Många har fortsatt god arbetsförmåga trots ledgångsreumatism
Reumatoid artrit, RA, eller ledgångsreumatism, är en autoimmun sjukdom som drabbar ungefär 0,7 procent av den vuxna befolkningen i Sverige. Den typiska patienten är en kvinna i femtioårsåldern. Utan behandling kan RA leda till allvarliga funktionsnedsättningar, depression och förtida död. Samtidigt är samhällets kostnader för RA höga.
Forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm arbetar nu med en registerbaserad studie som undersöker sambandet mellan RA och sjukdomens inverkan på arbetslivet.
- Vi undersöker hur RA påverkar patienters löneinkomst, det vill säga summan av olika ersättningar från patientens arbetsgivare. Men vi tittar också på hur RA påverkar arbetsfrånvaron, alltså summan av sjukskrivningsdagar och sjuk-/aktivitetsersättning. Dessutom vill vi se om löneinkomster respektive arbetsfrånvaro har förändrats över tid från år 2005 och fram till i dag, säger Gustaf Bruze, som är ansvarig för studien.
Projektet baseras på en nationell länkning av det svenska kvalitetsregistret för reumatologi (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ) till nationella hälsoregister och register med socioekonomiska data. I analysen kommer forskarna främst att jämföra löneinkomst och arbetsfrånvaro för RA-patienter med deras egna syskon av samma kön.
- En sådan metod har klara styrkor jämfört med tidigare studier som enbart har använt kontrollpersoner från allmänbefolkningen eller har baserats på tvärsnittsdata. En fördel är till exempel att vi kan följa patienter under lång tid och justera för skillnader mellan patienter och syskon före sjukdomens uppkomst. Vi kommer också att jämföra patienter med RA med individer ur allmänbefolkningen, matchade på ålder, kön, utbildning och bostadsort, förklarar Gustaf Bruze.
De data som forskarna hittills har fått fram visar att den genomsnittsliga minskningen av löneinkomst de första fem åren efter diagnos ligger på cirka fem procent. Minskningen av den disponibla inkomsten – det vill säga summan av lön och olika ersättningar från samhället – är relativt liten.
- Om jag ska spekulera så kan det vara så att personer som fått diagnos efter 2011 får bättre behandling på grund av att det finns fler tillgängliga läkemedel och att behandlingspraxis har förbättrats över tiden. Vi kan nämligen se att gruppen som fått diagnos efter 2011 har mindre inkomstbortfall än gruppen som fått diagnos före 2011. De verkar kunna arbeta i högre utsträckning, säger Gustaf Bruze.
Nyttan för patienten
Statistik över löneinkomst och arbetsfrånvaro ger en bild av hur RA kan påverka yrkeslivet.
- Detta är något som patienterna och deras familjer ofta undrar över. Vår studie kommer dessutom att redogöra för viktiga kostnader knutna till RA som dels belastar enskilda patienter, dels det svenska samhället, säger Gustaf Bruze.
Vad betyder Reumatikerförbundets stöd för dig i din forskning?
- Mycket eftersom externa medel i dag är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna forska.
Gustaf Bruze
Titel: PhD och forskningssamordnare, Karolinska Institutet
Forskning: Reumatoid artrit, löneinkomst och arbetsfrånvaro
Anslag: 75 000 kr
Drivkraft: ”Det är intressant och roligt på det personliga planet, men sedan känns det också meningsfullt att forska.”
Text: Catharina Bergsten
Ur: Forskningsrapporten 2024/2025
Vill du veta mer om reumatoid artrit?
Här kan du läsa mer: Reumatoid artrit, RA