Vi blir alla äldre. Men jämfört med tidigare generationer lever vi längre och är friskare när vi kommer upp i åren tack vare vår goda levnadsstandard och den medicinska utvecklingen. Det konstaterar Inger Gjertsson, professor och forskare i reumatologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Sedan kan man ju fundera på när man definieras som äldre och när man är ”mitt i livet”. Idag kan man som 70-åring ha en fysisk och intellektuell kapacitet som en 50-åring för 30 år sedan. WHO definierar ”yngre äldre” som personer 65–79 år och ”äldre äldre” som de över 80 år. Så man kan väl säga att definitionen är flytande. Men kroppen blir obönhörligt äldre och med ökande ålder ökar risken för sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, osteoporos, autoimmunitet och cancer.

Det händer mycket i kroppen när vi åldras, bland annat så påverkas vissa cellers funktion. Många av de processer som sker vid åldrandet är också en del av sjukdomsprocesserna man ser vid reumatisk sjukdom. På så sätt kan man säga att reumatisk sjukdom innebär ett accelererat åldrande, förklarar Inger Gjertsson.

– Även vårt immunförsvar påverkas och vi får oftast ett sämre svar mot vaccinationer, ökad känslighet för infektioner och ökad risk för autoimmunitet. När vi åldras får vi en lätt ökad inflammation i kroppen, och reumatisk sjukdom innebär en kronisk inflammation. Det gör också att risken för samsjuklighet ökar vid reumatisk sjukdom även i yngre åldrar.

INGER GJERTSSON FRAMHÅLLER att vi i dag har betydligt bättre medicinering för reumatisk sjukdom än för bara 25 år sedan. En mer välbehandlad sjukdom innebär minskad inflammation, minskad risk för skada av själva sjukdomen och minskad risk för samsjuklighet. Men det behöver finnas ett samspel mellan vården och patienten, menar hon.

– Målet med behandlingen är alltid att ta bort den inflammation som leder till symptom i den reumatiska sjukdomen så att man som patient mår bra och att risken för komplikationer minskar. När det gäller samsjuklighet så räcker tyvärr inte alltid detta. Både reumatologen och patienten behöver hjälpas åt att hålla ordning på andra så kallade traditionella riskfaktorer för till exempel hjärtkärlsjukdom genom att mäta blodtryck och blodfetter och undersöka om det föreligger osteoporos, alltså benskörhet.

Man har i studier sett att träning, oavsett ålder, ger mycket goda effekter på både kondition och muskelstyrka, inte minst för personer med reumatisk sjukdom, menar Inger Gjertsson.

– Träning och kost är faktorer som är viktiga för hälsan för alla, i alla åldrar. När man blir äldre och när man får en reumatisk sjukdom så minskar muskelmassan och det är därför extra viktigt att äta varierad och näringsrik kost och träna fysiskt, säger Inger Gjertsson och fortsätter:

– Det finns inga quick fixes. Vi kan inte förhindra att vi blir äldre, det finns inga antiåldringspiller, än i alla fall. Men vi kan förhindra att sjukdomen förvärras i takt med att vi åldras. Det viktigaste av allt är att ha inflammationen under kontroll med hjälp av immundämpande läkemedel. Detta är grunden för den fantastiska utveckling vi har sett när det gäller hälsa hos patienter med reumatisk sjukdom. Sedan handlar det som sagt om att bygga upp och vidmakthålla sin kropp genom fysisk aktivitet och bra mat – och gärna leva ett socialt liv. Se till att ha roligt och gör saker du tycker om!

Även om den reumatiska sjukdomen påverkar kroppen på olika sätt åldras vi generellt friskare idag jämfört med för bara några decennier sedan, säger Inger Gjertsson.

– Att få en reumatisk sjukdom är inte roligt oavsett när i livet den inträffar, men prognosen är betydligt bättre än vad den var för 25–30 år sedan. Risken att bli väldigt förstörd av sin sjukdom när man blir äldre är mycket mindre idag då det finns oändligt mycket bättre mediciner än förut. Vi kan fortfarande inte bota sjukdomen, men vi kan behandla så att patienten i stort sett kan ha ett normalt liv och ett normalt åldrande.

FÖRUTOM ATT Inger Gjertsson arbetar kliniskt på Sahlgrenska universitetssjukhuset forskar hon även kring reumatoid artrit, RA. Syftet med forskningen är att undersöka om man kan förutsäga svårighetsgrad av sjukdomen och ge en indikation på mest lämplig behandling.

– Jag har i nuläget två forskningsprojekt, båda handlar om att förstå sjukdomsmekanismerna vid RA och att förutsäga prognos och behandlingssvar. I det ena tittar jag på B-celler, alltså de celler som producerar antikroppar. Det finns många olika sorters B-celler, och sannolikt finns det de som skyddar mot RA och sådana som leder till sjukdom. Om man kunde ta bort de B-celler som ger sjukdom men behålla de som skyddar oss mot infektion vore det väldigt bra.

I det andra projektet tittar Inger Gjertsson på antikropparna mot proteiner i leden som B-cellerna producerar, om och hur de påverkar ledinflammation vid RA.

– Jag hoppas att resultaten kan ge bättre vägledning om vilken behandling som bör sättas in och att det kan leda till att uppföljningen blir lättare att mäta. Eftersom medelåldern ökar så ökar också intresset för behandling av äldre patienter med reumatisk sjukdom. Förhoppningsvis kan min forskning leda till både fler svar och mer studier inom området. 

Ur: Reumatikervärlden #4 - 2023
Text: Therese Johansson

Läs senaste numret av Reumatikervärlden här!