Internationella AS-dagen - Hallå där Helena Forsblad D'Elia - Reumatikerförbundet

Internationella AS-dagen – Hallå där Helena Forsblad D’Elia

Det finns ett stort intresse för forskning om ankolyserande spondylit (AS). Med anledning av att det var internationella AS – dagen den 7 maj så har vi ställt några frågor till Helena Forsblad d’Elia om vad det pågår för forskning om AS, en form av axial spondylartrit (axSpA).

Helena är professor i reumatologi och överläkare vid reumatologkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Ett av målen för den Internationella AS- dagen är att öka den allmänna kunskapsnivån om ankolyserande spondylit.

Helena Forsblad d’Elia, foto: privat.

Varför är det viktigt?

AS är en av de vanligaste reumatiska inflammatoriska sjukdomarna men patienterna går ofta ganska lång tid utan diagnos. Därför är det viktigt att öka kunskapsnivån om sjukdomen i samhället så att personer med symtom tydande på AS söker vård, undersöks och utreds i tidigt skede av sjukdomen.    

Ge oss tre goda exempel på lovande forskning inom AS!

Då tänker jag först på forskningen om metoder för att bidra till att minska den diagnostiska fördröjningen av AS. Idag kan vi med magnetkameraundersökning tidigt upptäcka inflammation vid leder men vi har svårt att avgöra om det är på grund av AS/axSpA. Metoden har god sensitivitet men sämre specificitet och detta behöver förbättras.

Studier som undersöker i vilken omfattning som behandling med läkemedel bromsar sjukdomsprogress av skelettet i ryggen/kotpelaren utöver att ha god symtomlindrande effekt.

Ett annat forskningsområde som har direkt patientnytta, här och nu, är validering av ett hälsorelaterat livskvalitetinstrument för axSpA. Med det kan vi exempelvis följa hur patienten upplever att behandling påverkar hens livskvalitet. På reumatologen på Sahlgrenska prövar vi nu att arbeta med ASAS Health Index* som är ett internationellt index framtaget just för bedömning av hälsorelaterad livskvalitet vid AS, tillskillnad från andra index som inte är AS-specifika.

Ett fjärde spännande forskningsområde är forskningen för att hitta biomarkörer som gör att vi kan se vilka personer med AS som har en högre risk för att utveckla svår sjukdom. Utifrån det kan vi intensifiera och försöka skräddarsy behandlingen för att motverka sjukdomsutvecklingen.   

Hur ser du på den närmaste framtiden inom forskning och behandling av ankolyserande spondylit?

– Kunskapen om AS ökar hela tiden. På senare tid har axial SpA och AS dragit till sig ett stort forskningsintresse. Samtidigt bli allt fler läkemedel tillgängliga för behandling av AS.

– Nu hoppas jag att forskningen fortsätter med samma höga intensitet för så att vi lär oss mer om sjukdomen och att prognosen kan förbättras framöver.

Stort tack för samtalet!

Text av: Henrik Mannerstråle.

*Assessment of SpondyloArthritis international Society (ASAS): Länk

Helena Forsblad d’Elia

Professor i reumatologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Helena bedriver framför allt kliniskt inriktad forskning och även viss registerrelaterad och translationell forskning. Studierna är inriktade på att söka efter faktorer som har betydelse för utveckling av reumatisk sjukdom, i synnerhet axial spondylartrit (ax-SpA), sjukdomens allvarlighetsgrad, samsjuklighet och hur sjukdomen påverkar patienternas leverne. (Text och bild: Göteborg universitet)

Ankyloserande Spondylit (AS), ibland kallad Bechterews sjukdom eller pelvosspondylit är en inflammatorisk sjukdom i bäcken- och ryggleder som drabbar ungefär 0,5 procent av befolkningen. Träning och fysisk aktivitet är viktigt för de som har AS. Läs mer om sjukdomen här!

Forskningsprojekt som drivs av Helena och som Reumatikerförbundet stödjer: Forskningsprojekt

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng