I pandemins spår – inställd vård och rehabilitering

För många med en reumatisk sjukdom har pandemin inneburit att de fått sina vård- och rehabiliteringsbesök inställda, eller valt att själva ställa in dem. Konsekvenserna av pandemin är tydliga visar en nyligen genomförd enkät där 25 procent uppger att de inte fått den vård de har behov av och 40 procent att deras hälsa har försämrats under pandemin.

  • Man kan nu se de logiska konsekvenserna av alla de vårdbesök som inte har blivit av. Allt fler med reumatiska sjukdomar upplever att de under en lång tid inte fått den vård de behöver, så allt fler mår allt sämre, säger Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet.

Akut och stor vårdskuld för kroniskt sjuka visar undersökning

Reumatikerförbundet har genomfört två enkäter om hur medlemmarnas tillgång till hälso- och sjukvård, samt deras egen hälsa har påverkats under pandemin. Den första genomfördes i september 2020 och den andra i april 2021. 

Andelen som menar att de inte fått den vård de behöver har ökat från 20 till 25 procent mellan mätningarna. Vid det första mättillfället svarar 27 procent att deras hälsa hade försämrats, vilket nu stigit till 40 procent.

Vad som gör situationen ännu mer oroande är att antalet inställda rehab-besök ökat. För många är kontinuerlig rehabilitering helt avgörande för att deras medicinska tillstånd inte ska förvärras. Det ökar även risken för allvarliga kroniska följdsjukdomar. — Lotta Håkansson.

Antalet inställda rehabbesök har ökat från 19 procent till 24 procent mellan mätningarna. I den andra mätningen är det även fler som uppger att de väntar på en inställd operation, sex i första mätningen och 17 i andra. Även om båda undersökningarna hade över 200 svar är detta snarast att betrakta som en indikation om att det kan vara ett ökat antal personer med reumatiska sjukdomar som väntar på operation.  

I en debattartikel i dag i Altinget kräver Reumatikerförbundet att regeringen tar ett aktivt ansvar för vårdskulden till alla de kroniskt sjuka i hela landet. Om inte de snarast får den vård de har behov av riskerar de bestående hälsoproblem och allvarliga skador.

Regeringen måste även ta ansvar för all utebliven vidareutbildning av sjukvårdspersonal som blivit på grund av pandemin, inte minst gäller det specialiseringstjänster för läkare. Bara med fler specialister på reumatiska sjukdomar kommer hälso- och sjukvården i hela landet kunna erbjuda de lovande behandlingsmetoder som det nu forskas på.

Läs debattartikeln här:

Kris i reumavården på grund av pandemin

Text: Henrik Mannerstråle
Bild: Adobe

Facebook-kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng