Klimatvård leder till bättre hälsa och livskvalitet

Klimatvård, det vill säga rehabilitering i medelhavsklimat, ger människor ökat välbefinnande, leder till ökad aktivitet och förbättrad funktion. Dessutom står sig resultaten i minst ett år. Det konstaterade Ingiäld Hafström och hennes kollegor i en forskningsstudie redan 2016.

Nu har gruppen byggt vidare på forskningen och kan konstatera att klimatvård dessutom leder till en bättre kroppssammansättning med mindre andel fett, samtidigt som syreupptagningsförmågan ökar. Även de resultaten håller i sig i minst ett år.

– Vi vet sedan tidigare att många reumatiker dör i förtid av hjärtkärlsjukdomar, därför är det viktigt att hitta förebyggande åtgärder. Deltagarna i studien minskade sitt fettinnehåll och den förändringen var direkt relaterad till den ökade syreupptagningsförmågan, säger Ingiäld Hafström.

I den nya studien har 149 patienter med kronisk artrit, majoriteten kvinnor, deltagit i ett rehabiliteringsprogram i Spanien. Patienterna har under fyra veckor i det spanska klimatet fått ägna sig helt åt sig själva, sin träning och sin hälsa. De har fått följa individuella rehabiliteringsplaner för bästa resultat, men de har alla haft minst tre träningspass per dag och samtidigt fått ny kunskap om vad de kan göra för att må bättre.

Efter fyra veckors rehabilitering har deltagarna mått bättre och insett att träningen är viktig. Därmed ökar också motivationen till att fortsätta med nya vanor även på hemmaplan, och resultaten blir hållbara.

Hur klimatvården påverkar sjukdomsaktiviteten ingår inte i studien, men enligt Ingiäld Hafström upplever många att de får mindre värk.

– Jag är väl medveten om att detta är en observationsstudie, och inte randomiserad och kontrollerad. Men den här typen av forskning är svår att göra på något annat sätt. Utifrån studiens resultat och den erfarenhet som finns är jag övertygad om att klimatrehabilitering är effektivt och ökar både det allmänna välbefinnandet och syreupptagningsförmågan, säger Ingiäld Hafström.

De nordiska länderna har i flera decennier rehabiliterat patienter i länder med medelhavsklimat. Om det är värmen i sig eller solljuset som ger effekt är omdiskuterat. Däremot anser många patienter att det är lättare att träna i värmen. Ingiäld Hafström pekar på att det också finns en social aspekt på klimatrehabiliteringen som är viktig.

–Många patienter är kvinnor med familjer, som har svårt att få ihop vardagen med tid till träning och till att ta in ny kunskap. Att få komma bort, ägna sig åt sig själv och träna koncentrerat under fyra veckor är guld värt. För äldre tonåringar kan det vara värdefullt att för första gången få klara sig på egen hand och dessutom få träffa jämnåriga i samma situation, säger hon.

INGIÄLD HAFSTRÖM har sedan 1970-talet och fram till pandemins utbrott arbetat som uttagningsläkare i Stockholm, med uppgift att bedöma alla patienter som remitterats för klimatvård. Hon menar att klimatvård inte är för alla, utan främst för dem som först försökt få till träning och livsstilsförändringar i Sverige, men utan att få tillräckligt bra resultat.

Alla patienter i Ingiäld Hafströms studie hade försökt med träning hemma i Sverige. Men tillsammans med sin läkare, och ibland också en fysioterapeut, konstaterat att de inte når längre med sin rehabilitering, men att det kan finnas mer kvar att vinna. Lösningen ha då varit en remiss till klimatvård.

I och med coronapandemin har klimatvård inte varit möjligt. Nu när pandemin är över har flera regioner, till exempel Stockholm, beslutat att inte göra någon ny upphandling av rehabiliteringsanläggningar. Kritikerna till behandlingen menar att det går att nå samma resultat på hemmaplan. Men Ingiäld Hafström menar att det är nästintill omöjligt att göra jämförande studier eftersom det inte går att randomisera och ge ”blind” rehabilitering. Dessutom är klimatvård en förhållandevis billig insats.

– Evidensgraden för klimatvården är låg, på grund av brist på kontrollgrupper. Men det behöver inte betyda att rehabiliteringen i sig inte har effekt. Jag menar att man här kan luta sig mot beprövad erfarenhet och ge stöd för behandlingen med konsensusutlåtande. Jag anser att det är angeläget att möjligheten till klimatrehabilitering finns kvar eftersom rehabiliteringen i Sverige inte har tillräcklig effekt för alla, säger Ingiäld Hafström. 

Text: Annette U Wallquist
Bild: Adobe
Ur Reumatikervärlden 5/2021