Så vill riksdagspartierna förändra hälso- och sjukvården efter valet

1. Hur ska regeringen se till att kroniskt sjuka får den hälso- och sjukvård de har rätt till, enligt Socialstyrelsens riktlinjer och nationella vårdförlopp? Hur kan en nationell strategi se ut?

2. Bör behovet av reumatologer, specialistsjuksköterskor och specialiserade fysioterapeuter utredas? Bör det införas en statlig reglering av utbildningsplatser för dessa?

3. Bör tandvård ingå i sjukvårdens högkostnadsskydd?

1 Kroniskt sjuka, såsom personer med reumatisk sjukdom, står långt bort från vården men har samtidigt bland de största behoven. Regeringen bör utreda organiseringen av vården så att denna grupp mer effektivt kan nås av sjukvården.

2 Ja. Vänsterpartiet vill även gå vidare så att det ges samma villkor i hela Sverige när det gäller att få specialistutbildning på betald arbetstid. Befolkningens vårdbehov förutsätter fler specialistutbildade, däribland inom reumatism.

3 Ja. Alla ska ha råd att ha bra tänder. Tänderna är en del av kroppen och bör på sikt ingå i sjukvården. Vänsterpartiet vill införa ett högkostnadsskydd som innebär att alla kostnader över 2 000 kronor subventioneras fullt ut.

1 Vi vill förbättra vården för kronikergrupper och de stora folksjukdomarna. En viktig förändring är att fler blir äldre och allt fler lever med sina sjukdomar under många år. Vi föreslår därför att det tas fram nationella program för de stora folksjukdomarna.

2 Ja, en översyn bör övervägas. Det bästa, såväl för vårdens kvalitet som för personalens trygghet och arbetsmiljö, är tillsvidareanställd personal. Sedan tidigare har ett nationellt vårdkompetensråd fått i uppdrag att föreslå insatser som kan stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen av viktiga specialistläkar- och specialistsköterskekompetenser.

3 Ja. Vår målsättning är på sikt att patientkostnaderna i tandvården omfattas av ett högkostnadsskydd av samma modell som gäller inom hälso- och sjukvården. Flera av tandvårdsutredningens förslag ligger i linje med detta och kan ligga till grund för de ytterligare steg som bör tas.

1 Det är angeläget att den etiska plattformen och hur den fungerar ses över. Ett omtag behövs i hur vi ska se till att rätt prioriteringar görs i vården. Att det inte fungerar idag som tänkt är uppenbart.

2 Ja, det här är den typ av minst sagt angelägna frågor som det nationella kompetensrådet kommer kunna bidra till. Miljöpartiet var med och tillsatte det och ser gärna att det förstärks.

3 Ja, det här är en fråga Miljöpartiet driver sedan länge! Tänderna är en del av kroppen och då behöver vi också ha system som bygger på den principen.

1 En fast läkare i primärvården kan samordna de insatser som krävs på hemmaplan och ha kontakt med reumatologspecialist. Patientens kontakt med den senare kan ske digitalt eller genom fysiska besök. Skarpare statlig tillsyn att nationella rekommendationer följs.

2 Staten måste ta ett övergripande ansvar för att Sverige har tillräckligt många med relevant specialistkompetens. Hela det ansvaret kan inte ligga på regioner. Finns inte personal med rätt kompetens överallt finns inte heller kunskapen.

3 Det finns redan ett högkostnadsskydd för dyra tandvårdsåtgärder och det är bra. Vad gäller ökad subventionering i linje med annan sjukvård inväntar vi förslag från regeringen till ett nytt tandvårdssystem.

1 L kräver en nationell strategi för hälsa, där både sjukvård och förebyggande folkhälsoarbete ingår och bygga ut primärvården inkl. rätt till en fast husläkare. Nationella riktlinjer ska vara bindande.

2 Ja, staten måste ta större ansvar för sjukvårdens kompetensförsörjning. Patienter i hela landet ska veta att de får god vård med specialistkunskap inom allt från diagnostik, till behandling till rehabilitering.

3 Ja, tandvårdens finansiering ska gradvis blir mer lik övrig hälso- och sjukvård. Detta genom ett allt starkare högkostnadsskydd med stegvis höjd subventionsgrad. Högkostnadsskyddet ska även omfatta abonnemangstandvården.

1 Staten bör ha huvudansvar för vården. Inom flera områden krävs nationella riktlinjer, exempelvis för rehabilitering, och dessa ska följas upp så att alla patienter får en god vård på lika villkor.

2 Ja. Kristdemokraterna vill att staten har huvudansvar för att säkra kompetensbehovet inom vården.

3 Nej. Kristdemokraterna vill rikta ökade resurser till de som har särskilda tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller ålder. Vi vill även stödja att fler söker tandvård regelbundet för att förebygga ohälsa.

1 Det ska exempelvis finnas regelbundet uppdaterade vårdprogram med ett register för uppföljning och systematisk utvärdering av alla nationella riktlinjer och vårdförlopp i Sverige.

2 Ja. Samtidigt är det långa ledtider när det handlar om att tillgodose behovet av olika yrkesgrupper inom vården. Vi anser att vårdens arbetsgivare måste förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljöer för att attrahera personal.

3 Nej. Skälen är att tandvården i huvudsak fungerar väl och patienterna är nöjda med den service man får. Att då koppla samman den med hälso- och sjukvården med alla sina problem och utmaningar är fel väg att gå.

1 Vi förordar ett nationellt vårdgarantikansli och en nationell väntelista. Ett nationellt vårdgarantikansli som administreras av Socialstyrelsen kan dels hantera vårdkön, dels verka samordnande. Idag skiljer sig kunskapsnivån gällande reumatismvård mellan regionerna, specifikt inom primärvården, vilken är den första instans som tar hand om reumatiker.

2 Ja, samtliga regioner har stor brist på specialistsjuksköterskor. Regeringens tidigare satsning på att bygga ut utbildningarna till specialistsjuksköterska har misslyckats och därför ser vi det som en bättre lösning att ge regionerna ökade förutsättningar att vara attraktiva som arbetsgivare.

3 Ja. Vi menar att det bör till en förändring i högkostnadsskyddet, som innebär att tandvårdskostnaden för den enskilde, som överstiger 1 000 kr, subventioneras med 50 procent, samt att tidsperioden förlängs från 12 till 18 månader.

Ur: Reumatikervärlden 3/2022