Träning ofarligt vid artros - Reumatikerförbundet

Träning ofarligt vid artros

Att träning har en positiv inverkan vid artros har varit känt länge. Det går att se på röntgenbilder och är tydligt när patienter får skatta sitt välbefinnande. Ändå finns det en bild hos allmänheten av att ledbrosket kan brytas ner av träning, menar André Struglics som är docent i experimentell ortopedi vid Lunds universitet.

– Det här med att man kan nöta ner brosket, det är en gammal myt som vi behöver slå hål på, säger han.

Hur påverkar träning artrospatienter

Han och hans kollegor gjorde nyligen en kunskapssammanställning där de gick igenom ett stort antal studier för att titta på hur träning påverkar artrospatienter på det molekylära planet. Det stod då klart att molekylerna i ledbrosket inte påverkas negativt av ökad fysisk aktivitet. Vid artros är balansen mellan uppbyggnad och nerbrytning av ledbrosket rubbad. När du tränar får du en högre omsättning, det vill säga brosket bryts ner och byggs upp igen i en snabbare takt.

Tyvärr kan nerbrytningen ändå gå snabbare än uppbyggnaden.

– Men om du inte tränat hade du förmodligen mått ännu sämre i leden, säger André Struglics.

Han påpekar att artros är en heterogen sjukdom som egentligen skulle kunna delas upp i olika subgrupper beroende på vad den bakomliggande orsaken är. Sjukdomen kan till exempel härledas till en tidigare korsbandsskada eller till ärftlighet. Än så länge går det emellertid inte att skilja de olika typerna av artros åt genom exempelvis molekylära tester.

– Det hade varit en stor fördel. I dag behandlas patienterna likadant oberoende av vilken sorts artros det handlar om, och det är förmodligen inte helt optimalt.

Inget läkemedel idag

I dag finns inget läkemedel mot artros som bevisligen bromsar den allt för snabba brosknedbrytningen eller stimulerar produktionen av nytt brosk. Däremot pågår det just nu kliniska tester av ett läkemedel i fas 1 och André Struglics, som har ägnat många år åt att forska om artros, har hopp om att det ska finnas ett läkemedel på marknaden inom en inte allt för avlägsen framtid.

– Vi har ont om forskningsmedel i förhållande till den stora uppgift vi har att jobba med. Med tanke på det är det förvånansvärt mycket bra forskning som görs. Man får inte ge upp! Det känns mer positivt i dag än vad det gjort tidigare, säger han.

Kort fakta om artros och idrott
Vid artros blir lederna stela och gör ont. Artros är den vanligaste formen av reumatisk ledsjukdom i Sverige. Var fjärde svensk över 45 år drabbas. Normal idrottsutövning ökar inte risken att drabbas, utan är bra för lederna. Däremot kan vanliga idrottsskador, som menisk- och korsbandsskador i knäna, öka risken för knäartros. Källa: Reumatikerförbundet.

Texten är hämtad ur tidningen Reumatikervärlden nr 1-2019 och skriven av Karin Persson

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng