Att leva med gikt - Reumatikerförbundet

Gikt

Gikt är behandlingsbar och den är också möjlig att förebygga – det finns ingen anledning alls att lida i onödan. Det är viktigt att du som har gikt får en diagnos, behandling och läkemedel för att förebygga giktanfall.

Gikt kan vara mycket smärtsam, men det finns behandling och den går att bota. Historiskt har sjukdomen betraktats som orsakad av olika livsstilsfaktorer (exempelvis att det beror på dålig kosthållning eller brist på motion) men de viktigaste förklaringarna till att man får gikt har mer att göra med våra arvsanlag, ålder och i många fall en bakomliggande njursjukdom.

Till Reumatikerförbundets frågelinje Reuma direkt kan du som har funderingar kring reumatiska sjukdomar ringa och utan kostnad få prata direkt med kompetent och engagerad vårdpersonal.

Trots att det finns en botande behandling tycks det finnas många som vänder sig till vården men ändå inte erbjuds denna behandling, vilket kan vara bra att känna till i mötet med vården.  

Fick gikt 2009 men har aldrig har varit speciellt hårt drabbad och har inga besvär idag. De gånger det var väldigt jobbigt var då jag råkade ut för ett trauma efter en svår operation. Har sjukdomen under ”stram uppsikt” med bl. a medicin så att jag ska slippa plågsamma attacker. Men det är också viktigt att dricka mycket vatten om man medicinerar. Många glömmer bort det . Genom att jag nu vet hur jag ska hantera min sjukdom har jag inte haft någon attack sedan november 2014. – Eva 64 år Stockholm  

Här kan du läsa mer om gikt, vilka symptom det finns, vad det innebär att leva med gikt, hur det går att behandla gikt, vad du kan göra själv och om aktuell forskning. Men också vad man kan tänka på inför mötet med läkare och dina rättigheter som patient.

Öppen webbföreläsning 10 mars om gikt

Nu kan du se en öppen webbföreläsning och lär dig mer om gikt och hur vanlig den är i Sverige som sändes den 10 mars. En sjukdom som är enklare att behandla än vad många tror.

Panagiota Drivelegka, specialistläkare i reumatologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset som nyligen disputerat med en avhandling om gikt bjuder på ett webbinarium om gikt i ett arrangemang av Reumatikerförbundet.

Klicka dig till föreläsningen!

Vill du swisha en gåva till Reumatikerförbundet?

Swisha en gåva!

Vad är gikt?

Vad är gikt?

Gikt är världens mest förekommande inflammatoriska ledsjukdom. Inflammationen orsakas av att det bildas ett överskott av urinsyra, en nedbrytningsprodukt från ...
Vägen till diagnos

Vägen till diagnos

Smärta i tår och leder – kan det vara gikt? Hur får jag hjälp diagnos och behandling? ...
Jag har gikt

Jag har gikt

Två män mitt i livet som berättar om hur det är att leva med gikt. Vi hoppas du får inspiration ...
Anhöriga och vänner

Anhöriga och vänner

Det är självklart för de flesta att den som påverkas av sjukdom upplever att livet förändras och att personen kan ...
Levnadsvanor och egenvård

Levnadsvanor och egenvård

Här hittar du läsning om levnadsvanor och egenvård. Vad kan du göra själv? Tips och råd ...
Historia

Historia

Gikt – en historisk sjukdom Ordet gikt- kommer troligen från latinets ”gutta”, droppe. Det finns mycket skrivet om gikt och ...
Myter om gikt

Myter om gikt

Myter om gikt skuldbelägger de som lider av sjukdomen Giktens historia är lång och myterna kring gikt seglivade ...

Gikt och forskning

Frisk – men bara så länge du tar din medicin

Frisk – men bara så länge du tar din medicin

Har du någon gång upplevt en gikt-attack vet du precis hur oerhört smärtsamt det är. Inflammationen i leden gör att ...
Gikt – Ökad kunskap och bättre behandling behövs

Gikt – Ökad kunskap och bättre behandling behövs

För att möta behovet startades under 2015 ett giktforskningsnätverk i Sverige under Svensk reumatologisk förening. Nätverket har varje år fått ...
Föreläsning

Lär dig mer om gikt

Välkommen att se en föreläsning! Lär dig mer om gikt och hur vanlig den är i Sverige. En sjukdom som ...
Se föreläsningen gikt - en smärtsam historia

Se föreläsningen gikt – en smärtsam historia

Mycket har hänt med kunskapen om gikt de senaste tusen åren. Tack och lov. I Mats Dehlins föreläsning får vi ...

Senaste nytt om gikt

Öppen webbföreläsning om gikt

Öppen webbföreläsning om gikt
Kom på öppen webbföreläsning och lär dig mer om gikt och hur vanlig den är i Sverige. En sjukdom som är enklare att behandla än vad många tror. Öppen webbföreläsning 10 mars om gikt Panagiota Drivelegka, specialistläkare i reumatologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset som nyligen disputerat med en avhandling om gikt ...

Vet du om att din gikt går att bota?

Vet du om att din gikt går att bota?
En kost rik på rött kött och skaldjur samt en hög alkoholkonsumtion har länge förknippats med gikt. Men forskning visar att det snarare handlar om genetik och kön än ett vällustigt leverne. Det är viktigt att ta bort stigmat kring denna sjukdom så att de drabbade kan få behandling. Gikt ...

Frågor och svar om gikt

Viktigt att tänka på att varje individ är unik och svaren på frågorna kan variera beroende på vad man har för sjukdomshistoria med t.ex. inslag av ytterligare sjukdomar och behandlingar. Tala alltid med din behandlande läkare/klinik om du har frågor kring din sjukdom och behandling.

Här är några vanliga frågor som Reuma direkt brukar svara på om gikt.

Vad är gikt?

Det är en inflammatorisk ledsjukdom där det finns förhöjda halter av urat = urinsyra i blodet. Överskottet av urinsyra ansamlas som vassa kristaller eller som små nålar i våra leder och kan vara mycket smärtsamt. Ledinflammationen kommer attackvis och brukar läka ut på en till tre veckor.

Vad får man för symptom vid gikt?

Upprepade och hastigt uppkommande, ofta nattliga kraftiga smärtor i t.ex. stortåns grundled eller någon annan led. Gikt kan även uppträda i senskidor och slemsäckar. Det är vanligast med giktanfall i den nedre delen av kroppen. Ibland kan även feber uppstå och i mer sällsynta fall vid långvarig sjukdom kan så kallade tofi (synliga knottriga knölar) utvecklas.

Vad är ”tofi”?

En knuta som innehåller uratansamlingar = urinsyraansamlingar.

Varför får man gikt?

Det kan finnas många orsaker till att man drabbas av gikt.

  • Ärftligheten kan ha betydelse för att utveckla sjukdomen.
  • Alkohol ökar risken för giktattacker, främst öl som innehåller puriner som gör att det bildas mer urinsyra. Alkohol gör dessutom att du kissar ut mindre urinsyra.
  • Purinrik mat kan bidra till att halten av urinsyra höjs. Det finns t.ex. mycket purin i inälvsmat, skaldjur, rött kött och öl. Även mycket fruktos och socker som ofta finns i godis kan öka risken för att utveckla sjukdomen.
  • Vid hög kroppsmassa/BMI. För ju mer du väger, desto mer urinsyra bildas i blodet. Även vid hög muskelmassa ökar mängden av urinsyra i blodet.
  • Andra sjukdomar kan också öka risken för att få gikt. Exempel på sådana sjukdomar är högt blodtryck, höga blodfetter och psoriasis.
  • Vissa läkemedel kan öka halten av urinsyra, så som vätskedrivande läkemedel och cellgifter.
Hur behandlar man gikt? Om jag ska behandlas måste jag ta läkemedel under en lång tid?
  • Har du endast någon enstaka giktattack, ger man läkemedel som dämpar inflammationen och smärtan. Här kan behandlingen bl.a. ske med antiinflammatoriska läkemedel, kortison och vid enstaka tillfällen med en typ av biologiskt läkemedel.
  • Om en person har enstaka giktattacker med relativt låga urinsyrenivåer brukar behandlingen rikta in sig på olika levnadsvaneförändringar, var god se nedan. Om det däremot rör sig om återkommande attacker har dessa åtgärder endast en liten effekt och läkemedelsbehandling som sänker urinsyrenivåerna brukar behöva inledas.
  • Vid återkommande attacker av gikt ges läkemedel som sänker urinsyrenivåerna . Det är då viktigt med täta uppföljningar av behandlingen för att se att du uppnår rätt nivå av urinsyra i blodet, så att du kan fortsätta vara symtomfri. Vi talar här om en behandling som sannolikt behöver fortsätta i många år och i en del fall livslång.
  • Det finns också läkemedel som verkar genom att öka utflödet av urinsyra via njurarna. Dessa läkemedel används dock inte i så stor omfattning.
Kan jag göra något själv för att förebygga gikt, jag tänker på olika levnadsvanor?
  1. Undvika alkohol, vilket främst gäller öl både med alkohol och utan alkohol.
  2. Minska intag av mat som har högt purininnehåll, så som inälvsmat, rött kött, skaldjur mm.
  3. Vara fysiskt aktiv.
  4. Vid övervikt gå ned i vikt.

