Projektet samlar forskare, vårdgivare, patienter och tekniska experter i ett gemensamt mål: att förebygga sjukdom och utveckla behandlingar som kan bota eller helt bromsa sjukdomsutvecklingen.

Kliniska prövningar med nya behandlingar

Katerina Chatzidionysiou är docent och överläkare i reumatologi vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet. Inom Framtidens reumatologi ansvarar hon för de kliniska prövningarna, med fokus på avancerade cellterapier.

Det handlar om en helt ny typ av behandlingar, bland annat:

  • CAR T-cellsbehandling
  • T‑cellsengagerare

Den här formen av immunterapi används redan inom cancervården och prövas nu även inom reumatologin.

– Här i Sverige startade vi vår första CAR T‑cellstudie för några månader sedan och planerar ytterligare en under våren, berättar Katerina Chatzidionysiou.

Studierna omfattar bland annat SLE (systemisk lupus erythematosus)myositsystemisk skleros och vaskulit.

För patienter med svårbehandlad sjukdom

De pågående studierna riktar sig till patienter med behandlingsrefraktär sjukdom – alltså personer som inte svarar tillräckligt bra på den vanliga antireumatiska behandlingen.

Än är det för tidigt att dra definitiva slutsatser. Men tidigare, mindre studier visar lovande resultat. Vissa patienter med svår sjukdom har uppnått full remission – i några fall till och med behandlingsfri remission efter en enda behandling.

– Nu behöver vi ta reda på vilka patienter som har störst nytta av behandlingen och hur säker den är. Det finns risk för biverkningar, ibland allvarliga, men hittills ser resultaten mycket lovande ut.

Europeiskt samarbete genom SQUEEZE

Framtidens reumatologi är också en del av större europeiska satsningar, bland annat EU‑projektet SQUEEZE. Där samarbetar forskare, vårdpersonal och patienter för att optimera användningen av redan befintliga antireumatiska läkemedel.

Katerina Chatzidionysiou är involverad i tre kliniska SQUEEZE‑projekt:

Optimerad behandling med metotrexat

Ett projekt fokuserar på att förbättra behandlingen av reumatoid artrit (RA) med metotrexat. Här undersöker man om en något högre dos kan hjälpa patienter som inte nått behandlingsmålen, samt om läkemedlet fungerar olika bra som tablett jämfört med injektion.

– Vi ser att många patienter når remission utan att byta läkemedel. En liten dosökning kan göra stor skillnad – och utan att ge allvarliga biverkningar.

Individanpassad uppföljning av biologiska läkemedel

Ett annat projekt följer patienter som behandlas med adalimumab, för att kunna anpassa behandlingen utifrån varje individs behov.

– Hypotesen är att tät och proaktiv uppföljning kan minska risken för skov.

Patientens behov i centrum

Katerina Chatzidionysiou ser positivt på de stora satsningar som görs inom reumatologiforskningen – men menar att mer behövs.

– Autoimmuna sjukdomar påverkar livskvalitet, arbetsförmåga och innebär ökad risk för samsjuklighet. Det behöver få större politisk uppmärksamhet.

I Framtidens reumatologi står patienternas erfarenheter och behov i centrum. Reumatikerförbundets medverkan är en viktig del i att säkerställa detta.

– Patienternas erfarenheter är avgörande. Allt vi gör, gör vi för dem.

Texten är en bearbetad version hämtad från Reumatikervärlden: # 2 2026 (orginaltext: Karin Persson)