Att kunna påverka sin vård och hälsa ger en ökad livskvalitet
För att vården för personer med tidig reumatoid artrit (RA) ska kunna förbättras måste patienternas behov och förväntningar beaktas. Vården behöver arbeta personcentrerat, det vill säga ha fokus på patientens eget perspektiv och de strategier som individen använder för att hantera sin sjukdom.
Ett forskningsprojekt i Lund i samverkan med FoU Spenshult i Halmstad ska öka förståelsen för hur vården kan anpassas ännu bättre för att effektivt stödja patienter med tidig RA och främja deras livskvalitet.
– Normalitet och god hälsa kan definieras som en upplevelse av tillhörighet, livsglädje, frihet och egenmakt, eller det vi kallar empowerment. Forskning visar att det är detta som patienterna strävar efter – ett så normalt och friskt liv som möjligt, säger Ingrid Larsson, professor i hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad.
Det övergripande syftet med projektet är att utforska patienters behov av vård och behandling under de första åren med RA, samt att utvärdera hur den personcentrerade vården är för patienter med tidig RA.
– En frågeställning som ska besvaras är hur patienter upplever livet med RA ett och två år efter påbörjad behandling med långtidsverkande antireumatiska läkemedel, så kallad DMARD-behandling. En annan frågeställning handlar bland annat om hur patienter rapporterar sina upplevelser av hur personcentrerad vården är, deras mått på egenförmåga och egenmakt samt patientnöjdhet, förklarar Ingrid Larsson.
I projektet har data från fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med 24 patienter analyserats. Det ingår också en studie med 24 månaders uppföljning, som är en del av Tät uppföljning och Intervention vid nydebuterad Reumatoid Artrit (TINDRA-projektet) vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. Datainsamling sker vid start samt efter sex, tolv och 24 månader.
Ingrid Larsson berättar att forskarnas ambition är att fylla kunskapsluckor om patienters erfarenheter av tidig RA.
– Syftet är att stärka samarbetat med vårdpersonal och utveckla bättre vårdmodeller. På kort sikt kan forskningen bidra till att patienternas behov integreras i behandlingsplanerna, vilket ger en mer relevant och anpassad vård. På lång sikt kan den medverka till att patienters delaktighet och ansvarstagande ökar, vilket skulle kunna förbättra följsamhet, behandlingsresultat och livskvalitet för dem med tidig RA.
Ingrid Larsson
Professor i hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad och Spenshults FoU-centrum.
Forskning: Bättre omhändertagande för patienter med tidig RA.
Anslag: 120 000 kr.
Drivkraft: Det som driver mig är viljan att göra verklig skillnad för människor som lever med kroniska sjukdomar – särskilt reumatiska, eftersom jag har över 25 års erfarenhet som sjuksköterska inom reumatologin.
Jag brinner för att forskningen ska bidra till ett personcentrerat bemötande i vården och ge patienter bättre förutsättningar att leva ett så gott liv som möjligt, trots sjukdom.
Artikeln är publicerad i Reumatikerförbundets Forskningsrapport 2025/2026 som landar i medlemmars brevlåda i mitten av december.
Text: Catharina Bergsten, pressekreterare Reumatikerförbundet.
Foto: Dan Bergmark