Bättre samtal om levnadsvanor

Trots att många patienter har god nytta av rehabilitering finns det begränsadevetenskapliga bevis för många insatser. Det vill Elisabeth Mogard ändra på, genom att studera livsstilsförändringar och risk för hjärt-kärlsjukdom vid ledgångsreumatism.

Rehabilitering för människor med en reumatisk sjukdom är viktig och bör normalt gå hand i hand med medicinsk behandling med läkemedel. Elisabeth Mogard, fysioterapeut på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, har tillsammans med sina kollegor tagit fram Tindra, ett kliniskt projekt för att ge bästa möjliga vård vid nydebuterad ledgångsreumatism.

– Fokus ligger på att främja goda levnadsvanor, hantera smärta och trötthet, samt säkerställa ett personcentrerat arbetssätt, säger Elisabeth Mogard.

Till sin hjälp kommer hon att använda olika frågeformulär och intervjuer för att bättre förstå vilka faktorer som underlättar respektive hindrar en beteendeförändring av levnadsvanor såsom rökning, alkohol, kost och fysisk aktivitet. Patienter och vårdpersonal ska djupintervjuas, och tanken är att belysa personalens uppfattning och patienternas behållning av samtalen och att ta reda på om samtalen bidragit till att patienter förändrat sina levnadsvanor.

– Vi kan bli tydligare när vi talar om och coachar patienterna till förbättrade levnadsvanor, eftersom vi vet sedan tidigare att patienter inte alltid uppfattat att de haft dessa samtal, säger Elisabeth Mogard.

Många personer med ledgångsreumatism besväras av trötthet. Därför ska Elisabeth Mogard identifiera dem med stora besvär av trötthet samt utveckla och utvärdera insatser som redan finns för att förbättra patienternas upplevelser av att kunna hantera tröttheten. Hon ska också studera ohälsosamma levnadsvanor och risk för hjärt-kärlsjukdom.
Forskarna ska undersöka om konditionstest kan vara ett bra tillägg för att identifiera patienter med hög risk för hjärt-kärlsjukdom. Konkret hoppas hon att forskningen kan visa betydelsen av att specialistvården erbjuder konditionstest till alla patienter tidigt i sjukdomen, både som ett sätt att öka motivationen till fysisk aktivitet, men även för att stödja och följa upp patienter som behöver specialiserad kunskap.

– Genom vad vi lärt oss från dessa studier kan vi sedan mer metodiskt vidareutveckla, utvärdera och implementera mer strukturerade rehabiliteringsinsatser med mål att påverka livsstilsfaktorer vid tidig ledgångsreumatism, säger Elisabeth Mogard.

Vad betyder det här stödet för dig i din forskning?

– Det betyder att jag och mina medarbetare kan påbörja den här spännande studien. Som ny forskare är det ofta svårt att få forskningsanslag så detta stöd betyder otroligt mycket för mig.

Hela forskningsrapporten 2021 kan du ladda ner här