Här kan du läsa mer och ladda ner broschyrer.

Hur vanligt är det med gikt? Jag har hört att det är vanligare med gikt hos män, är det så?

Gikt är världens mest förekommande inflammatoriska ledsjukdom. Och man ser en ökning av sjukdomen i västvärlden.

Risken att få gikt ökar med åldern beroende på att urinsyran stiger då du blir äldre. Gikt är vanligare hos män. Kvinnor har mindre urinsyra än män fram till klimakteriet, sen stiger halten av urinsyra och då blir även gikt vanligare hos kvinnor

Olika uratvärden – olika bedömningar

Jag hade en giktattack/smärtattack och då tog man ett så kallat uratvärde i form av ett blodprov men det var lågt. Då sa läkaren att jag inte hade gikt. Men jag fick nya besvär två veckor senare och två veckor efter det tog man ett nytt blodprov och då var uranvärdet högt, kan det vara så?

Ja, det kan vara så, vid en giktattack kan man ha ett lägre uratvärde på grund av att urinsyra från blodet då gett sig i väg till den eller de leder som inflammerats och smärtar våldsamt. Då kan det bli ett lägre värde av urat i blodet.

Hur ställs diagnosen gikt?
  • Klinisk diagnos, det vill säga man undersöker den inflammerade leden t.ex stortåns grundled. Man tittar efter följande: svullen, öm och blåröd led. En smärta som inträder akut.
  • Blodprov för att se urathalt i blodet.

Här bör man tillägga att man behöver nödvändigtvis inte utveckla gikt för att man har höga uratvärden i blodet.

  • Provtagning av ledvätska, för att sedan i mikroskop titta efter urinsyrekristaller.
  • Ibland kan olika typer av röntgenundersökningar göras, så som: Ultraljud och ”dual energy CT” (DECT), vilket är en avancerad röntgenteknik där urinsyran kan fångas vid den inflammerade leden.
Hur får jag en diagnos? Vart vänder jag mig?

Kontakta vårdcentralen i första hand om du har symptom som kan tyda på gikt.

  • Om du har kraftfulla besvär kan du behöva besöka jourmottagning eller akutmottagning.
  • Du kan alltid kontakta sjukvårdsrådgivningen på 1177. Där kan du få hjälp att bedöma dina besvär och var du kan söka vård.
  • De flesta personer med gikt behandlas på sin vårdcentral. I vissa fall kan remiss behöva skickas till en reumatolog för ställningstagande till diagnos och diskussion av vidare behandling. Ibland har också gikt-patienten kontakt med en medicinklinik.
Samsjuklighet och gikt

Gikt är starkt associerad med samsjuklighet för många sjukdomar. I en studie från 2015 fastslås en klart ökad samsjuklighet avseende diabetes, hypertoni, hjärtsvikt, alkoholism, njursjukdom och cancer hos Stockholms alla individer med gikt, kvinnor som män.

Mats Dehlin, m. fl.

Här kan du läsa vidare om samsjuklighet i Läkartidningen.

Det finns många sätt att engagera sig!

Bli medlem

Som medlem får du tillgång till fördjupad kunskap, och inte minst medlemstidningen Reumatikervärlden.

Ta del av de senaste forskningsrönen och utbyt erfarenheter med andra medlemmar. Bli medlem här!

Ge en gåva

Swisha ditt engagemang eller välj ett annat sätt att ge en gåva till Reumatikerförbundet.

Du kan även välja att bli månadsgivare – en gåva som räcker länge! Läs om alla sätt att: Ge en gåva

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng