Kroniskt fattig?
När sjukdom kostar mer än hälsa
Att leva med kronisk sjukdom påverkar inte bara hälsan. För många påverkas också ekonomin. Inkomsten kan minska när sjukdomen begränsar möjligheten att arbeta, samtidigt som kostnader för läkemedel, vård, resor, hjälpmedel och rehabilitering finns kvar.
Nu släpper Reumatikerförbundet och Neuroförbundet rapporten Kroniskt fattig? När sjukdom kostar mer än hälsa. Den bygger på en omfattande medlemsundersökning där 7 411 personer har svarat på frågor om sin ekonomi och sina levnadsvillkor.
Resultaten visar stora ekonomiska skillnader och att utsattheten är särskilt stor bland personer som är sjukskrivna, har sjuk- eller aktivitetsersättning, söker arbete eller har försörjningsstöd.
För en del blir marginalerna så små att en oväntad utgift kan vara svår att klara. Andra behöver använda sparpengar, låna eller få hjälp av närstående för att få ekonomin att gå ihop. Rapporten visar hur kronisk sjukdom kan påverka både inkomsten, tryggheten och möjligheten att ta hand om sin hälsa.
Läs och ladda ner rapporten
När dålig ekonomi också påverkar hälsan
Ekonomisk utsatthet handlar inte bara om vad som finns kvar på kontot i slutet av månaden. Om pengarna inte räcker till läkemedel, rehabilitering eller nödvändiga hjälpmedel kan det bli svårare att ta hand om sin hälsa och följa sin behandling. Det riskerar att skapa en ond cirkel: sjukdomen försämrar ekonomin samtidigt som den dåliga ekonomin begränsar möjligheten att må bättre.
Med rapporten vill Reumatikerförbundet och Neuroförbundet synliggöra en verklighet som många med kronisk sjukdom lever med varje dag. Det handlar om mer än kronor och ören. Det handlar om trygghet, självständighet och möjligheten att leva ett värdigt liv.
Våra förslag
Kronisk sjukdom ska inte behöva innebära kronisk fattigdom
Reumatikerförbundet och Neuroförbundet har tre förslag för ekonomisk trygghet vid kronisk sjukdom:
1. Följ de ekonomiska villkoren för kroniskt sjuka över tid
Regeringen bör ge SCB och Socialstyrelsen i uppdrag att regelbundet följa levnadsförhållandena för personer med kronisk sjukdom. Uppföljningen bör omfatta inkomster, arbetsförmåga, sjukdomsrelaterade kostnader, ekonomiska marginaler och beroende av ekonomisk hjälp från anhöriga. Kunskapen behöver vara jämförbar över tid och visa om politiska reformer stärker tryggheten eller skapar nya luckor.
2. Gör en översyn av den ekonomiska situationen för personer med kroniska sjukdomar
Målet för folkhälsopolitiken i Sverige är tydligt. Folkhälsopolitiken syftar övergripande till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa konstaterar Folkhälsomyndigheten att det är viktigt att stärka människors möjligheter till egen försörjning, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till.
När vi nu ser att stora omvärldsförändringar och politiska beslut under ett antal år försämrat de ekonomiska förutsättningarna för personer med kroniska sjukdomar behöver regeringen tillsätta en statlig utredning för att göra en översyn av den ekonomiska situationen för personer med kroniska sjukdomar och/eller funktionsnedsättning och föreslå åtgärder som bidrar till att uppfylla Sveriges folkhälsopolitiska mål.
3. Låt inte ekonomin hindra människor från att må bättre
Ekonomin ska inte hindra människor från att få den behandling, rehabilitering och de hjälpmedel som behövs för att behålla funktion och arbetsförmåga. Reumatikerförbundet och Neuroförbundet vill därför se en nationell rehabiliteringsgaranti som tydliggör rätten till individuellt anpassad rehabilitering och minskar skillnaderna mellan regioner.
Kontaktpersoner
Johan Hammarström för Reumatikerförbundet. Om du önskar den fullständiga datarapporten i excel kan du också kontakta Johan.
Maria Ferm för Neuroförbundet
Neuroförbundet om rapporten
Mer läsning om kronisk sjukdom och ekonomisk situation
Stina måste budgetera för sjukdomskostnader
Att leva med en kronisk sjukdom innebär ofta kostnader som andra slipper. För Stina Gunnarsson, som lever med den sällsynta vaskulitsjukdomen granulomatös polyangit (GPA), påverkar sjukdomen inte bara hälsan utan även ekonomin. Som student måste hon planera för vårdbesök, mediciner och andra sjukdomskostnader varje månad.
Forskning: Kronisk sjukdom och ekonomisk utsatthet – ojämlikheten ökar
Att leva med en kronisk sjukdom innebär ofta mer än att hantera symtom och behandlingar. För många påverkas även ekonomin, vilket kan leda till ökad utsatthet, sämre hälsa och ett större beroende av stöd från omgivningen. Samtidigt visar forskning att samhällets skyddsnät har försvagats och att ojämlikheten ökar.
Har inte råd med vården när käkbehandlingen inte längre omfattas av högkostnadsskyddet
För många som lever med en reumatisk sjukdom innebär sjukdomen inte bara smärta och trötthet. Den kan också leda till stora ekonomiska konsekvenser. För Kristina Nordström, som lever med ankyloserande spondylit (AS), har en regeländring i Västra Götalandsregionen gjort det betydligt svårare att få råd med den vård hon behöver.