Sanningar och myter om artros

Det skrivs både mycket och ofta om olika sätt att förebygga och lindra artros – men vad är värt att ta till sig? Vi reder ut vad som är myt och vad som är sanning. Vi har pratat med Elin Löfberg, Reumatikerförbundet och Björn Sundström, Umeå universitet.

Fysisk aktivitet

Elin Löfberg, Reumatikerförbundet, fysioterapeut.

MYT: Smärta är en varningssignal

Att det gör ont är i vanliga fall en varningssignal som ska få oss att reagera på att något är fel. Men när det gäller artros kan fysisk aktivitet på sikt minska smärtan. Ha lite is i magen om du får mer smärta eller svullnad av träningen och se om det har lagt sig efter ett dygn, då ligger du på rätt nivå.

MYT: Träning sliter på leden

Nej, tvärtom. Brosk sitter på ledytorna och gör att benen glider lätt mot varandra och fördelar trycket över leden. Vid artros får du som repor i brosket, vars yta blir mindre jämn och tappar i kvalitet. Då ökar friktionen vilket leder till nedsatt funktion, till exempel stelhet. Brosket har inga egna blodkärl utan behöver belastning för att få näring. När du belastar brosket genom fysisk aktivitet är det som att klämma ihop en tvättsvamp; du får en pumpeffekt med ledvätska in och ut i brosket, som då får näring och bättre kvalitet. Det är viktigt att stärka musklerna kring leden, de blir som en korsett som kapslar in och stabiliserar leden. Dessutom blir den neuromuskulära kontrollen bättre, signalerna mellan hjärnan och muskler går fortare.

MYT: Leden försämras alltmer

Det är svårt att förutsäga förloppet. En del personer blir fort sämre, andra stannar på en viss nivå och många som har fått en tidig diagnos och behandling genom artrosskola blir bättre och kan till exempel skjuta på operation eller klara sig helt från kirurgi.

MYT: Det blir bättre om jag vilar

Den här myten hänger ihop med smärtan och känslan av obehag. Det kan leda till rörelserädsla och att du inte vet om du gör rätt eller fel. Då är det lätt att ta det säkra före det osäkra och låta bli träningen. Det kan finnas tillfällen när leden behöver vila, som när ökad smärta och svullnad inte gått över 24 timmar efter fysisk aktivitet, men generellt leder vila på längre sikt till en nedåtgående spiral när det gäller både funktion och värk.

MYT: Artros och ledgångsreumatism är samma sak

Nej, ledgångsreumatism är en autoimmun sjukdom där inflammation i lederna bland annat orsakar smärta och stelhet. Artros beror på att ledbrosket har minskat eller blivit sämre. Det kan till exempel bero på ärftlighet eller idrottsskador. Ledgångsreumatism kan också påskynda artrosen.

Kost

Björn Sundström, Umeå universitet, forskar om kostens betydelse vid reumatiska sjukdomar.

MYT: Nyponpulver lindrar besvär vid artros

Strandnypon innehåller en del vitaminer och mineraler, så det kan ha en del positiva effekter på hälsan i stort. Däremot har vi inte sett några tydliga effekter i studier på just artros. Det finns några studier men ett bekymmer är att många är dåligt gjorda med bristfälliga metoder och få deltagare.

SANNING: Medelhavskost är bra vid artros

Jag brukar tala mig varm för medelhavskosten som vi vet har hälsosamma effekter för hälsan och kroppen generellt. Dagens kostråd bygger mycket på den. Den innehåller mycket fullkornsprodukter, frukt, grönsaker, kryddor, flytande fetter och fisk- och skaldjur. Man äter inte så mycket kött, framför allt inte rött kött.

MYT: Gurkmeja lindrar besvär vid artros

Det har gjorts en del studier men det finns inte tydliga resultat som visar att gurkmeja har effekt på artros. Studierna är små och har ofta brister i metodiken. Det går inte att säga definitivt att gurkmeja inte har effekt, men det finns inte heller någon tydlig evidens på att det har effekt. Kroppen har också svårt att ta upp gurkmeja och det mesta åker rakt igenom.

MYT: Ingefära lindrar besvär vid artros

Ingefära är släkt med gurkmeja och inte heller här har man sett någon tydlig effekt. Det kan innehålla spårämnen som kan ge en liten effekt, men det är också viktigt att tänka på att ingefära kan samverka med blodförtunnande mediciner. Naturläkemedel behöver generellt inte vara verkningslösa, men det är inte heller säkert att de är helt ofarliga. De flesta är gjorda på torkade växtdelar som innehåller ämnen som bryts ner i levern. Äter du större mängder blir de skadliga för levern. Prata med din läkare innan du börjar ta kosttillskott, särskilt om du står på någon form av läkemedel.

MYT: Glukosamin hjälper mot artros

Glukosamin är ett ämne som finns naturligt i ledbrosket och tanken var från början att ledbrosket skulle kunna reparera sig bättre om man tillförde det. De första studierna kom i början av 2000-talet och visade positiva effekter, att ledbrosket eventuellt kunde återhämta sig om man tog tillskott. Senare, mer välgjorda studier, visar att glukosamin inte har någon tydlig effekt.

MYT: Antiinflammatorisk kost är effektiv vid artros

Det finns ingen riktig definition på vad antiinflammatorisk kost är. Men det som är bra när man pratar om antiinflammatorisk kost är att mycket av den bygger på hälsosamma livsmedel. Hur mycket det påverkar inflammationen i kroppen är dock oklart, inflammation är kroppens reaktion på en skada. Inflammation har en väldigt liten betydelse för artrosen, den är en följd av att man har skador och förändringar inne i leden.

SANNING: Fibrer är bra vid artros

Fiberintaget kan ha betydelse. Det har sin förklaring i att fibrer håller kolesterolnivån i kroppen nere och det tycks ha en positiv effekt på artrosen.

SANNING: Goda levnadsvanor är viktigt vid artros

Ska man minska eller bota artros behövs som regel större förändringar i sina levnadsvanor för att få effekt på sina besvär. Det finns tydliga samband mellan övervikt, brist på fysisk aktivitet och risken att utveckla artros. Att äta hälsosam mat, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer, och att vara fysiskt aktiv är det som det finns bäst evidens för i dag. Äter du en väl sammansatt kost behöver du vanligtvis inte äta tillskott. 

Text: Jennie Aquilonius
Foto: Fredrik Bankler
Ur: Reumatikervärlden 6/2021