Gikt
Att leva med gikt
Gikt är behandlingsbar och den är också möjlig att förebygga – det finns ingen anledning alls att lida i onödan. Det är viktigt att du som har gikt får en diagnos, behandling och läkemedel för att förebygga giktanfall.
Gikt kan vara mycket smärtsam, men det finns behandling och den går att bota. Historiskt har sjukdomen betraktats som orsakad av olika livsstilsfaktorer (exempelvis att det beror på dålig kosthållning eller brist på motion) men de viktigaste förklaringarna till att man får gikt har mer att göra med våra arvsanlag, ålder och i många fall en bakomliggande njursjukdom.
Trots att det finns en botande behandling tycks det finnas många som vänder sig till vården men ändå inte erbjuds denna behandling, vilket kan vara bra att känna till i mötet med vården.
Fick gikt 2009 men har aldrig har varit speciellt hårt drabbad och har inga besvär idag. De gånger det var väldigt jobbigt var då jag råkade ut för ett trauma efter en svår operation. Har sjukdomen under ”stram uppsikt” med bl. a medicin så att jag ska slippa plågsamma attacker. Men det är också viktigt att dricka mycket vatten om man medicinerar. Många glömmer bort det . Genom att jag nu vet hur jag ska hantera min sjukdom har jag inte haft någon attack sedan november 2014. – Eva 64 år Stockholm
Här kan du läsa mer om gikt, vilka symptom det finns, vad det innebär att leva med gikt, hur det går att behandla gikt, vad du kan göra själv och om aktuell forskning. Men också vad man kan tänka på inför mötet med läkare och dina rättigheter som patient.
Vad är gikt?
Gikt är världens mest förekommande inflammatoriska ledsjukdom. Inflammationen orsakas av att det bildas ett överskott av urinsyra, en nedbrytningsprodukt från kroppens celler. Överskottet ansamlas som vassa kristaller i våra leder och upplevs som mycket smärtsamt.
Gikt kan vara mycket smärtsam, men det finns behandling och den går att bota. Historiskt har sjukdomen betraktats som orsakad av olika livsstilsfaktorer (exempelvis att det beror på dålig kosthållning eller brist på motion) men de viktigaste förklaringarna till att man får gikt har mer att göra med våra arvsanlag, ålder och i många fall en bakomliggande njursjukdom. Trots att det finns en botande behandling tycks det finnas många som vänder sig till vården ändå inte erbjuds denna behandling, vilket kan vara bra att känna till i mötet med vården.
Läs mer om diagnosen
Symptom
De flesta som drabbas av gikt får återkommande attacker, det kan variera mellan veckor till år men med tiden kommer de tätare. Obehandlad gikt kan utvecklas till kronisk inflammation och ge permanenta skador på leden.
Ett giktanfall uppstår ofta på natten, med upprepade smärtsamma attacker av inflammation, framför allt i stortåns grundled.
- Inflammationen kommer vanligtvis snabbt och kan följas av feber.
- Smärtan når sitt max inom 24 timmar och avtar sedan inom loppet av 7-10 dagar.
- Gikt kan uppstå i de flesta leder men är vanligast i fötterna.
- Över tid kan synliga, gulknottriga knölar, s.k. tofi uppstå under huden på fingrar och fötter och på ytterörat.
Så ställs diagnosen
De flesta fall av gikt är enkla att diagnostisera, symptomen är tydliga och man kan oftast uppmäta förhöjda halter av urinsyra i blodet. Det mest tillförlitliga sättet vid eventuella tveksamheter är att påvisa de nålformade kristallerna direkt i ledvätska.
Analys av ledvätska, ultraljud eller en specifik datortomografi kan spåra tidiga tecken i lederna men dessa metoder finns ofta inte att tillgå på vårdcentraler. Man har istället tagit fram olika kriterier som ska uppfyllas för att sjukdomen säkert ska kunna klassificeras som gikt.
Diagnos-systemen som används tittar främst efter följande:
- Förhöjd nivå av urinsyra i blodet
- symptom i leden/leder
- tidsförlopp för attackerna
- förekomst av tofi
Behandling
Gikt skiljer sig från andra reumatiska sjukdomar genom att det faktiskt finns en ’botande’ behandling där man med medicin kan sänka halten av urinsyra. Genom att uppnå ett målvärde för urinsyran och sedan med kontinuerlig övervakning behålla värdet över tid får patienten en bestående symptomfrihet.
Vid akuta gikt-attacker behandlar man främst med Kolkicin och antiinflammatoriska värktabletter, till exempel ibuprofen, men kortison kan användas om patienten har besvär med njurar eller hjärta. Biologiska läkemedel, som kan hämma en för gikt central inflammatorisk molekyl; IL-1, är ett alternativ vid särskilt svår gikt eller vid otillräcklig effekt av standardbehandlingen. Beslut om sådan behandling bör dock tas av specialist inom reumatologi eller internmedicin.
Generellt kan smärtan som kommer av akuta giktattacker minskas genom livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling.
Kronisk sjukdom – vad innebär det?
Faktorer som ökar risken för att utveckla en kronisk sjukdom med återkommande attacker är förutom höga nivåer av urinsyra även påverkan i flera leder och många attacker, sjukdomsorsakade skelettskador, njursvikt, hjärtkärlsjukdom samt sjukdomsdebut före 40 års ålder.
Det är därför viktigt för dig som har en ökad risk att utveckla gikt att i så tidigt skede som möjligt påbörja förebyggande åtgärder och livsstilsförändringar.
Symptom
De flesta som drabbas av gikt får återkommande attacker, det kan variera mellan veckor till år men med tiden kommer de tätare. Obehandlad gikt kan utvecklas till kronisk inflammation och ge permanenta skador på leden.
Ett giktanfall uppstår ofta på natten, med upprepade smärtsamma attacker av inflammation, framför allt i stortåns grundled.
- Inflammationen kommer vanligtvis snabbt och kan följas av feber.
- Smärtan når sitt max inom 24 timmar och avtar sedan inom loppet av 7-10 dagar.
- Gikt kan uppstå i de flesta leder men är vanligast i fötterna.
- Över tid kan synliga, gulknottriga knölar, s.k. tofi uppstå under huden på fingrar och fötter och på ytterörat.
Förebyggande behandling
Gikt kommer med åldern och är vanligare bland män över 40 år än bland kvinnor även om sjukdomsförekomsten hos kvinnor stiger efter klimakteriet. Om man har anlag för att utveckla gikt är det bra att tänka på att mängden urinsyra i kroppen ökar om man:
- använder urindrivande läkemedel
- har en stor kroppsmassa/BMI (notera att mängden urinsyra ökar även vid stor muskelmassa)
- äter mycket proteinrik mat från framför allt kött, fisk och skaldjur
- äter mycket fruktos, godis innehåller ofta fruktos i form av fruktsocker, socker, sackaros, maltsirap, fruktos-glukossirap, stärkelsefruktossirap och melass.
- dricker mycket alkohol, företrädesvis öl
- medicineras med cellgifter
Vad kan jag göra själv?
Vid enstaka giktattacker med måttliga höjningar av urinsyranivåerna riktar behandlingen in sig på icke-farmakologiska åtgärder, dvs livsstilsförändringar. Eventuell viktminskning och justeringar av ovan nämnda kostfaktorer förebygger framtida attacker. Om du däremot upplever återkommande attacker har dessa åtgärder endast marginell effekt och din läkare kan göra bedömningen att du bör inleda läkemedelsbehandling.
Fysisk aktivitet
Regelbunden konditionsträning med måttlig intensitet sänker urinsyranivåerna och patienter med gikt uppmuntras till sådan träning. Om du står på en väl inställd urinsyresänkande behandling finns inga direkta restriktioner vid träning men rådgör alltid med en läkare för att undvika bakslag.
Levnadsvanor vid reumatiska sjukdomar
I Sverige har vi varit ganska bra att på olika sätt lyft upp vad som är viktigt att veta och göra för att öka hälsan bland befolkningen. Här finns mycket samarbete mellan organisationer, myndigheter och forskningen.
Hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del i all vård och behandling. Alla som kommer i kontakt med vården ska erbjudas råd och stöd om de har ohälsosamma levnadsvanor.
– Levnadsvaneprojektet
Så vad ska man tänka på? Ett bra råd är att prata med din läkare eller en sjuksköterska, få en tid med en fysioterapeut eller en kostrådgivare, om du behöver stöd.
Reumatikerförbundets policy är att man ska känna trygghet i att det vi säger kring levnadsvanor är det som den nuvarande forskningen ger stöd för. När det gäller råd kring reumatiska sjukdomar och levnadsvanor hänvisar vi gärna till det som Projektgruppen – Levnadsvanearbete inom Reumatologi, LiR, har tagit fram.
Ladda ner från LiR
- A5-broschyr Alkohol
- A5-broschyr Fysisk aktivitet
- A5-broshyr Matvanor
- A5-broschyr Tobak
- Länkarna öppnas i ny flik.
Vill du läsa mer om LiR? Här hittar du mer om Levnadsvanearbetet (öppnas i ny flik)
Ladda ner fysisk aktivitet och träning
Ladda ner träningsplansch
Här hittar du Reumatikerförbundets allmänna hemträningsprogram, lätt att göra i din vardag:
Ladda ner diagnosblad om gikt
Ladda ner fysisk aktivitet och träning
Texten om gikt på denna sida är är faktagranskad av Mats Dehlin, docent och överläkare i reumatologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Februari 2020.
Forskningspartner som deltagit i granskningen av texten är Carl-Gustaf Leppäniemi.
Mer om gikt
Hitta stöd
Digital kurs - Mål, mod och mening
I den här kursen får du tips och förslag på hur du kan jobba med din egen hälsa genom att sätta mätbara och realistiska mål.
Reuma Direkt
Frågelinjen Reuma Direkt Ring till oss med dina funderingar och frågor om reumatisk sjukdom! Du får utan kostnad prata direkt med kompetent och engagerad vårdpersonal.
Bli medlem
Som medlem får du tillgång till fördjupad kunskap, medlemstidningen Reumatikervärlden, de senaste forskningsrönen och möjlighet att utbyta erfarenheter med andra medlemmar. Välkommen!
Din hälsa
Din hälsa är viktig för oss och därför kan du hitta en plats på webben för att du ska hitta inspiration för att ta hand om dig, träna och må bra.