Vet du om att din gikt går att bota? - Reumatikerförbundet

Vet du om att din gikt går att bota?

En kost rik på rött kött och skaldjur samt en hög alkoholkonsumtion har länge förknippats med gikt. Men forskning visar att det snarare handlar om genetik och kön än ett vällustigt leverne. Det är viktigt att ta bort stigmat kring denna sjukdom så att de drabbade kan få behandling. 

Gikt är vår vanligaste inflammatoriska sjukdom, cirka två procent av den vuxna befolkningen är drabbade enbart i Sverige. Den orsakas av förhöjda halter urinsyra i blodet som ombildas till kristaller. Dessa ger sedan upphov till smärtsamma inflammationer. 

Gikt innebär attacker av mycket svår smärta, rodnad och svullnad som sätter sig i leder, senor och omkringliggande vävnad.

– Oftast är det stortån som drabbas, men man kan få gikt i hela kroppen, förklarar Mats Dehlin, docent och överläkare på Reumatologen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Mats Dehlin

Mats Dehlin

Docent & överläkare Reumatologen Sahlgrenska universitetssjukhuset  Göteborg

Foto: Cecilia Hedström 

De flesta reumatiska sjukdomar är vanligare hos kvinnor, men gikt är ett undantag. Ungefär 80 procent av de drabbade är äldre män. Detta kan förklaras med att östrogen har en skyddande effekt samt att risken att drabbas ökar något om man har en stor muskelmassa.

– Modern forskning visar att det inte är ett ohälsosamt leverne som är orsaken till gikt, snarare att vissa har gener som gör att de har svårt för att kissa ut sin urinsyra vilket leder till högt urinsyravärde. Men alla med ett förhöjt värde utvecklar inte gikt.

Botande behandling finns

Gikt är en av få reumatiska sjukdomar som går att bota. Detta gör man med urinsyrasänkande läkemedel. Tyvärr så används den här behandlingen i alltför låg utsträckning. Sjukvården ser många gånger gikt som ett tillfälligt tillstånd som ska behandlas med akutmedicin såsom antiinflammatoriska värktabletter. Men risken för återkommande anfall ökar om man bara behandlar med den typen av läkemedel.

Det är enbart 30-40 procent giktpatienter som får botande behandling idag. En orsak är att det fortfarande finns en okunskap inom vården hur man ska behandla gikt.

– En annan är att det finns ett stigma kring sjukdomen där patienten kan dra sig för att söka hjälp. Gikt är av tradition förknippat med negativa egenskaper och bland gemene man är det inte känt att det finns en botande behandling. Man nöjer sig med att behandla sina akuta attacker med antiinflammatoriska värktabletter istället. 

Koppling till flera sjukdomar

Forskningsresultaten har visat på på kortare livslängd och samsjuklighet så-
som njursjukdom, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. En fråga har varit om gikt har en kausal koppling till dessa sjukdomar.

– Den frågan har vi ännu inte kunnat besvara.

Kan man visa att genom att behandla gikt minskar effekten av hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar och diabetes kommer behandlingarna att öka.

Källa: Artikeln är hämtad från Folkhälsa Sverige, tema autoimmuna sjukdomar, ett temanummer som Reumatikerförbundet medverkat i.
Författare: Annika Gavric Strüwerjuni 15, 2021

Missa inte temasidorna Att leva med gikt

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng