Kutan leukocytoklastisk vaskulit - Reumatikerförbundet

Kutan leukocytoklastisk vaskulit

Allergisk vaskulit, kutan leukocytoklastisk vaskulit är ett tillstånd som i högre grad drabbar personer med reumatisk sjukdom. Symtom uppkommer ofta som en läkemedelsreaktion med millimeterstora, punktformiga hudblödningar eller blåmärken, framför allt på underbenen som försvinner ett par dagar efter det att medicinering upphört.

Vem drabbas

Personer med reumatiska sjukdomar har en högre benägenhet att drabbas.

Symtom

Ofta en läkemedelsreaktion med millimeterstora, punktformiga hudblödningar (petekier) eller blåmärken, framförallt på underbenen. Detta läker vanligen ut på några få dagar efter att läkemedlet som orsakat tillståndet tagits bort.

Så här ställs diagnosen

En biopsi kan hjälpa till vid diagnostisering. Det vill säga att en provbit från det påverkade organet eller blodkärl analyseras i mikroskop.

Behandling

Höga doser kortison i kombination med immunhämmande läkemedel.

Mer information

Allergisk vaskulit tillhör gruppen vaskuliter.

Har du frågor om vaccin och covid-19?

Kontakta den mottagning där du behandlas för råd som gäller för dig.

 

Vi rekommenderar dig att läsa uppdaterad information om vad som gäller just nu på:

Krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten

 

För dig som lever med en reumatisk sjukdom har Svensk Reumatologisk Förening de senaste riktlinjerna som du kan läsa här: SRF:s rekommendationer. (5 april, PDF)


Har du en mer generell fråga om reumatiska sjukdomstillstånd är du varmt välkommen att höra av dig till vår frågelinje. Kontaktuppgifter hittar du här: Reuma direkt


Mer information
hittar du alltid på Folkhälsomyndigheten och 1177.se

Lär dig hur genom Reumatikerförbundets digitala kurs i egenvårdshantering.

Förbättra din hälsa själv med mätbara och realistiska mål! 

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng