Carl Turesson är årets Nana Svartz-stipendiat

På bild: professor Carl Turesson och Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet.

Att hans far under hela sitt arbetsliv varvat arbetet som läkare med klinisk forskning, hade också betydelse för den unge Carl Turesson.

– Jag mötte dessutom tidigt fantastiska förebilder inom reumatologi och reumatologisk forskning, till exempel Lennart Jacobsson, säger han.

En milstolpe i Carl Turessons forskargärning är fynden om allvarliga symtom och tillstånd som inte är direkt kopplade till lederna, men som uppstår som en konsekvens av RA, exempelvis kärlinflammation, lungfibros, hjärt- och lungsäcksinflammation.

– Vi upptäckte hur viktigt det är att förebygga och behandla dessa – inte minst för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom hos patienter med RA. I dag är dessa symtom mindre vanliga tack vare bättre kontrollerad inflammation.

Forskningsfynden bidrog även till nationella och internationella riktlinjer som fick stor spridning, berättar Carl Turesson.

Han har byggt upp en verksamhet som fokuserar på studier av riskfaktorer för att utveckla RA och andra sjukdomar. Forskargruppen har beskrivit samband med rökning, hormonella faktorer och allra senast med kosten, vilket har väckt stor uppmärksamhet.

– Vi har också arbetat med långtidsuppföljning av RA-patienter och startat en ny tidig artrit-mottagning, som vi kopplat till en klinisk forskningsstudie, säger han.

En utmaning i arbetet tycker han är att sjukvårdens dåliga ekonomi minskar möjligheterna till klinisk forskning. En annan svårighet gäller den oerhörda volymen av publicerad forskning – det gäller verkligen att sålla fram det som är trovärdigt och relevant.

Du har länge samarbetat med patienter i din forskning, varför anser du att det är viktigt?

– Implementeringen av nya forskningsrön i kliniskt arbete går allt snabbare, samtidigt som komplexiteten i nya metoder ökar. Därför är det viktigare än någonsin att man redan från början hamnar rätt när det gäller att möta patienternas behov, och att använda sig av begrepp som är begripliga.

Carl Turesson tycker att många patienter i dag är ganska väl insatta i sin sjukdom och aktuell forskning – det gäller både patientföreträdare som medverkar i olika sammanhang och enskilda patienter som deltar i forskningsstudier.

– Jag tänker att det har att göra med generella trender i samhället och att mycket information i dag är lätt tillgänglig. Lagkrav på utförlig information till forskningsdeltagare kan också ha bidragit, säger han.

Du har varit verksam som forskare i många år. Har forskarrollen förändrats, tycker du?

– Ja, den tekniska utvecklingen har bidragit till att allting går mycket snabbare i dag, och det finns bättre möjligheter till samarbeten mellan olika forskningscentra och omfattande analyser som kräver stora resurser. Det gör att den genomsnittliga tiden från det att man får en forskningsidé till att man genomför forskningen och publicerar resultaten förkortats.