AI ska hjälpa till att behandla smärta

Var femte person i Sverige lider av smärta som varat längre än tre månader, något som kan påverka livskvaliteten negativt och i svåra fall orsaka sömnsvårigheter och depression. För många krymper livet.

Den som har långvarig smärta kan bli erbjuden multimodal rehabilitering, eller interdisciplinär behandling som det också kallas, där ett team med flera olika professioner hjälps åt för att hitta en lösning. I teamet ingår ofta läkare, psykolog och fysioterapeut. Behandlingen kan till exempel bestå av en kombination av fysisk träning, läkemedel och psykoterapi.

Forskning visar emellertid att effekter från insatserna är måttliga.

Inom vården behöver man bli bättre på att identifiera de patienter som kan ha nytta av interdisciplinär behandling. Behandlingen behöver också göras ännu mer individanpassad. Det är dock långt ifrån enkelt för vårdgivaren att förutse vilka insatser som kommer att ha bäst effekt för varje patient. Många variabler påverkar utfallet, till exempel om patienten har en depression eller annan samsjuklighet, hur gammal patienten är, hur den rör sig och inte minst hur motiverad den är.

– Man måste ha en egen vilja och drivkraft att gå in i en sådan här behandling, annars finns det en risk att den inte kommer att fungera, säger Björn Äng.

Nu leder han ett stort forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna som syftar till att göra läkarnas jobb enklare. Det handlar om att skapa ett digitalt beslutsstöd med hjälp av artificiell intelligens, AI. Genom att träna AI:n på stora mängder data från patienter som tidigare har remitterats till specialistvård för kroniska smärtor, hoppas man kunna upptäcka tidigare okända samband och faktorer som gör det lättare att avgöra vilka patienter som är bäst lämpade för interdisciplinär behandling och hur behandlingarna bäst anpassas efter varje individ.

– Vi har precis fått hem vad vi tror är världens största smärtrehabdatabas till Högskolan Dalarna. Vi utgår ifrån Nationella registret över smärtrehabilitering, NRS, och kombinerar det med inkomst- och utbildningsregistret, läkemedelsregistret och flera andra register. Det blir enorma mängder data för varje person, och så har vi 100 000 personer. Det spelar nog ingen roll hur duktig kliniker man är, den här typen av data kan ingen människa hantera fullt ut, inte ens med hjälp av avancerad traditionell statistik. Men det kan vi med modern AI.

Förhoppningen är alltså att beslutsstödet ska hjälpa behandlingsteamet att avgöra huruvida man ska föreslå interdisciplinär behandling eller inte och på vilket sätt behandlingen bör se ut. Björn Äng betonar dock att verktyget ska användas just som ett stöd – det är ingen ”robot” som bestämmer på egen hand.

Forskargruppen har fått anslag på 7,3 miljoner kronor för att driva projektet i tre år. Bara att skriva ansökningar, få tillstånd och till sist få hem all data tog ett år, men nu har man två år på sig att sätta AI:n i hårdträning. När den är färdigutvecklad och bedöms som säker startar nästa fas: en klinisk studie där en grupp blir behandlad som vanligt medan den andra gruppens behandlingsteam också har tillgång till beslutsstödet.

– Min förhoppning är att om vi kan slipa till den här modellen så kommer det att ge effekt. Om det fungerar som vi tror och hoppas blir arbetssättet med att utveckla AI-baserat beslutsstöd också överförbart på andra komplexa tillstånd som drabbar människan. Då blir det ett tillvägagångssätt, som vi har skapat i Sverige, som kan få stor betydelse för många hälso- och sjukvårdsproblem i vår omvärld.

Att så många människor lider av långvarig smärta kostar samhället enorma summor. Enligt en beräkning från 2010 som Björn Äng refererar till handlar det om upp emot hundra miljarder kronor per år.

– Om vi kan göra något åt problemet med långvarig smärta får det inte bara stor betydelse för människors hälsa och välmående utan också för vår ekonomi. När vi ansöker om några miljoner för att utveckla det här projektet så kan det låta mycket, men det handlar alltså om långt under en promille av vad långvarig smärta kostar samhället varje år. Det finns minst sagt ett gott utgångsläge för att få pang för pengarna.