Kunskapen om träning och rehabilitering vid systemisk skleros är mycket begränsad. Likaså är träningens effekter på aktivitetsförmåga och depression lite studerade. Därför ska Helene Alexanderson undersöka det.
Genom att analysera immunkomplex – antikroppar och det protein dessa binder till – hoppas Johan Rönnelid kunna bidra till bättre diagnostik och att bättre kunna säga vilken patient som kommer att svara på vilken behandling. Och vilken prognos den enskilda patienten har.
Kvinnor med SLE löper en ökad risk för komplikationer under sin graviditet. Men inte alla. Anna-Carin Lundell studerar biomarkörer med förhoppningen att om man kan hitta dem tidigt i graviditeten kan de tala om vilka kvinnor som ska följas mer noggrant för att undvika komplikationer och som i förlängningen kan bidra till utveckling av nya behandlingsalternativ.
Myosit orsakar inflammation och svaghet i musklerna. I sin forskning utgår Ingrid Lundberg direkt från sina patienters symtom och prover i sina försök att förstå sjukdomen bättre. Forskningspartnern Anneli Dihkan bidrar med patientperspektivet.
Artros är en folksjukdom som drabbar cirka var fjärde svensk över 45 års ålder. Trots detta saknas effektiva behandlingsmetoder som bromsar eller botar artros. Det är just sjukdomsförloppet som Martin Englund, vid Lunds universitet, fokuserar på i sin forskning.
Vad tycker patienter med ledgångsreumatism om att få metotrexat som injektion eller som tablett? Vilken effekt vill de att behandlingen ska ha? Hur mycket biverkningar är man beredd att acceptera? Det är några frågor som Anna Södergren vid Umeå universitet ska försöka besvara.
Systemisk skleros är en ovanlig sjukdom, ibland med diffusa symtom, som gör det svårt och ofta långdraget att ställa en korrekt diagnos. Forskaren Roger Hesselstrand och forskningspartnern Monica Holmner har forskat tillsammans i flera år med hoppet att bidra till snabbare diagnoser.
Systemisk lupus erythematosus, SLE, är en inflammatorisk sjukdom där immunförsvaret angriper den egna kroppen. 90 procent av de som får SLE är kvinnor och medelåldern vid diagnos är runt 32 år. Personer med SLE drabbas i större utsträckning och tidigare av hjärt-kärlsjukdom. Professor i reumatologi Elisabet Svenungsson, vid Karolinska Institutet, forskar om detta.
Vilken effekt har högintensiv träning hos människor med spondylartrit jämfört med dem som inte tränat? Hur fungerar högintensiv träning vid spondylartrit? Det ska Emma Haglund vid FoU Spenshult i Halmstad studera.
Högintensiv träning har bedömts vara säker och kan snabbt öka kondition och muskelstyrka hos personer med reumatiska sjukdomar. Det finns dock inga studier gällande denna träning vid just SLE. Därför ska fysioterapeuten och docenten Carina Boström vid Karolinska Institutet undersöka det.
Vi kan bli tydligare när vi talar om och coachar patienterna till förbättrade levnadsvanor, genom detta kan vi utveckla och implementera mer strukturerad rehabilitering för att påverka livsstilsfaktorer.