Blir personer med fibromyalgi mindre smärtkänsliga om de tränar mer?
Att fysisk träning är bra för människor med fibromyalgi är vetenskapligt belagt, men forskarna vet inte exakt varför.Forskarna vill också se om fysisk aktivitet kan kopplas till smärtkänslighet.
Emmanuel Bäckryd, ansvarig för forskargruppen, menar att kopplingen mellan fysisk aktivitet och inflammation är särskilt intressant.
- Syftet med vårt projekt är att undersöka om patienter med fibromyalgi och andra långvariga smärttillstånd vill och kan öka sin aktivitetsnivå efter deltagande i ett rehabiliteringsprogram. Men vi är också väldigt nyfikna på om deras fysiska aktivitet samvarierar med smärtkänslighet och systemisk inflammation, säger han.
Mer specifikt vill forskarna bland annat undersöka sambandet mellan egenrapporterad fysisk aktivitet och objektiv mätning av fysisk aktivitet. De vill upprepa och därmed säkerställa tidigare fynd av relationen mellan fysisk aktivitet och smärtkänslighet samt mäta systemiska inflammationsmarkörer över tid och relatera dessa till graden av fysisk aktivitet.
- Man skulle kunna säga att det pågått en tyst revolution de senaste tio-femton åren när det gäller fibromyalgi. I dag lyfter vi in biomarkörer i forskningen, det talades aldrig om detta på vetenskapliga kongresser och konferenser förut. Tidigare arbetade forskarna mycket med enkäter, de är fortfarande viktiga men kompletteras nu med undersökningar om vad som händer i kroppen, säger Emmanuel Bäckryd.
Studien är en observationsstudie med upprepade mätningar (tre mättillfällen) som kombinerar patientrapporterade data (enkäter), data om smärtkänslighet och objektiva mätmetoder både avseende fysisk aktivitet och inflammatoriska biomarkörer i blod. Totalt kommer 80 patienter och 80 friska kontrollpersoner att ingå i projektet.
Nyttan för patienten
Emmanuel Bäckryd förklarar att fysisk träning är en del i den rehabilitering som personer med fibromyalgi kan få. Studien kan därmed bidra till en bättre och mer individanpassad rehabilitering.
- På sikt kan vårdpersonal förhoppningsvis få verktyg att ordinera och även ”dosera” fysisk träning på ett mer träffsäkert sätt. Det är viktigt eftersom patienter ofta får mer ont inledningsvis när de börjar träna. Om vi då kan säga till patienten att den med stor sannolikhet kommer att få minskad smärta efter en tid så ökar det så klart motivationen att fortsätta träna. Sedan har ju fysisk aktivitet även andra goda hälsoeffekter, säger Emmanuel Bäckryd.
Vad betyder Reumatikerförbundets stöd för dig i din forskning?
- Främst tycker jag att det är ett erkännande, det tyder på att förbundet som representerar patienterna tycker att det här forskningsområdet är viktigt. Det visar också att forskningen håller kvalitet.
Emmanuel Bäckryd
Titel: Biträdande professor i smärtmedicin, Linköpings Universitet, och överläkare, Linköpings Universitetssjukhus
Forskning: Fysisk träning som behandling vid fibromyalgi och andra långvariga smärttillstånd - kan nya mätmetoder hjälpa oss förstå mekanismerna?
Anslag: 75 000 kr
Drivkraft: ”Jag hade ingen forskarbakgrund när jag började som kliniker, men genom patientmötena insåg jag att det fanns det ett jättestort behov av forskning och bättre behandlingsmetoder vid långvarig smärta. Vi måste förstå de grundläggande biologiska mekanismerna för att kunna hjälpa och förklara varför de har ont hela tiden. ”
Text: Catharina Bergsten
Ur: Forskningsrapporten 2024/2025
Vill du veta mer om fibromyalgi?
Här kan du läsa mer: Att leva med fibromyalgi