Stöd på jobbet – det här har du rätt till - Reumatikerförbundet

Stöd på jobbet – det här har du rätt till

Att ha nedsatt arbetsförmåga kan påverka såväl privatekonomin som möjligheten att klara jobbet fullt ut, utan anpassning. Men det finns stöd att få – både från arbetsgivaren och socialförsäkringen.

Att leva med en reumatisk sjukdom är tufft i sig. Att då även klara av jobbet utan att slå knut på sig själv kan vara en utmaning. Men det finns stöd att få. Till exempel har arbetsgivaren en skyldighet att anpassa arbetsmiljön så att arbetstagare med nedsatt förmåga kan utföra sitt arbete.

– Alla arbetsgivare ska i dialog med sin medarbetare regelbundet ta reda på hur denne mår, och vid behov arbetsanpassa arbetsmiljön. Syftet är att förebygga sjukfrånvaro och att arbetstagare med nedsatt förmåga ska kunna utföra sitt vanliga arbete, eller återgå till arbetet efter sjukfrånvaro, berättar Eric Storbjörk, arbetsmiljöinspektör och projektledare på Arbetsmiljöverket med fokus på arbetsanpassning.

Arbetsanpassning innebär individuella åtgärder och kan exempelvis handla om ändrade arbetstider, anpassning av arbetsuppgifter, användning av arbetshjälpmedel eller variation i arbetet. Det måste dock finnas ett samspel och en dialog mellan parterna, menar han.

– Arbetsgivaren har en skyldighet att ta reda på dina behov, det är steg ett. Och det räcker inte att bara be den anställde att säga till om det är något, utan arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på behoven, till exempel genom kontinuerliga avstämningar. Om behov för arbetsanpassning finns ska åtgärder sättas in direkt. Det är inget som kan vänta till ett medarbetarsamtal en gång om året, säger Eric Storbjörk och fortsätter:

– Framgångsfaktorn är en aktiv dialog mellan chef och anställd för att hitta en lösning tillsammans. Då går det som bäst, visar beprövad erfarenhet.

REGLERNA OM arbetsanpassning förändrades för några år sedan, och under 2021 började de ändrade föreskrifterna att gälla. Nytt var då krav på rutiner för hur arbetsgivare ska hantera information om behov av arbetsanpassning.

– Det kan vara känsligt att prata om sin ohälsa, speciellt med sin arbetsgivare. Man vet inte hur det ska tas emot eller hur informationen sedan ska användas. Dock kan det vara nödvändigt att berätta om sin sjukdom och sina behov för att anpassningar ska kunna ske. Idag måste därför arbetsgivaren ha rutiner för hur man ska hantera informationen, så att arbetstagaren vet det i förhand. Vem ska ta del av den, hur dokumenteras den och hur ska den användas? Det är frågor som måste kunna besvaras.

Som anställd är det inte alltid helt lätt att veta vilka arbetsanpassningar man behöver och det kan vara svårt att få arbetsgivaren att förstå vad sjukdomen innebär. Eric Storbjörk tipsar om att det går att få stöd av läkare eller företagshälsovård för att reda ut vilka anpassningar som kan vara lämpliga.

– Det finns också stöd och vägledning kring hur man kan tänka kring anpassning och prioriteringar på Arbetsmiljöverkets hemsida. Om hälsan begränsar mig, vad är det viktigaste för mig? Vad ska jag göra först? Kanske kan man ta pauser i arbetet när man behöver det, få särskilt stöd från en arbetsterapeut kring arbetshjälpmedel eller ta ett grepp om arbetsmängden så att det blir en fungerande arbetsbelastning i relation till sjukdomsbesvären, säger Erik Storbjörk och fortsätter:

– Man kan känna sig ensam och utsatt om man har hälsotillstånd som begränsar, och skambeläggning kan leda till att man inte får det stöd man behöver. Man ska inte underskatta det sociala stödet. Det är viktigt att båda parter har kunskap om vad begränsningen kan innebära, så att det finns en bra dialog kring det.

Behöver man speciella arbetshjälpmedel på grund av sin reumatiska sjukdom kan Försäkringskassan ge bidrag till arbetsgivaren eller till dig som anställd, berättar Daniel Hansson, områdeschef med ansvar för arbetshjälpmedel på Försäkringskassan.

– Det handlar då om hjälpmedel som man behöver i sitt arbete för att antingen förhindra eller förkorta sjukfrånvaro. Det kan vara till exempel program som översätter tal till text för att avlasta händerna när man arbetar med dator, specialstolar eller specialutformade datormöss.

Försäkringskassan är ansvarig för bidrag till arbetshjälpmedel man behöver på arbetet om man är anställd. Är man arbetssökande och behöver ett hjälpmedel för att kunna ta ett jobb är det Arbetsförmedlingen man ska rikta sig till.

– Du kan dock inte få bidrag för till exempel höj- och sänkbara skrivbord eller liknande ergonomiska hjälpmedel. Det ska arbetsgivaren betala för. Det är arbetsgivarens ansvar att det ska vara en bra arbetsmiljö. 

SEX SÄTT ATT ARBETSANPASSA

1. ARBETSHJÄLPMEDEL

Du kan få bidrag från Arbetsförmedlingen till arbetshjälpmedel på maximalt 100 000 kronor under anställningens första 12 månader. Vid särskilda skäl kan du få ett högre belopp. Din arbetsgivare kan också få bidrag på upp till 100 000 kronor per år. Har du jobbat längre än 12 månader på arbetsplatsen är det Försäkringskassan du ska vända dig till.

2. LÖNEBIDRAG

Lönebidrag är ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när arbetsgivare anställer någon med funktionsnedsättning eller ohälsa. Det är en kompensation för nedsatt arbetsförmåga och hanteras av Arbetsförmedlingen.

3. ARBETSHJÄLPMEDEL

Behöver du speciella arbetshjälpmedel på grund av din reumatiska sjukdom kan Försäkringskassan ge bidrag till dig eller till din arbetsgivare. Du kan normalt få högst 50 000 kronor i bidrag. Om det finns synnerliga skäl kan du få mer, till exempel om du behöver hjälpmedlet för att kunna behålla ditt arbete. För datorbaserade hjälpmedel kan du få ett högre belopp.

4. ARBETSPLATSINRIKTAT REHABILITERINGSSTÖD

Har du en nedsatt arbetsförmåga på grund av din reumatiska sjukdom och/eller blivit sjukskriven och behöver rehabilitering för att kunna återgå i arbete kan din arbetsgivare söka bidrag för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.

5. SÄRSKILT HÖGRISKSKYDD

Har du återkommande skov där du måste vara hemma från jobbet i långa perioder? Då kan din arbetsgivare få ersättning för dina sjuklönekostnader från Försäkringskassan och du kan slippa karensavdragen. Du kan ha rätt till särskilt högriskskydd om det är troligt att du kommer att vara sjuk fler än tio gånger under en tolvmånadersperiod, eller att du kommer att vara sjuk länge, det vill säga fler än 28 dagar i följd under en tolvmånadersperiod.

6. SJUKERSÄTTNING

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer att kunna arbeta heltid kan du ha rätt till sjukersättning. Din arbetsförmåga bedöms olika beroende på din ålder och arbetslivserfarenhet. Hur mycket du får i sjukersättning beror på vilka inkomster du har haft. Om du får sjukersättning kan du ibland också få pengar från försäkringar som du har genom ditt arbete eller ditt fackförbund. Fråga dem vad som gäller för dig.

Ur: Reumatikervärlden #5- 2023
Text: Therese Johansson

Läs senaste numret av reumatikervärlden här!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng