Polyarteritis nodosa (PAN)

Följden blir försämrad blodtillförsel i det organ kärlen sitter i och ger symtom som led- och muskelvärk, avmagring och högt blodtryck. Sjukdomen behandlas med kortison och immunhämmande läkemedel.

Vem drabbas

PAN drabbar oftare män än kvinnor och kan uppstå i alla åldrar men är vanligast mellan 40 och 60 års ålder. Oftast förekommer PAN som en egen sjukdom men kan också vara ett inslag vid andra sjukdomar såsom reumatoid artrit (RA, ledgångsreumatism) och gulsot (hepatit). Varje år insjuknar cirka 50 personer i Sverige.

Symtom

Polyarteritis nodosa (PAN) är en sällsynt sjukdom som framför allt drabbar mellanstora artärer (blodkärl) i kroppen.

Sjukdomen börjar ofta diffust med avmagring, buksmärtor, feber, led- och muskelvärk. Hur symtomen sen utvecklas beror på var kärlförändringarna sitter. Det är vanligt att organ i buken såsom lever och njurar drabbas. Hos många personer påverkas nervsystemet genom att blodflödet till nerverna försämras. Vanligast är att nerver i armar eller ben påverkas. Om njurarna involveras kan det leda till högt blodtryck och i förlängningen njursvikt. Om kärlinflammationen sitter i mag-tarmkanalen kan det orsaka buksmärtor och blödningar.

Under huden ses ibland små upphöjningar, subkutana noduli. Om huden är inflammerad kan det också uppstå punktformiga blödningar (petekier) och sår.

Så här ställs diagnosen

Diagnosen ställs bäst med hjälp av en biopsi, det vill säga en provbit från det påverkade organet eller blodkärlet, som sedan analyseras i mikroskop. Blodprover visar oftast tecken på inflammation.

Även angiografi, röntgen av blodkärlen, kan vara en bra diagnosmetod. Urinprov kan visa om njurarna är drabbade.

Behandling

Höga doser kortison i kombination med immunhämmande läkemedel.

Mer information

PAN tillhör gruppen vaskulitsjukdomar.

Har du frågor om vaccin och covid-19?

Kontakta den mottagning där du behandlas för råd som gäller för dig.

 

Vi rekommenderar dig att läsa uppdaterad information om vad som gäller just nu på:

Krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten

 

För dig som lever med en reumatisk sjukdom har Svensk Reumatologisk Förening de senaste riktlinjerna som du kan läsa här: SRF:s rekommendationer. (5 april, PDF)


Har du en mer generell fråga om reumatiska sjukdomstillstånd är du varmt välkommen att höra av dig till vår frågelinje. Kontaktuppgifter hittar du här: Reuma direkt


Mer information
hittar du alltid på Folkhälsomyndigheten och 1177.se

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng