Mer kunskap om det tidiga artrosförloppet kan ge bättre behandling - Reumatikerförbundet

Mer kunskap om det tidiga artrosförloppet kan ge bättre behandling

Många studier om artros har omfattat personer vars leder är så påverkade att det syns förändringar på röntgen. Andra studier har omfattat personer med artros orsakad av en skada.

Nu ska en nytt projekt studera den tidiga utvecklingen av knäledsartros hos individer med knäsmärta och som inte har en tidigare skada. En majoritet av deltagarna har heller inte röntgenförändringar.

Maria Andersson, forskningsansvarig, menar att det behövs ökad kunskap om det tidiga artrosförloppet, men också om samsjuklighet och belastningsmönster som kan påverka sjukdomsutvecklingen i den grupp som nu ska studeras.

– Vi ska ta ett helhetsperspektiv och titta på många aspekter av sjukdomen. Vi ska bland annat studera om knäledsartrosen har samband med generell artros, handartros, ämnesomsättningssjukdomar, biomarkörer, långvarig smärta och fysisk funktion.

Maria Andersson

Projektet baseras på två patientgrupper med knäsmärta, där den ena är en tidigare studerad patientgrupp (Spenshultkohorten) som startades 1990 och avslutades 2010. Den kommer att användas för att verifiera resultaten från den nya patientgruppen samt studera samband över en längre tidsperiod. Den nya patientgruppen (The Halland county knee osteoarthritis cohort, HALLOA) inkluderade patienter mellan december 2016 och juli 2019. I HALLOA saknar 80 procent av deltagarna röntgenförändringar vid studiens start, vilket ger en möjlighet att studera det tidiga artrosförloppet. De som inkluderats i HALLOA kommer att följas under fem år med årliga undersökningar i form av blodprov, enkät och röntgen.

– Vid inklusion och efter fem år görs dessutom utökade undersökningar, som bland annat omfattar fysiska tester, kroppsscanning och mätning av muskelmassa/fett, bukomfång , vikt samt test av smärtkänslighet, berättar Maria Andersson.

Nyttan för patienten

Maria Andersson förklarar att det är viktigt att studera möjliga sjukdomsmekanismer för att i förlängningen kunna förebygga, upptäcka och behandla artros på ett bättre sätt.– Eftersom sjukdomsförloppet hos personer med knäskada kan skilja sig mot personer utan skada är det viktigt att studera även den senare gruppen, som det inte har forskats mycket på, säger hon.

Vad betyder Reumatikerförbundets stöd för dig i din forskning?

– Det betyder allt. Jag har fått långsiktigt och årligt stöd från 2016 och framåt genom Reumatikerförbundets Artrossatsning. Utan det här stödet skulle forskningen inte ha blivit av.

Maria Andersson
Maria Andersson,

Titel: Docent och forskningschef på Spenshults FoU–centrum

Forskning: Upptäckt och prediktion av sjukdomsförlopp vid symptomatisk icke radiografisk knäartros

Anslag: 75 000 kr

Drivkraft: ”Jag drivs av att försöka hjälpa den här gruppen patienter med artos – en ganska förbisedd grupp. Ofta blir de hemskickade från primärvården med ett informationsblad om Artrosskolan och det räcker inte alltid. Jag tror att vi behöver hjälpa dem snabbare och ge ett mer strukturerat stöd. I den här gruppen har 30 procent kronisk smärta och ofta finns en koppling till andra sjukdomar som exempelvis diabetes. Genom att jag arbetar med Reumatikerförbundets frågelinje Reuma Direkt får jag regelbundet ett patientperspektiv som är väldigt nyttigt i mitt jobb, det känns fantastiskt.”

Läs mer om artros här: Att leva med artros

Vill du ge en gåva till forskningen?

Ge med Swish!

Text: Catharina Bergsten
Bilder: Adobe stock
Ur Forskningsrapporten 2024 – här hittar du den senaste och alla våra forskningsrapporter

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng