Att leva med en reumatisk sjukdom är tufft i sig. Att då även klara av jobbet utan att slå knut på sig själv kan vara en utmaning. Men det finns stöd att få. Till exempel har arbetsgivaren en skyldighet att anpassa arbetsmiljön så att arbetstagare med nedsatt förmåga kan utföra sitt arbete.

– Alla arbetsgivare ska i dialog med sin medarbetare regelbundet ta reda på hur denne mår, och vid behov arbetsanpassa arbetsmiljön. Syftet är att förebygga sjukfrånvaro och att arbetstagare med nedsatt förmåga ska kunna utföra sitt vanliga arbete, eller återgå till arbetet efter sjukfrånvaro, berättar Eric Storbjörk, arbetsmiljöinspektör och projektledare på Arbetsmiljöverket med fokus på arbetsanpassning.

Arbetsanpassning innebär individuella åtgärder och kan exempelvis handla om ändrade arbetstider, anpassning av arbetsuppgifter, användning av arbetshjälpmedel eller variation i arbetet. Det måste dock finnas ett samspel och en dialog mellan parterna, menar han.

– Arbetsgivaren har en skyldighet att ta reda på dina behov, det är steg ett. Och det räcker inte att bara be den anställde att säga till om det är något, utan arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på behoven, till exempel genom kontinuerliga avstämningar. Om behov för arbetsanpassning finns ska åtgärder sättas in direkt. Det är inget som kan vänta till ett medarbetarsamtal en gång om året, säger Eric Storbjörk och fortsätter:

– Framgångsfaktorn är en aktiv dialog mellan chef och anställd för att hitta en lösning tillsammans. Då går det som bäst, visar beprövad erfarenhet.

REGLERNA OM arbetsanpassning förändrades för några år sedan, och under 2021 började de ändrade föreskrifterna att gälla. Nytt var då krav på rutiner för hur arbetsgivare ska hantera information om behov av arbetsanpassning.

– Det kan vara känsligt att prata om sin ohälsa, speciellt med sin arbetsgivare. Man vet inte hur det ska tas emot eller hur informationen sedan ska användas. Dock kan det vara nödvändigt att berätta om sin sjukdom och sina behov för att anpassningar ska kunna ske. Idag måste därför arbetsgivaren ha rutiner för hur man ska hantera informationen, så att arbetstagaren vet det i förhand. Vem ska ta del av den, hur dokumenteras den och hur ska den användas? Det är frågor som måste kunna besvaras.

Som anställd är det inte alltid helt lätt att veta vilka arbetsanpassningar man behöver och det kan vara svårt att få arbetsgivaren att förstå vad sjukdomen innebär. Eric Storbjörk tipsar om att det går att få stöd av läkare eller företagshälsovård för att reda ut vilka anpassningar som kan vara lämpliga.

– Det finns också stöd och vägledning kring hur man kan tänka kring anpassning och prioriteringar på Arbetsmiljöverkets hemsida. Om hälsan begränsar mig, vad är det viktigaste för mig? Vad ska jag göra först? Kanske kan man ta pauser i arbetet när man behöver det, få särskilt stöd från en arbetsterapeut kring arbetshjälpmedel eller ta ett grepp om arbetsmängden så att det blir en fungerande arbetsbelastning i relation till sjukdomsbesvären, säger Erik Storbjörk och fortsätter:

– Man kan känna sig ensam och utsatt om man har hälsotillstånd som begränsar, och skambeläggning kan leda till att man inte får det stöd man behöver. Man ska inte underskatta det sociala stödet. Det är viktigt att båda parter har kunskap om vad begränsningen kan innebära, så att det finns en bra dialog kring det.

Behöver man speciella arbetshjälpmedel på grund av sin reumatiska sjukdom kan Försäkringskassan ge bidrag till arbetsgivaren eller till dig som anställd, berättar Daniel Hansson, områdeschef med ansvar för arbetshjälpmedel på Försäkringskassan.

– Det handlar då om hjälpmedel som man behöver i sitt arbete för att antingen förhindra eller förkorta sjukfrånvaro. Det kan vara till exempel program som översätter tal till text för att avlasta händerna när man arbetar med dator, specialstolar eller specialutformade datormöss.

Försäkringskassan är ansvarig för bidrag till arbetshjälpmedel man behöver på arbetet om man är anställd. Är man arbetssökande och behöver ett hjälpmedel för att kunna ta ett jobb är det Arbetsförmedlingen man ska rikta sig till.

– Du kan dock inte få bidrag för till exempel höj- och sänkbara skrivbord eller liknande ergonomiska hjälpmedel. Det ska arbetsgivaren betala för. Det är arbetsgivarens ansvar att det ska vara en bra arbetsmiljö. 

Ur: Reumatikervärlden #5- 2023
Text: Therese Johansson

Läs senaste numret av reumatikervärlden här!