Upprepade och hastigt uppkommande, ofta nattliga kraftiga smärtor i t.ex. stortåns grundled eller någon annan led. Gikt kan även uppträda i senskidor och slemsäckar. Det är vanligast med giktanfall i den nedre delen av kroppen. Ibland kan även feber uppstå och i mer sällsynta fall vid långvarig sjukdom kan så kallade tofi (synliga knottriga knölar) utvecklas.

En knuta som innehåller uratansamlingar = urinsyraansamlingar.

Det kan finnas många orsaker till att man drabbas av gikt.

• Ärftligheten kan ha betydelse för att utveckla sjukdomen.
• Alkohol ökar risken för giktattacker, främst öl som innehåller puriner som gör att det bildas mer urinsyra. Alkohol gör dessutom att du kissar ut mindre urinsyra.
• Purinrik mat kan bidra till att halten av urinsyra höjs. Det finns t.ex. mycket purin i inälvsmat, skaldjur, rött kött och öl. Även mycket fruktos och socker som ofta finns i godis kan öka risken för att utveckla sjukdomen.
• Vid hög kroppsmassa/BMI. För ju mer du väger, desto mer urinsyra bildas i blodet. Även vid hög muskelmassa ökar mängden av urinsyra i blodet.
• Andra sjukdomar kan också öka risken för att få gikt. Exempel på sådana sjukdomar är högt blodtryck, höga blodfetter och psoriasis.
• Vissa läkemedel kan öka halten av urinsyra, så som vätskedrivande läkemedel och cellgifter.

• Har du endast någon enstaka giktattack, ger man läkemedel som dämpar inflammationen och smärtan. Här kan behandlingen bl.a. ske med antiinflammatoriska läkemedel, kortison och vid enstaka tillfällen med en typ av biologiskt läkemedel.
• Om en person har enstaka giktattacker med relativt låga urinsyrenivåer brukar behandlingen rikta in sig på olika levnadsvaneförändringar, var god se nedan. Om det däremot rör sig om återkommande attacker har dessa åtgärder endast en liten effekt och läkemedelsbehandling som sänker urinsyrenivåerna brukar behöva inledas.
• Vid återkommande attacker av gikt ges läkemedel som sänker urinsyrenivåerna . Det är då viktigt med täta uppföljningar av behandlingen för att se att du uppnår rätt nivå av urinsyra i blodet, så att du kan fortsätta vara symtomfri. Vi talar här om en behandling som sannolikt behöver fortsätta i många år och i en del fall livslång.
• Det finns också läkemedel som verkar genom att öka utflödet av urinsyra via njurarna. Dessa läkemedel används dock inte i så stor omfattning.

1. Undvika alkohol, vilket främst gäller öl både med alkohol och utan alkohol.
2. Minska intag av mat som har högt purininnehåll, så som inälvsmat, rött kött, skaldjur mm.
3. Vara fysiskt aktiv.
4. Vid övervikt gå ned i vikt.

Här kan du läsa mer och ladda ner broschyrer.

Gikt är världens mest förekommande inflammatoriska ledsjukdom. Och man ser en ökning av sjukdomen i västvärlden.

Risken att få gikt ökar med åldern beroende på att urinsyran stiger då du blir äldre. Gikt är vanligare hos män. Kvinnor har mindre urinsyra än män fram till klimakteriet, sen stiger halten av urinsyra och då blir även gikt vanligare hos kvinnor

Jag hade en giktattack/smärtattack och då tog man ett så kallat uratvärde i form av ett blodprov men det var lågt. Då sa läkaren att jag inte hade gikt. Men jag fick nya besvär två veckor senare och två veckor efter det tog man ett nytt blodprov och då var uranvärdet högt, kan det vara så?

Ja, det kan vara så, vid en giktattack kan man ha ett lägre uratvärde på grund av att urinsyra från blodet då gett sig i väg till den eller de leder som inflammerats och smärtar våldsamt. Då kan det bli ett lägre värde av urat i blodet.

• Klinisk diagnos, det vill säga man undersöker den inflammerade leden t.ex stortåns grundled. Man tittar efter följande: svullen, öm och blåröd led. En smärta som inträder akut.
• Blodprov för att se urathalt i blodet.

Här bör man tillägga att man behöver nödvändigtvis inte utveckla gikt för att man har höga uratvärden i blodet.

• Provtagning av ledvätska, för att sedan i mikroskop titta efter urinsyrekristaller.
• Ibland kan olika typer av röntgenundersökningar göras, så som: Ultraljud och ”dual energy CT” (DECT), vilket är en avancerad röntgenteknik där urinsyran kan fångas vid den inflammerade leden.

Kontakta vårdcentralen i första hand om du har symptom som kan tyda på gikt.

• Om du har kraftfulla besvär kan du behöva besöka jourmottagning eller akutmottagning.
• Du kan alltid kontakta sjukvårdsrådgivningen på 1177. Där kan du få hjälp att bedöma dina besvär och var du kan söka vård.
• De flesta personer med gikt behandlas på sin vårdcentral. I vissa fall kan remiss behöva skickas till en reumatolog för ställningstagande till diagnos och diskussion av vidare behandling. Ibland har också gikt-patienten kontakt med en medicinklinik.

Gikt är starkt associerad med samsjuklighet för många sjukdomar. I en studie från 2015 fastslås en klart ökad samsjuklighet avseende diabetes, hypertoni, hjärtsvikt, alkoholism, njursjukdom och cancer hos Stockholms alla individer med gikt, kvinnor som män.

Mats Dehlin, m. fl.

Här kan du läsa vidare om samsjuklighet i Läkartidningen.