Vet du om att din gikt går att bota?

Från den 21 juni till den 30 september kan du ansöka om forskningsmedel!

Forskare!

En kost rik på rött kött och skaldjur samt en hög alkoholkonsumtion har länge förknippats med gikt. Men forskning visar att det snarare handlar om genetik och kön än ett vällustigt leverne. Det är viktigt att ta bort stigmat kring denna sjukdom så att de drabbade kan få behandling. 

Gikt är vår vanligaste inflammatoriska sjukdom, cirka två procent av den vuxna befolkningen är drabbade enbart i Sverige. Den orsakas av förhöjda halter urinsyra i blodet som ombildas till kristaller. Dessa ger sedan upphov till smärtsamma inflammationer. 

Gikt innebär attacker av mycket svår smärta, rodnad och svullnad som sätter sig i leder, senor och omkringliggande vävnad.

– Oftast är det stortån som drabbas, men man kan få gikt i hela kroppen, förklarar Mats Dehlin, docent och överläkare på Reumatologen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Mats Dehlin

Mats Dehlin

Docent & överläkare Reumatologen Sahlgrenska universitetssjukhuset  Göteborg

Foto: Cecilia Hedström 

De flesta reumatiska sjukdomar är vanligare hos kvinnor, men gikt är ett undantag. Ungefär 80 procent av de drabbade är äldre män. Detta kan förklaras med att östrogen har en skyddande effekt samt att risken att drabbas ökar något om man har en stor muskelmassa.

– Modern forskning visar att det inte är ett ohälsosamt leverne som är orsaken till gikt, snarare att vissa har gener som gör att de har svårt för att kissa ut sin urinsyra vilket leder till högt urinsyravärde. Men alla med ett förhöjt värde utvecklar inte gikt.

Botande behandling finns

Gikt är en av få reumatiska sjukdomar som går att bota. Detta gör man med urinsyrasänkande läkemedel. Tyvärr så används den här behandlingen i alltför låg utsträckning. Sjukvården ser många gånger gikt som ett tillfälligt tillstånd som ska behandlas med akutmedicin såsom antiinflammatoriska värktabletter. Men risken för återkommande anfall ökar om man bara behandlar med den typen av läkemedel.

Det är enbart 30-40 procent giktpatienter som får botande behandling idag. En orsak är att det fortfarande finns en okunskap inom vården hur man ska behandla gikt.

– En annan är att det finns ett stigma kring sjukdomen där patienten kan dra sig för att söka hjälp. Gikt är av tradition förknippat med negativa egenskaper och bland gemene man är det inte känt att det finns en botande behandling. Man nöjer sig med att behandla sina akuta attacker med antiinflammatoriska värktabletter istället. 

Koppling till flera sjukdomar

Forskningsresultaten har visat på på kortare livslängd och samsjuklighet så-
som njursjukdom, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. En fråga har varit om gikt har en kausal koppling till dessa sjukdomar.

– Den frågan har vi ännu inte kunnat besvara.

Kan man visa att genom att behandla gikt minskar effekten av hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar och diabetes kommer behandlingarna att öka.

Källa: Artikeln är hämtad från Folkhälsa Sverige, tema autoimmuna sjukdomar, ett temanummer som Reumatikerförbundet medverkat i.
Författare: Annika Gavric Strüwerjuni 15, 2021

Missa inte temasidorna Att leva med gikt

Facebook-kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du missar väl inget?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Klicka på knappen och anmäl dig.

Välkommen!

Nej tack, en annan gång!