Olika former av rehabilitering och hur de används

Vad innebär rehabilitering?

Rehabilitering handlar om att återställa eller förbättra en persons fysiska, psykiska eller sociala förmåga efter sjukdom, skada eller annan funktionsnedsättning.

Syften och mål

Reumatiska sjukdomar påverkar ofta flera delar av livet, och kan innebära inflammation, smärta och stelhet i muskler och leder, påverkan på inre organ och långvarig trötthet. Syftet med rehabilitering är att ge bästa möjliga förutsättningar att leva ett så självständigt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt – trots sjukdomen.

Rehabilitering vs habilitering: Rehabilitering fokuserar på att få tillbaka förmågor man haft tidigare, medan habilitering handlar om att utveckla och stärka funktioner och förmågor som aldrig har funnits fullt ut på grund av en medfödd eller tidigt uppkommen funktionsnedsättning eller sjukdom. Exempelvis kan barn som har en reumatisk sjukdom vara föremål för habilitering.

Tre inriktningar som samverkar

Man brukar dela in begreppet i tre delar: medicinsk, social och arbetslivsinriktad rehabilitering. I praktiken samordnas ofta dessa delar i en helhetssyn, där vården, sociala insatser och arbetslivsinsatser arbetar tillsammans.

Medicinsk rehabilitering

Kärnan är det multimodala teamet med olika professioner inom reumatikervården som arbetar tillsammans: reumatolog, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och i vissa fall även undersköterska och dietist. Fokus är att återställa, förbättra eller kompensera för förlorade kroppsfunktioner, samt att stärka individen i sin egenvård.

Social rehabilitering

Hjälp med kunskap och strategier kring energibalans och prioritering av aktiviteter för att skapa en meningsfull fritid, som att träffa vänner och delta i sociala sammanhang. Det kan också vara insatser för att underlätta återgång till vardagslivet och hjälp med kontakt med myndigheter kring till exempel bostadsanpassning, hjälpmedel, socialtjänst och anhörigstöd.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Insatser för att hjälpa personer att behålla eller återfå sin arbetsförmåga, till exempel genom att anpassa jobbet efter skov, intensitet och upp- och nedgångar i sjukdomen. Det kan handla om flexibla arbetstider, ändrade arbetsuppgifter eller arbetsträning. Individen, arbetsgivaren, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett gemensamt ansvar.

Olika rehabinsatser – från träning till psykologiskt stöd

Det finns olika insatser när det gäller rehabilitering, och det ska alltid utgå från den enskilda individens behov och förutsättningar. En rehabiliteringsplan bör upprättas och följas upp kontinuerligt. Exempel på rehabiliteringsinsatser kan vara fysioterapi och arbetsterapi med anpassad träning och behandling, program för egenvård, samtalsterapi eller psykologiskt stöd från kurator och vägledning från dietist.

Samtal om levnadsvanor

Levnadsvanor påverkar uppkomst, behandlingssvar och förlopp vid flera av de vanligaste reumatiska diagnoserna. Enligt riktlinjer från Svensk Reumatologisk Förening ska ett aktivt levnadsvanearbete ingå som en del i rehabiliteringen. Det kan kretsa kring att ge råd kring matvanor, tobak, alkohol och fysisk aktivitet, samt lotsa patienter vidare dit man kan få stöd för förändring om man vill och behöver det.

Exempel på insatser

  • Fysioterapi och träning för att återfå rörelseförmåga.
  • Arbetsterapi för att klara vardagliga aktiviteter.
  • Hjälpmedel som rullstol, hörapparat eller ortopediska stöd.
  • Anpassning av bostad eller arbetsplats.
  • Samtalsstöd och psykologisk behandling.
  • Yrkesvägledning och arbetsanpassning.

Vem ansvarar för vad?