Smart att satsa på rehab-forskning - Reumatikerförbundet

Smart att satsa på rehab-forskning

I år gör Reumatikerförbundet en särskild satsning på forskning om rehabilitering och habilitering, det vill säga forskning om insatser för att minska de svårigheter som funktionsnedsättning och kronisk sjukdom för med sig, för att individen ska kunna leva ett så friskt och bra liv som möjligt.

Habilitering betyder insatser till en person som har en medfödd funktionsnedsättning eller som tidigt i livet har fått en funktionsnedsättning. Rehabilitering är insatser till en person som har en funktionsnedsättning som uppkommit genom till exempel en olycka eller sjukdom i vuxen ålder. [Källa: 1177]

För att erbjuda effektiv rehabilitering för reumatiker krävs ofta ett teamarbete, där bland annat reumatologer, fysioterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter och sjuksköterskor samarbetar.

Sofia Hagel är chefsfysioterapeut vid Skånes universitetssjukhus. Hon är mycket glad över Reumatikerförbundets särskilda satsning på forskning om rehabilitering som hon tror kan bidra till att nya mer effektiva behandlingar relativt snart kan erbjudas fler patienter i hela landet. 

Det bedrivs mycket lovande forskning inom rehabilitering i Sverige, inte minst på reumatiska sjukdomar. På senare tid har det även kommit fram nya medicinska rön att basera rehabforskning på. Vi ser hur forskningen kan göra att många patienterna kan bli mer självständiga. De kan se till att deras medicinering och rehab får bästa möjliga effekt. Det handlar om ”empowerment”.

Sofia Hagel

Samtidigt dras rehabforskningen med ständiga svårigheter att få forskningsanslag.

Det har framför allt att göra med att det är komplicerat att få till en studiedesign som accepteras.

Sofia Hagel

”The golden rule” för att en studie ska ges forskningsfinansiering är att den är ”randomiserad och dubbelblindad”. Det innebär att en behandling ställs mot ett alternativ, ofta en placebo, alltså en verkningslös behandling. Vilken patient som får vad lottas – randomiseras. Varken behandlare eller den som får behandlingen ska veta vilken av de två alternativen hen får- dubbelblindad. 

Det säger sig själv att vi inom fysioterapin inte kan ha den studiedesignen. När vi söker forskningsmedel konkurrerar vi med studier som kan det. Dessutom är det ju helt andra pengar inom läkemedelsforskningen påpekar Sofia och fortsätter. Därför är det mycket smart av Reumatikerförbundet att satsa på rehabforskning!

Sofia Hagel

Viktigt med forskning om motivation

En annan del av rehabforskningen som Sofia tycker är lovande och intressant är den tvärvetenskapliga kopplingen mellan beteendevetenskap och rehab.

De som inte är motiverade nog för att klara av sin rehabilitering är den viktigaste utmaningen för oss inom fysioterapin. Hur vi ska göra för att motivera dem måste vi lära oss mer om! Här behövs det mer tvärvetenskaplig forskning om hur olika människor tar till sig kunskap och råd och hur vi ska lägga upp program för olika grupper.

Sofia Hagel

Forskningen har visat att den som motionerar minst har mest att vinna på att motionera lite mer. Sofia pekar på att det är kunskap som fysioterapeuten har nytta av för att motivera patienter.

När vi får igång den reumatiker som i vanliga fall inte rör på sig och som har smärta eller fatigue (svår trötthet) så får det ofta en stor effekt, förklarar hon.  Samtidigt fungerar det inte alltid, och det är även svårt att motivera när en patient faller in i ett skov (en svårare sjukdomsperiod). Det här är områden som det måste forskas mer på, och här går rehab och beteendevetenskap hand i hand.

Sofia Hagel

Vill se mer forskning om effekterna av bassängträning

Avslutningsvis får Sofia Hagel frågan om det finns något särskilt område inom rehabforskning där hon vill se ny forskning.    

”Effekterna av bassängträning”, svarar Sofia utan betänketid. 

Sofia har i många år varit instruktör för bassängträningar för personer med reumatiska sjukdomar. Hon vet att de är till stor glädje för många, ändå är bassängträningarna ofta ifrågasatta och många av baden runtom i landet hotas återkommande av nedläggning.

När bassängen på Skånes universitetssjukhus hotades av nedläggning 2015 var Sofia med i en expertgrupp som skrev en Health Technology Assessment (HTA)* om bassängträningen för patienter med inflammatorisk ledsjukdom på sjukhuset.

Vi tittade på vad det fanns för evidens för bassängträningens effekter för olika sjukdomar. Den är relativt svag. Samtidigt kunde vi visa att det inte fanns besparingar att göra på att lägga ned bassängträningarna. Den upplevda patientnyttan var hög och bidrog till att många fick återkommande träning som skulle vara svår att ersätta. Vi fick behålla badet.

Sofia Hagel

När Sofia berättar om nyttan med bassängträning pratar hon om rörelseglädje för personer som annars har svårt att röra sig, ofta har smärta. I den varma bassängen har hon sett många känna glädje och njutning, många som annars inte gärna lämnar hemmet har varit stammisar på träningen. 

Vi pratar om personer som ofta inte kan få den här känslan någon annanstans. Det är för dem vi måste forska om vad det är som fungerar med bassängträning i varmt vatten och varför.

Sofia Hagel

* Health Technology Assessment (HTA)*är en systematisk granskning av den vetenskapliga dokumentationen för en metod eller teknologi inom hälso- och sjukvården. Avsikten med ett HTA-projekt är att värdera en viss teknik eller behandlingsmetod.

Text: Henrik Mannerstråle
Foto: Adobe, Skånes region.

Texten är uppdaterad 22 juli 2022

Mer att läsa!

Bassängupproret

Bassängträning är en av de viktigaste formerna av fysisk aktivitetet för många av våra medlemmar. När tillgången till bassänger försämras då försämras också hälsan och välbefinnandet.

Reumatikerförbundet tar tempen i landets varmvattenbassänger med frågan om hur det står till ute i landet.

Det finns många sätt att engagera sig!

Bli medlem

Som medlem får du tillgång till fördjupad kunskap, och inte minst medlemstidningen Reumatikervärlden.

Ta del av de senaste forskningsrönen och utbyt erfarenheter med andra medlemmar. Bli medlem här!

Ge en gåva

Swisha ditt engagemang eller välj ett annat sätt att ge en gåva till Reumatikerförbundet.

Du kan även välja att bli månadsgivare – en gåva som räcker länge! Läs om alla sätt att: Ge en gåva

1 reaktion på ”Smart att satsa på rehab-forskning”

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng