medlem? Det blir du här: Bli medlem

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng