Dålig sömn ökar risken för smärta

Paulin Andéll är universitetssjukhusöverläkare vid Smärtcentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon är även adjungerad lektor vid Göteborgs universitet där hon dels utbildar läkarstudenter om smärta, dels forskar själv. Just nu jobbar hon med en studie som undersöker hur sömn och smärta korrelerar till varandra.

– Tidigare forskning visar att sömnen påverkar smärtan mer än vad smärtan påverkar sömnen. Sover du dåligt har du ökad risk att utveckla smärta, förklarar hon.

Med studien vill Paulin och hennes forskargrupp få en bättre förståelse för sömnproblem kopplat till långvarig smärta och livskvalitet och hur man kan gå vidare utifrån detta för att kunna sätta in effektivare behandling.

– Sömn är mycket betydelsefullt för upplevelsen av smärta, sömnen påverkar hur bra hjärnan är på att reglera och tolka smärtsignalen.

Vid sidan om sin forskning och sitt kliniska jobb är Paulin styrelseordförande i Swedish Pain Society – en förening som jobbar för att främja utbildning och kompetens inom smärta. Hon sitter också i styrgruppen för Societal Impact of Pain (SIP) Sweden, ett europeiskt samarbete som syftar till att öka medvetenheten om smärta. Plattformen samlar patientorganisationer, forskare och vårdspersonal för att tillsammans öka kunskapen om smärta och förbättra vården.

– Med SIP Sweden har vi en fantastisk möjlighet att skapa framtidens smärtvård tillsammans. Dels genom att påverka politiker och sätta smärtvården på agendan. Dels genom att öka kunskapen om smärta och minska stigman kring sjukdomen.

En annan viktig del i SIP är forskningssamarbeten. Här ser hon patientorganisationernas medverkan som helt avgörande – inte minst Reumatikerförbundets deltagande.

Övergripande mål för SIP Sweden är även att se till att vårdförloppet för långvarig smärta implementeras på ett bra sätt i hela landet. I dag är smärtvården mycket ojämlik, både inom primär- och specialistvård.

– Vi läkare behöver även bli bättre på att göra smärtanalys för att ta reda på vad det är som orsakar smärta hos varje individ. Är det exempelvis en smärta som beror på inflammation och därmed vävnadsskada, eller är det en nociplastisk smärta, det vill säga smärta till följd av ett överkänsligt smärtsystem?

– Olika smärtmekanismer kräver olika typ av behandling och det är jätteviktigt att lära ut detta inom vården. Vi vet exempelvis att opioidbehandling kan vara skadligt vid nociplastisk smärta.

Vad Paulin Andréll ser som en viktig åtgärd framåt är att gå mot en mer personcentrerad vård, där partnerskapet mellan patient och vårdgivare är centralt.

– Vi behöver se hela människan och inte förenkla genom att dra alla över en kam och konstatera ”ryggsmärta” eller ”nacksmärta”. Vi behöver ett biopsykosocialt förhållningssätt – inte bara konstatera var smärtan sitter utan hur det påverkar individen, säger hon.

I dag är fysisk aktivitet den primära behandlingen vid långvarig smärta. Viktigt är också att behandlingen skräddarsys.

– Det är viktigt att få hjälp och uppföljning av en fysioterapeut, en personcentrerad behandling utifrån smärtmekanism – vad som är viktigt för just dig och din funktion.

På forskningsområdet framöver finns mycket att göra. Precisionsmedicin, sömn och neuromodulation, exempelvis med tens (transkutan elektrisk nervstimulering), är områden som behöver studeras mer.

– Sömnen är något vi inte har tagit hänsyn till så mycket i behandlingen som exempelvis fysisk aktivitet. På sikt vore det fantastiskt om vi även kan få stöd från biomarkörer, där är vi inte ännu men det kommer. Nu måste vi fokusera på skräddarsydd behandling.