Reumatiska sjukdomar diagnosticeras ofta sent, först när kliniska symtom är uppenbara. Vad som sedan följer är livslång behandling och inte bot.

Den bilden vill Framtidens reumatologi, som inleddes i höstas, ändra på. Initiativet bygger på en samverkan mellan Region Stockholm, Karolinska institutet, Uppsala universitet, företaget Omda health analytics och Reumatikerförbundet, och har fått 16 miljoner kronor i anslag från Vinnova för de kommande tre åren.

KAROLINSKA universitetssjukhuset koordinerar arbetet, som handlar om att kombinera forskning och nya forskningsrön med ny diagnostik och förbättrade digitala lösningar. Syftet är att möjliggöra kliniska prövningar av nya behandlingar samt av redan godkända läkemedel, dels som förebyggande behandling av individer som annars löper mycket hög risk att insjukna i reumatisk sjukdom, dels som mer effektiv och skräddarsydd behandling av personer som just blivit diagnosticerade.

Fokus ligger på fem vanliga inflammatoriska reumatiska sjukdomar – reumatoid artrit, myosit, SLE, systemisk skleros och Sjögrens syndrom – och ett viktigt mål är att utveckla en förfinad precisionsdiagnostik. Det berättar Johan Askling, som är koordinator för projektet, professor i reumatologi/reumatisk sjukdomsepidemiologi vid Karolinska institutet och överläkare i reumatologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

– Den uppdelning av reumatiska sjukdomar som vi kan göra i labbet i dag, med hjälp av genetik och andra biomarkörer, används inte fullt ut i kliniken. Där gäller fortfarande våra traditionella och symtombaserade sjukdomsdiagnoser.

EN FÖRFINAD differentiering skulle skapa förutsättningar för mer effektiva och träffsäkra behandlingar. Johan Askling jämför med lunginflammation, en ”diagnos” som baseras på typiska symtom och fynd, men som kan ha väldigt olika orsaker och därför ska behandlas olika.

– Man kan välja att behandla all lunginflammation med penicillin. Det skulle fungera ganska bra för dem där orsaken är en bakterie, men vara värdelöst för dem vars lunginflammation orsakas av ett virus. Det är lite samma sak med våra reumatiska sjukdomar: Vad som på ytan ser ganska likadant ut kan under huven vara helt olika biologiska processer.

En utvecklad precisionsdiagnostik, byggd på en djupare förståelse för immunsystemets roll, skulle också ge vården bättre möjligheter att sätta in behandlingen i ett tidigare skede av sjukdomsförloppet än vad som normalt är fallet i dag.

– Vi tror att om man kommer in tidigt så har man större chans att varaktigt ”pausa” eller ”stänga av” den uppseglande reumatiska sjukdomen, så att symtomen försvinner. Alltså närmast en bot.

Hur ska då vården hitta dessa individer, som befinner sig i det stadium där symtomen fortfarande är subtila och diffusa? Också det är en fråga som projektet ska försöka besvara.

– Vi måste ha biologin med oss: vetenskapen, biomarkörerna. Vi måste ha logistiken och kliniken med oss: vår kliniska reumatologi. Och vi måste framför allt ha individerna med oss. Därför är Reumatikerförbundet en mycket viktig partner inom Framtidens reumatologi.

Det räcker inte att de nya metoderna för screening och tidig upptäckt fungerar – för att kunna införas brett i vården behöver de dessutom vara enkla, billiga och hanterbara, påpekar Johan Askling.

– För att bland alla de individer som har värk i rörelseapparaten hitta just de som har en uppseglande reumatisk sjukdom, behöver vi förbättra våra informatiksystem, så att vi får in den data vi behöver i rätt tid. Vi behöver också prediktionsalgoritmer, AI, som använder dessa data för att förstå vilka som har en hög risk att insjukna, och vilka som inte har det.

TRE ÅR ÄR KORT tid för ett så komplext projekt. Vad för sorts resultat är det realistiskt att förvänta sig? Johan Askling hoppas att de framför allt kan lägga en grund för fortsatta studier, inklusive kliniska prövningar som i dag inte är möjliga, och att arbetet sätter igång en utveckling som så småningom kommer att innebära en radikalt förändrad situation för personer med reumatiska sjukdomar.

– Vår vision är att individen och primärvården utrustas med enkla och ganska billiga screeninginstrument, för att kunna hitta personer med tidiga symtom och ta reda på exakt vad det är för sjukdom det är fråga om. Sedan går man in med en ny typ av behandling som ”ställer om” immunsystemet. «

Johan Askling

Titel: koordinator för projektet

professor i reumatologi/reumatisk sjukdomsepidemiologi vid Karolinska institutet och överläkare i reumatologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

Text: Tim Andersson

Ur: Reumatikervärlden #6 - 2024

Har du frågor?

Kontakta [email protected]

Läs Reumatikervärlden

Reumatikervärlden som e-tidning